Fackordförande sprider antisemitism

Jenny Bengtsson är profilerad twitterdebattör, ledarskribent i ETC och ordförande i Hotell- och Restaurangfacket Sthlm/Gotland. Hon har engagerat sig i debatten kring Dani M, som hon försvarar på sin facebooksida.

Det blir ganska humoristiskt när Bengtsson delar länk efter länk där Dani M bedyrar att han inte är antisemit. Sen följer hon upp detta med en rejäl dos antisemitisk konspirationsteori.

Här delar Bengtsson en länk där Fidel Castro påstår att Israel står bakom ISIS. Hon får direkt en grov karikatyrbild som kommentar, något som hon direkt markerar att hon “gillar“.

Bengtsson delar antisemitisk konspirationsteori och får kommentar
Bengtsson är en som gillar den antisemitiska bilden

Det verkar som att Bengtsson är på samma linje som Dani M som är helt insnöad på rasistiska konspirationsteorier.

Samuel Nudel har skrivit bra om Dani M och hans konspirationsteorier. Dessa verkar även gälla Jenny Bengtsson.

Vänsterns ledamöter lever på bidrag

SVT har gjort en utmärkt granskning av före detta riksdagsledamöter som lever på riksdagens inkomstgaranti. De har intervjuat miljöpartisten Mikael Johansson som levt på bidraget i 1,5 år:

Vad har du sökt för jobb under de här 1,5 åren?
-Jag har egentligen inte sökt nåt jobb över huvud taget. 

Varför inte?
-Därför jag har tyckt att jag varit inriktad på det här med vad jag vill göra med mitt liv. Då har det varit överskuggande att ägna tiden åt. 

När tycker du att det är rimligt att du försörjer dig själv genom ett vanligt jobb?
-Det vet jag inte. Det är så svårt att säga, för jag har inte tänkt i de banorna. 

Är det rimligt att det gäller så helt olika villkor för er som tidigare riksdagsledamöter som för andra arbetslösa?
-Det kan jag tycka är orimligt. 

Men du använder dig ändå av det här generösa stödet?
-Ja, det gör jag.

Obetalbart.

DN skriver om undersökningen och visar också vilka det är som tar ut bidraget:

De som utnyttjar inkomstgarantin i högst utsträckning är tidigare ledamöter för Vänsterpartiet och Socialdemokraterna (63 respektive 59 procent av ledamöterna), följt av Miljöpartiet (40 procent). 

För allianspartierna är sifforna som följer: Kristdemokraterna 31 procent, Centerpartiet 23 procent, Moderaterna 13 procent och Folkpartiet 13 procent.

Det är alltså en förkrossande övervikt för vänstern bland de riksdagsledamöter som lever på bidrag. Inget konstigt där egentligen – de står för en bidragspolitik och har följaktligen inget emot att leva på bidrag.

Detta bidrag måste avskaffas. Riksdagslönen är generös och ger utrymme för eget sparande. I övrigt har vi trygghetssystem som gäller för riksdagsledamöter precis som alla andra.

Men räkna inte med att ledamöterna frivilligt kommer rösta för att ta bort sina priviliegier. Det måste till rejäl press för att detta ska hända.

Aagård: “Israel mördar barn”

Anna Ekström bloggar om en Aftonbladet-text idag. I en recension av en bok om Folke Bernadotte passar Aftonbladets Martin Aagård på att slå fast att Israel “mördar och svälter barn i Gaza”.

Jag passade på att fråga honom mer i detalj om hur det gick till när Israel planerade dödandet av barn. Men Aagård svarade undvikande.

Den här frågan duckade han särskilt hårt:

. hur ser du på likheter mellan antisemitiska myter om ritualslakt av barn och slentriananklagelser om att Israel mördar barn?

Svelands hatiska text om hat

Igår såg jag Maria Svelands långa text på DN Kultur och bläddrade förbi. Men efter att ha sett den debatt som skapats kring den har jag nu läst den – och den var precis så dålig som jag tänkte mig. Men av någon anledning verkar folk bli berörda av den.

Johan Lundberg på Axess skriver:

Efter drygt ett halvårs utredande har norska polisen tydligen inte hittat en enda knäppgök som Anders Behring Breivik har haft kontakt med inför de norska terrordåden och massmorden i somras. Icke desto mindre kan Maria Sveland i en jättelik artikel i dagens DN driva tesen att Breivik ingår som kugge i en jättelik högerkonspiration, i vilken ryms allt från ungerska extremistpartiet Jobbik till Bengt Ohlsson, Pelle Billing, Axess, Karl-Ove Knausgård och Marcus Birro. 

Den asatroende Mattias Gardell finns dock på den goda sidan i Svelands världbild, vilket kan synas märkligt med tanke på att hans intresse för det fornnordiska torde utgöra en starkare länk till de framväxande nationalistiska rörelserna i Europa och Ryssland än vad man kan finna inom exempelvis Timbro (som också anses delaktiga i försöken att systematiskt driva på samhällsklimatet i riktning mot en tilltagande acceptans för högerextremism). 

Medan Gardell trots sitt dokumenterade stöd för en totalitär diktator och massmördare som Muammar Gaddafi beskrivs som “lysande”, utmålas den blide bloggaren Pelle Billing som “extremist”, detta därför att den senare har en blogg där den samtida feminismen kritiseras för att vara antiliberal.

Marika Formgren på Corren skriver:

Kort sagt är Maria Sveland upprörd över att människor med andra åsikter än hennes, får möjlighet att framföra dessa åsikter i offentligheten. Att det kan vara svårt att integrera analfabeter får inte sägas. En sverigedemokrat får inte prata i tv, även om han är partiledare för ett parti som folket har valt in i riksdagen. 

Manliga bloggare med en annan syn på jämställdhet än den radikalfeministiska bör brännmärkas och frysas ut som extremister. Teaterföreställningar som uppmanar till massmord på män, och som vänder sig till skolelever, får inte ifrågasättas. 

En kristen författare som har förlorat ett barn och mötts av beskedet att det inte var ett barn utan ett foster, får inte utifrån sin kristna tro och sina personliga erfarenheter ifrågasätta svensk abortlagstiftning i en kristen tidning. Bengt Ohlsson får inte skriva att kulturvänstern är intolerant mot människor med andra åsikter, och Knausgård är ”en skäggig norrman” som borde tigas ihjäl. 

Anna Ekström skriver

Som obefläckad feminist räknar Seland däremot Mattias Gardell – utan att kritisera hans stöd för den revolutionära islamismen. […] Sveland, som berättar om hur gripen hon blev av Förintelsemonumentet i Berlin, leder här in läsaren på ett farligt villospår. Den islamistiska antisemitismen är nämligen den mest avancerade jag stött på. Det är inte så märkligt då man i snart hundra år haft tillgång till den muslimska antisemitismen, som från början var jämförelsevis mild, och den importerade kristna antijudiska föreställningsvärlden, den likaså importerade moderna antisemitismen och den samproducerade antisionismen. 

Finns det några som är redo för en ny förintelse är det islamisterna. De säger det dessutom öppet – men vad är det mot kritiker av vänsterfeminism? Pär Ström och Pelle Billing har svarat Sveland.

Det är otroligt att en liberal tidning kan ha en redaktion som DN Kultur. Som dessutom släpper igenom en text med rena språkliga fel. 

Det är i detta samhällsklimat som Bengt Ohlsson skriver sin märkliga känslomässiga antiintellektuella text om kulturvänstern som just handlar om hans aversion inför en politiskt korrekt vänsterhegemoni.

Det saknas ett komma efter känslomässiga. Men det kanske är ett konstnärligt uttryck?

Jag brukar inte läsa vänsterns texter för jag tycker de är både ointellektuella och ohederliga. Fredrik Segerfeldts uppmaning till vänstern att tagga ned talar för döva öron.

Det är den gamla vanliga visan – klumpa ihop alla som inte är vänster och utmåla dem som nazister, rasister och Anders Behring Breivik. Parat med känslor och hjärtan som bultar.

Johan Lundberg igen:

Om nu Maria Sveland är så intresserad av att ta reda på varför hon erfar äckel inför det faktum att Bengt Ohlsson argumenterar för en ökad åsiktspluralism där inte åsikter som är till höger om Vänsterpartiet avfärdas i termer av “tokhöger” (för att använda Svelands terminologi), borde hon kanske sätta sig in lite mer i de extremistiska rörelsernas utveckling under 1900-talet. 

Till exempel genom att läsa just om hur situationen såg ut i 1930-talets Tyskland. Då skulle hon kanske kunna notera en likhet, inte mellan 1930-talets ideologier och hennes egen världsbild, men däremot mellan det totalitära tänkandet och hennes egna idéer om att alla som inte delar hennes egen världsbild, är odsinta antidemokrater vilkas åsikter hotar det civiliserade samhället. 

Svelands text är pinsam men problematiskt. Vänsterns hat mot oliktänkande borde oroa och skapa debatt.