Popvänsterns obehagliga hyllning till skatt

Andreas Mattsson är en artist jag har följt genom hans karriär i Popsicle. Jag har lyssnat mycket på särskilt det egenbetitlade albument och beundrar Mattsson som artist.

Idag när jag lyssnade igenom hans härliga skiva Solnedgången hörde jag en mycket obehaglig låt: Världens högsta skatter. Refrängen går som följer:

”Världens högsta skatter 

jag betalar gärna mer

vi gör det här tillsammans 

det är det som idén”

Skatter tas ut med tvång. Vare sig vi vill eller inte tas våra pengar ifrån oss. Om vi inte betalar kommer polisen och kastar oss i fängelse.

Men Mattson och andra verkar tro att frivillighet har något med saken att göra.

Våra pengar tas sedan av gråa byråkrater som är satta att tolka lagtext. Byråkraterna är människor precis som vi. De har stor frihet att påverka hur lagar utförs. Om det är någon de inte gillar kan de klämma åt den.

I ett frivilligt samhälle, det som libertarianer förespråkar, då gör man saker frivilligt och tillsammans. I vänsterns samhälle är det tvånget, makten, batongen som driver.

Det är verkligen häpnadsväckande hur vänstern kan förvrida verkligheten.

Mattson gör sig till dräng för statens makt och tvång, den makt som har skadat så många.

Se en live-video av låten nedan:

Lyssna gärna på albumet, precis som så mycket annan vänstermusik är det vackert.

Magstarkt moderat moralprat

Leif Gripestam (m) skriver på SVT Opinion: Farligt att låta nyanlända gå före hela bostadskön

Att ställa den som sparar till en första bostad mot en nyanländ är en farlig politik. 

I dagsläget måste man lägga undan 7500 kronor i månaden i fem år för att ha råd med en kontantinsats till en etta i Stockholm. 

Lika farligt är det att låta nyanlända gå före hela bostadskön. Det sliter sakta sönder samhället och tilliten. Varför ska man spara, betala skatt och sköta sig om någon annan alltid går först.

Det är en rimlig fråga som Leif Gripestam ställer sig. Varför ska man betala skatt i Sverige?

Gripestam implicerar att det finns någon form av val, vilket dock inte ingår i konceptet skatt. Att betala skatt är inget tjänsteutbyte. Politikerna bestämmer ett system, sen får medborgarna foga sig i det. Nöjda kunder finns på en marknad.

I en stat med uppåt 60% skatt är det naivt, för att inte säga stötande, att prata om att det ska finnas någon form av rimlighet i skattesystemet.

Moderaterna står för en socialdemokratisk politik där staten ska beskatta, reglera och pytsa ut bidrag till höger och vänster. Inte bara svenska medborgare ska räddas, behövande människor från hela världen ska finansieras. Med medborgarnas pengar.

Under dom förutsättningarna är det inget annat än stötande att öppna för en moralisk diskussion kring skatt. Se dig i spegeln, Leif Gripestam.

Vi betalar skatt för att Leif Gripestam och alla andra politiker vill tvinga oss till det.

Vågar borgerligheten visa skatterna?

Den 20/7 hade Radio bubbla en sändning med gäst, Nima Sanandaji. Nima är bror till Tino Sanandaji och frihetlig.

Nima jobbar med policypåverkan och gör på uppdrag av olika organisationer förslag på hur man kan förbättra politiken. Det handlar alltså om små steg och genomförbara reformer.

Nima fick frågan om en reform som han skulle vilja genomföra som skulle ge mest effekt. Då nämner han ett förslag för att synliggöra skatterna.

Nima förespråkar att all skatt man betalar ska gå in på medborgarnas lönekonto, för att direkt dras tillbaka. På så vis kan alla se hur mycket pengar man egentligen har tjänat.

Skatterna i Sverige är dolda för medborgarna. Utöver löneskatten betalar arbetsgivaren sociala avgifter och arbetsgivaravgifter. På så vis tror medborgarna att man betalar ungefär 30% i skatt. Det låter ganska rimligt, men den egentliga skattesatsen är 52% enligt Nima Sanandaji.

Nima är väldigt positiv och tror att borgerligheten skulle kunna tänka sig genomföra detta. Jag hoppas att Nima har rätt, men jag tror att partierna är alldeles för fästa vid staten.

Om du som borgerlig statsminister genomför detta tar du en stor risk. Folk kommer sannolikt tro att skatten har blivit höjd. Dessutom kommer pressen öka på dig att sänka skatterna – en himla massa besvär.

Borgerligheten idag är ihopväxt med staten. De är finansierade av skattemedel och egentligen en form av tjänstemän.

Jag hoppas att jag har fel och jag utmanar alla borgerliga politiker – visa skatterna. Driv och genomför Nima Sanandajis förslag. Det är den enda vägen mot ett friare Sverige.

Pessimismen måste granskas

Västvärlden sveps just nu i pessimism. Peter Santesson skildrade denna väl på Kvartal. Pessimismen sveper in oss och påverkar oss och många har svårt att distansiera sig från denna.

Henrik Alexandersson är en intressant debattör som är svårt drabbad av pessimism. Den här spaningen om svensk framtid börjar bra:

Folk kommer att uppleva att samhällskontraktet bryts. När polisen inte längre fungerar, då kommer allt fler att fråga sig vad vi skall med en stat till. När vården går i baklås trots att den tillförs mer pengar, då kommer människor att börja bli oroliga. När pensionen inte blir i närheten av vad folk hade väntat sig och hoppas på, då blir det protester. 

Till detta skall läggas alla som knyter handen i byxfickan när flyktingar och migranter får bostäder medan samma sak är ett av svenska folkets största problem. Sedan har vi de som inte längre känner för att försörja bidragstagare, oavsett om dessa är invandrare eller svenskar. Och folk som ser värdet (men inte lånen) på villan sjunka när de blir grannar med ett flyktingboende. Det är inte det minsta konstigt att folk lackar till. 

Men den generella välfärdsstaten skall tydligen upprätthållas, till vilket pris som helst. Det verkar rent av råda något slags blocköverskridande konsensus – över alla tre blocken – om att försvara den svenska modellen.

HAX slutsats blir sedan att Sverige kommer bli en totalitär stat med massövervakning och tysta lydiga medborgare för att bevara den svenska modellen.

Radio Bubbla är alltid lyssningsvärt, men Martin och Boris har en orubblig tro på att samhället går mot fundamentalt sönderfall, särskilt kopplat till invandring. I senaste avsnittet av Radio Bubbla kommer det igen, i inslaget om islamism på statliga ungdomshem.

På Expressen Ledare intervjuas Per Brinkemo om klansamhälle och integrationsutmaningar.

Vad tror du inför framtiden. Är du optimist eller pessimist?
– Jag är realist. Jag är orolig för den sociala oron som uppstår i och med utanförskap. Att göra resan från klan till stat är fullt möjligt. Men det kommer att ta tid och Sverige kommer att utsättas för ganska stora påfrestningar.
– Framförallt är jag orolig för vad som händer i ett extremt tillitssamhälle som Sverige om medborgarna börjar upptäcka att staten har svårt att leva upp till sina åtaganden. Då sjunker skatteviljan och folk börjar köra solo.

Det stämmer som HAX säger att inga politiska partier just nu vill ändra någonting. Sverige ska vara precis som det är, det ska justeras lite här och där. Följden av detta blir förstås att det massiva utanförskapet består.

Myndighetssverige är fundamentalt genomsyrat av multikulturalism. Detta ändras inte i en handvändning. Sverige styrs genom tjänstemän och myndigheter, och dessa lämnar fältet fritt för t ex klansamhälle.

I slutändan leder detta till en form av särlagstiftning, där laglydiga svenskar regleras in i minsta detalj men kriminella får fritt spelrum. Så ser nattvandrarstaten ut 2016.

På många sätt påminner det om USA i Atlas Shrugged, där saker regleras och försämras utan att någon egentligen vill det.

Mitt i allt detta träder Tino Sanandaji in som en optimist, när han resolut avfärdar påståenden om att Sverige står inför systemkollaps.

Jag skulle önska att jag hade någon rimlig spaning inför framtiden, men tyvärr har jag inte det. Jag kan bara konstatera att pessimismen sveper över Sverige och det politiska samtalet och därför bör varje domedagsscenario granskas hårt.

Back to Basics: Sänk skatten

I går var jag med i Corren med min andra krönika. Där skriver jag om hur det plötsligt är så tyst om högskattesamhället vi lever i. Den ansiktslöse lever ditt liv

Någon tar dina pengar varje månad. En tredjedel sker helt öppet. Men nästan lika mycket tas från din arbetsgivare utan att du märker det. När du går till affären och ska handla, är det någon där igen som tvingar handlaren att ta extra betalt. Och vill du göra något särskilt roligt kan du räkna med att en extra peng tas in av den ansiktslöse inkasseraren. 

För länge sedan insåg politikerna att folket skulle bli arga om de märkte hur mycket pengar de tog in i skatt. Därför dolde de “arbetsgivaravgifter” och “sociala avgifter” för de anställda och tog pengarna direkt från arbetsgivaren. Smidigt för politikerna, som har höjt skatterna kontinuerligt sedan dess.

Jag var i min krönika inspirerad av en rapport från svenskt näringsliv: Underskattade skatter

Jag skriver också att sossarna, likt zombies, höjer skatten bara för att det ska vara så. Sossezombies, helt enkelt:

Grunderna får inte gå förlorade i den politiska debatten. Att sänka skatten har ett egenvärde.