Staten, kultur och invandring

Vi har lärt oss att staten är garanten för vårt samhälle, och en katalysator för goda värderingar. Genom svenska myndigheter flödar den energi som håller samhället samman.

På samma sätt förväntas invandrare förvandlas till goda svenskar. SFI och olika introduktionskurser knådar vilken människa som helst till svensk. Alla är ju svenskar innerst inne.

Detta är det fundament som den svenska migrationspolitiken vilar på.

En annan teori är att det är den svenska kulturen som har skapat det rika samhälle vi har. Den anförs bland annat av Nima Sanandaji i hans bok Scandinavian Unexeptionalism:

Scandinavian countries have been praised for their high levels of welfare provision and their economic and social outcomes. It is true that they are successful by most reasonable measures. 

However, Scandinavia’s success story predated the welfare state. For example, Sweden began to fall behind as the state grew rapidly from the 1960s. Between 1870 and 1936, Sweden enjoyed the highest growth rate in the industrialised world. However, between 1936 and 2008, the growth rate was only 13th out of 28 industrialised nations. Between 1975 and the mid-1990s, Sweden went from being the 4th richest nation in the world to the 13th. 

Many analyses of Scandinavian countries conflate correlation with causality. It is clear that many of the desirable features of Scandinavian societies, such as low income inequality, low levels of poverty and high levels of economic growth predated the development of the welfare state. These and other indicators began to deteriorate after the expansion of the welfare state and the increase in taxes to fund it.

Sverige idag är ett politisk experiment som ganska tydligt visar vilken av teorierna som är rätt. Ett exempel är våldtäkter, som Jens Ganman skrev om idag på facebook. Öppna vilken nyhetssajt som helst så är det enkelt att se vilket kaos den svenska migrationspolitiken skapat.

Migration i ett fritt samhälle innebär att människor bjuds in, genom att köpa mark eller få ett arbete. De blir direkt en del av ett sammanhang.

Statlig migration innebär att människor rekryteras till utanförskap. De saknar ett sammanhang med ursprungsbefolkningen, eftersom de inte är inbjudna av dem. De hamnar i ett hjälplöst beroende av staten. Den svenska staten är också skoningslöst effektiv när det kommer till att utvisa de invandrare som faktiskt bidrar.

Staten förstör med kirurgisk precision det goda med invandringen. Det är dock inte bara migrationen som förstörs av statens beröring. Välfärdsstaten är saxen som klipper sönder samhället. Det som staten rör vid förstörs.

Galenskaperna i migrationspolitiken kan bli en viktig lärdom om man förstår mekanismerna bakom. Socialism leder till misär. Det är idiotiskt att tro att mekanismerna bakom socialism kan skapa välstånd, men det är vad den svenska statslögnen är byggd på. Ju mer stat, desto mer misär.

Den svenska kultur som politikerna förnekar är grunden till vårt goda samhälle. Välfärdsstatens lögn är att ta allt det goda från vår kultur, och ta äran för det. Sanningen är att det svenska samhället är starkt trots välfärdsstaten, inte tack vare den.

Vänder man sig bort från statens galenskaper finns lösningen där mitt framför näsan. Läs Klaus Bernpainter: Så lätt det vore att fixa Sverige

Von Mises, Vasa och Dacke

Von Misesinstitutet är en viktig institution i Sverige. Jag har precis valt att lösa medlemskap där och lyssnar med stor behållning på deras podd.

De har en logga i form av en vapensköld som har väckt mycket tankar hos mig.

Svenska von Mises-institutets vapensköld

Så här beskrivs loggan på deras hemsida. Först om herrarna som avbildas:

I det övre högra hörnet har vi valt att ha en bild på Ludwig von Mises; en förebild, inspirationskälla och upphovsman till mycket. Ludwig von Mises har än idag inte fått det erkännande han förtjänar, men är fortfarande en källa till inspiration för oss alla och kan visa vad det innebär att aldrig ge upp trots oöverkomliga odds.

I det nedre vänstra hörnet finns en bild på Hans Hermann-Hoppe som är en av vår tids ledande intellektuella och en självklar förvaltare av Ludwig von Mises intellektuella arv. Hans Hermann-Hoppe är bland annat författare till den banbrytande boken Democracy the god that failed och flertalet andra böcker och artiklar som till exempel Liberalismens framtid – en vädjan efter en ny radikalism och Naturliga eliter, intellektuella, och staten. I dessa verk har Hoppe stakat ut liberalismens framtid och vad som måste göras för att uppnå ett fritt samhälle baserat på privat egendom.

Men så det som verkligen har gjort intryck på mig:

Det spända armborstet ska påminna om kämpen och hjälten Nils Dacke och är riktat mot Gustav Vasa och centralmakten i Stockholm (norrut). Nils Dacke visade i Dackeupproret vad en decentraliserad gerillaarmé med stark lokal förankring kan åstadkomma. […] 

Under Dackefejden valde Nils Dacke att få till stånd en vapenvila med Gustav Vasa, den 8 november 1542, istället för att gå mot Stockholm och krossa Vasa. Trots alla gällande regler och överenskommelser bröt Vasa vapenvilan, vilket ledde till att Nils Dacke besegrades och dödades. […] 

Efter detta fanns det inget som kunde stoppa centralmakten som slog klorna i Sverige. Vinnarna skriver historien, och Nils Dacke har länge utmålats som en girig storbonde, en upprorsman som förstörde för vår landsfader Gustav Vasa. Idag vet vi mer och Gustav Vasa kommer oftare i ljuset som den tyrann han verkligen var. 

Jag går och tänker på Nils Dackes armborst och centralmakten som har härskat över Sverige. Det går en rak linje från Gustav Vasas förtryck till Skatteverket och Kronofogdens vakande öga över oss undersåtar idag.

Jag är stolt medlem av Mises-institutet och ser fram emot att få lära mig mycket från dem.

p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; line-height: 24.0px; font: 16.0px Arial; color: #444444; -webkit-text-stroke: #444444; background-color: #ffffff}
p.p2 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; line-height: 24.0px; font: 9.0px Arial; color: #333333; -webkit-text-stroke: #333333; min-height: 10.0px}
span.s1 {font-kerning: none}
span.s2 {font-kerning: none; color: #2a7b9e; -webkit-text-stroke: 0px #2a7b9e}

Demokratins svikna löfte

Demokratin är ett av de finaste begrepp vi har i Sverige och västvärlden. I och med allmän rösträtt tog sig västvärlden från despoternas grepp och in i en ny upplyst tidsålder. Medborgarnas vilja ges uttryck genom de politiska partierna som i sin politiska kamp driver fram ett bättre samhälle för alla. Ungefär så lär vi oss att samhället fungerar.

För mig är äganderätt och frihet från våld det viktigaste som finns. Ingen ska stjäla mina saker, eller hota mig med våld. Detta lär vi oss att staten skyddar oss ifrån.

Men teorin om demokratins godhet är väldigt grund. Tänk ett naturtillstånd där libertarianer sluter sig samman för att bilda en nattväktarstat. De utser politiker för att förvalta nattväktarstaten vars uppdrag endast handlar om rättssamhälle och militär.

Militärerna och juristerna ser redan efter första året att deras budget är otillräcklig. Journalisterna skriver om bristerna och en de libertarianska medborgarna är oroliga. De libertarianska politikerna vill bli omvalda och ser en chans till ökad populäritet och skjuter till lite extra skattemedel. Så rullar det på, år från år.

På samma sätt som i det korta exemplet om nattväktarstaten har den svenska staten utökats steg för steg. Civilsamhället har steg för steg tagits över av staten, och på samma sätt har propagandan utökats. Medier har förstatligats eller satts i statligt beroende genom presstöd. De politiska partierna är idag finansierade av staten.

Den svenska staten föddes inte med rösträtten, utan har anor långt tillbaka. Då förtrycktes folket av brutala kungar. Idag är vi alla delaktiga i det demokratiska projektet. Men vad gör det för skillnad egentligen?

Då kom kungens fogde och krävde in skatten. Idag skickar skatteverket en avi. Om du inte betalar kommer polisen, sen kommer samma gamla fogde som förr. Skillnaden är att skatterna är mångdubbelt högre, och ansvaret otydligare. Vi är ju alla delaktiga, och demokrati är det bästa som finns!

Politiker agerar utifrån den situation de befinner sig i. Riksdagspolitikerna är beroende av sina partier för att ha kvar jobbet, och att hålla partiledningen nöjd för att kunna göra karriär.

Vi som medborgare har idag olika riksdagspartier att rösta på, som alla i olika omfattning vill utöka staten. De som vinner makten kommer pressas av myndigheter, medier och lobbygrupper att öka statens makt. Så statsmakten kommer växa, och vår frihet kommer minska.

Löftet är att staten ska skydda oss mot tjuvar och våld, men vem är det egentligen som tar våra pengar under hot om våld? Jag såg denna bild på twitter och hajade till:

Citat från Murray Rothbard

För mig framstår det som att demokrati framför allt innebär att jag blir förtryckt, och förväntas vara nöjd med det eftersom jag har fått påverka hur snabbt förtrycket ska öka.

Jag har inte läst Democracy: The God That Failed av Hans-Herman Hoppe, men jag ser fram emot att göra det.

Statens svek möjliggör decentralisering

Anna Dahlberg skriver idag i Expressen om den statliga polisens kollaps: Starkaste killen är inte längre polisen. Hon beskriver förtjänstfullt hur den starkes lag måste råda och att brott måste få konsekvenser.

Det är en bra text men som så många andra svenska texter visar den inte på en väg framåt. Man ropar helt enkelt på att politikerna och staten ska ta sig samman och lösa problemet. Lite som ett barn ropar på mamma ropar alla svenskar på att staten ska komma och rädda oss. Tyvärr verkar rikspolitikerna inte lyssna, eller ha förmåga att göra något åt problemet.

Ett problem med stora centraliserade statliga verksamheter är att de tenderar att bli tungrodda, dyra och tappa effektivitet. Om man har ett mindre område att styra är det lättare att hålla ordning och reda.

Men lustigt nog kan politiker vara mer klarsynta än tyckare. Torkild Strandberg (L), kommunalråd i Landskrona, uppmärksammar på Dagens Samhälle statens svek och kräver möjlighet att skapa en kommunal polis. Han utvecklar även texten i en intervju i Helsingborgs Dagblad.

Lokal polis som lyder under de lokalt valda politikerna är det enda som kan lösa poliskrisen. Polisen i Sverige har alltid varit ansiktslös och ansvarslös. Att försöka centralisera allt till en jättemyndighet blev som i så många andra fall i Sverige strået som knäckte kamelens rygg.

Det är också viktigt att tänka nytt kring samhällsfunktioner. Polisarbete måste inte göras av statligt anställda. Det är faktiskt inte särskilt mycket som behöver göras av statligt anställda – inte ens rättsväsende behöver vara statligt. Lyssna gärna på Radio Mises med David Dürr i ämnet.

Ökat kommunalt självstyre är en viktig möjlighet för friheten. Den ultimata visionen är att kommuner och regioner kan ta över statens roll fullständigt och bli självständiga länder.