SR: Dystopiskt om Israel ur vänsterns perspektiv

Frilansjournalisten Negar Josephi har gjort ett radioprogram om Israel som nu sänts i SR: Israel – sionismens kamp och vänsterns sönderfall.

Josephis program är något nytt i svensk public service. Här skildras samhället bortanför de stereotypa reportage som normalt förekommer i SR.

Men självklart ska detta program göras ur vänsterns perspektiv. Det är dock ingen “vinkling” – perspektivet är klart från början.

Det perspektiv som ges utrymme är Haaretz’ – deras reporter Barak Ravid får breda ut sig vitt och brett. Det är inte Cecilia Uddén, men det är vänster och oerhört kritiskt till Israel. Haaretz är en vänstertidning med en närmast europeisk hållning till Israel och mellanösternkonflikten.

Ravid lade bland annat ut texten om hur han trodde att Israel var hotat som demokrati på grund av antidemokratiska element.

Väldigt tråkigt att ständigt behöva bli matad med dessa dystopier. Utan att vara extremt inläst på Israel framstår landet som oerhört livskraftigt och helt demokratiskt, något som för övrigt precis bekräftades av Freedom House.

Men Ravid är ändå balanserad om man jämför med den vänsteraktivist som Josephi letat upp. Denna unga kvinna klipper sönder sitt id-kort och åker till västbanken för att bråka med bosättare och militär. Hon ansåg att Haaretz var alldeles för höger.

I skildringar av Israel rapporteras bosättarfrågan som en högerfråga. De som hävdar Israels rätt till delar av Västbanken kan till och med benämnas som ultrahöger utan att det rycks på axlarna.

För mig är det svårt att förstå denna fråga ur ett höger-vänsterperspektiv. Båda sidor har anspråk på marken, men att endast en sida försöker skapa en lösning på konflikten.

Palestiniernas ledarskap har ingen avsikt att förhandla om fred med Israel, och följaktligen är det svårt att skapa fred med dem. Det spelar ingen roll hur mycket Israel vill det, om deras motpart inte vill det så går det inte. Om detta är israeliska vänsterns hållning förstår jag att den är på väg att gå under.

Det är inte höger eller vänster att göra anspråk på mark som gör Israel försvarbart. Det är heller inte höger eller vänster att se att fred bara är möjligt mellan två fredssträvande parter.

Intressant program av Josephi, nyskapande på ett sätt men samtidigt kvävande traditionellt. Jag vill inte höra om Israel ur ett vänsterperspektiv, jag vill höra om Israel ur ett neutralt perspektiv. Och jag är oerhört trött på negativitet.

Dirawi: Men min kompis är judinna

Idag har Gina Dirawi än en gång fått förklara varför hon tipsade om Lasse Wilhelmssons bok på sin blogg i SvD: Schlagerduo talar ut om rasism

Den stora frågan är ”Varför?”. Hon upprepar gång på gång att hon inte har någon ”hemlig antisemitisk agenda” och att det faktiskt gått två och ett halvt år mellan inläggen. […]
När folk säger att jag hatar judar så tänker jag att Sarah Dawn Finer är judinna och hon är som min syster.

Anders Engström på Dibbuk skriver:

Ja, säga vad man vill om Dirawis utfall, men särskilt “hemliga” är de ju faktiskt inte. Tvärtom. Hon är en tämligen offentlig person och hennes blogg, instagram och twitter är synnerligen effektiva kanaler för att sprida budskapet. Det ju just därför reaktionerna blivit så starka. 

Det är än mer bekymmersamt att hon försvarar sig med att hela två och ett halvt år passerat mellan incidenterna. Som om det vore en bedrift. Många lyckas gå ett helt liv utan att sprida antisemitisk smörja, men Gina Dirawi vill få en guldstjärna för att ha lyckats hålla igen i två och ett halvt år! 

Jag vet inte heller om det hela blir så mycket bättre när Dirawi slutligen försöker släta över det hela med att hon minsann gillar Sarah Dawn Finer, och hon är ju judinna. 

Man kan fråga sig hur länge cheferna på SVT låter Gina Dirawi hållas som programledare. Istället för att gång på gång tvingas ta avstånd från henne, vore det om inte annat lättare att helt enkelt ge uppdraget till någon annan. Någon som inte har lika mycket otur när hon tänker på judar.

Tidigare intressanta inlägg som jag missat är Fredrik Virtanens kritik: Farligt att inte säga ifrån, SVT

Väldigt anmärkningsvärt är också att Åsa Linderborg av alla människor har reagerat mot Wilhelmssons bok och menar att den kan röra sig om hets mot folkgrupp: Nu granskar vi skiten.

Dibbuk har en bra sammanfattning: Gina Dirawi – varken tillräckligt ung eller dum.
Eller bloggen Svart på vitt: Public service blinda fläck
Se även mina inlägg om Gina Dirawi.

Haveri i Agenda när antisemitism debatterades

Igår sände Agenda ett oerhört gripande inslag om Evelyn, judinna från Rosengård i Malmö. Hon har fått sin dörr vandaliserad, först med hakkors och nu även med en judestjärna.

Hatet Evelyn drabbas av är så massivt att hon också utsats för dödshot. Hon vill flytta ifrån Rosengård men hon har inte tillräckligt mycket pengar. Det kan bli hennes död.

Men debatten som följde på detta viktiga inslag blev inget annat än en skandal. Inbjudna var Willy Silberstein, och debattören Helena Mechlaoui, historelärare från Göteborg. Här är hela Agenda, och debatten börjar ungefär 42 minuter in.

Mechlaoui har tidigare skrivit en artikel på SvD Brännpunkt där hon argumenterar för att man ska diskutera förintelsen mindre i skolan, eftersom det kan vara stötande för personer från mellanöstern. Hon ger även stöd till tanken att judar ska ta avstånd från Israels politik. Helena Mechlaouis åsikter var således kända av Agenda – de måste rimligen ha tyckt att hennes åsikter var relevanta i debatten.

Den första frågan av Anna Hedenmo är ganska alarmerande: Finns det något sätt att förstå det här hatet? Och Mechlaoui börjar berätta om palestinier från mellanöstern, deras traumatiska upplevelser som förmodats utförts av judar. Hon tillåts hålla på en bra stund och måla ut beskrivningen ordentligt.

Anna Hedenmo påpekar sedan att detta har väl ändå ingenting att göra med Evelyn i Malmö. Nej, svarar Mechlaoui, och börjar sedan sväva ut i ännu mer målande beskrivningar av israeliska övergrepp mot palestinier (ett barn krossat under stridsvagn). Trots dessa hemska övergrepp kan många palestinier skilja på israeler och judar i allmänhet, menar Mechlaoui.

Tack vare Anna Hedenmo och Mechlaoui har nu debatten om antisemitism i Malmö hamnat med fokus på påstådda övergrepp av Israel mot palestinier.

Willy Silberstein får sedan ordet och berättar då om en utbildningssatsning som ska göras för att öka kunskapen om antisemitism. Men Helena Mechlaoui är kritisk till denna satsning, eftersom hon har uppfattat att den ska handla om förintelsen. Hon framför sedan samma budskap som i hennes Brännpunktartikel, att fokusera mindre på förintelsen och ta in andras upplevelser.

Willy Silberstein förklarar sedan att deras utbildning inte ska handla om förintelsen. Men Mechlaoui är ändå kritisk. Hon vill inte peka ut någon särskild form av rasism. Silberstein påpekar då att inslaget ändå borde visa att det finns behov om utbildning kring antisemitism. Han nämner också att det även finns problem med islamofobi.

Direkt efter ett inslag där en judinna i Sverige hotas till livet vill alltså Mechlaoui inte att man ska peka ut någon särskild form av rasism.

Efter detta tar Anna Hedenmo Mechlaouis frågeställning, och frågar om det ändå inte kan ligga något i det som hon tog upp, att vissa kan tycka att deras upplevelser inte uppmärksammas tillräckligt mycket. Willy Silberstein förklarar då att han inte tycker det är rätt att ställa olika gruppers upplevelser mot varandra.

Helena Mechlaoui år sedan frågan om hur hon tycker antisemitismen ska bekämpas. Hon förklarar då att hon vill inkludera deras historia. Då om man själv känner sig sedd och bekräftad kan man se den andre. Men hon menar att detta inte betyder att sätta människors lidande mot varandra.

Willy Silberstein håller med, att han och Mechlaoui är helt överens om att allas berättelser måste inkluderas. Då frågar Anna Hedenmo om han vill att man ska tala mer om Israels eventuella brott. Häpnadsväckande nog tvingas nu Willy Silberstein förklara för Anna Hedenmo att man måste separera antisemitism och Israels politik, att de inte har med varandra att göra.

Men då tar Helena Mechlaoui ordet och menar att det är Israels politik som gör att ungdomarna “uppför sig som dom gör”. Hon menar att antisemitismen som kommer från mellanöstern har med Israel att göra.

Willy Silberstein påpekar att Mechlaoui gör samma misstag som många andra och blandar in Israels politik när man diskuterar antisemitism i Sverige. Han markerar tydligt och säger att detta är helt oacceptabelt.

Mechlaoui framhärdar då att det är oacceptabelt med antisemitism, men att det finns undersökningar som visar att det har med Israels politik att göra. Då menar Silberstein att vi måste vara överens om att detta inte får blandas ihop.

Mechlaoui börjar nu prata om att problemen i Malmö är större än antisemitism, att personer blir skjutna för att de har invandrarbakgrund. Och där sätts punkt för debatten.

Det finns två saker som är alarmerande med detta. För det första inbjuds en rättshaverist med uppenbart antisemitiska åsikter att delta i Sveriges främsta debattprogram. För det andra tar programledaren hennes ståndpunkter och försvarar dem. Trots att de är uppenbart antisemitiska.

Att Evelyn utsätts för dödshot i Rosengård och att Anna Hedenmo legitimerar antisemitiska frågeställningar är två sidor av samma mynt.

Häpnadsväckande och skrämmande att journalister kan vara så okunniga om antisemitism. Agendas haveri borde få allvarliga efterspel.

Dirawi och public service: Icke-hatet måste vara övertydligt

SvD Kultur skrev för några dagar sedan om Gina Dirawi: Eva Hamilton: ”Jag blir förbannad”

Eva Hamilton säger till SvD att SVT tror på Gina Dirawi och Danny Saucedo som personer.
– Vi tror att de står för de värden som inte går att kompromissa för oss. Vi kommer att hjälpa dem för de är rätt unga, framförallt Gina som plötsligt är omgiven av ett kändisskap där många vill använda henne. Vi behöver bygga en liten skyddsmur runt henne. […] 

Hur ser du på att hon rekommenderade en bok av en Förintelseförnekare?
– Det är alldeles oerhört. Men hon rekommenderade inte och det är viktigt för hur vi hanterade det här. Vi tror på henne när hon säger att hon inte visste vem författaren var. Vi tror på henne att hon inte hade läst boken utan bara nio sidor.

Willy Silberstein skriver i Expressen: Svenska judehatet har fått en ny skepnad.

Kritik av Israels politik är självfallet helt legitim – men det är farligt när kritiken används som täckmantel för judehat, skriver Willy Silberstein.
Sverige har börjat vänja sig vid judehatet. Reaktionerna trubbas av. Alltför ofta möts de med axelryckningar. Om ens det.

Jag vill citera en debattör i frågan:

Hela min karriär, från början när jag startat bloggen, har handlat om att visa våra likheter som människor och jag kommer fortsätta att kämpa för det tills dagen jag dör, precis som min farfar gjorde. Det är vårt ansvar, mitt och ditt som läser, att sprida det budskapet. Och om det budskapet ruckas på, så är det också vårt ansvar att förtydliga det. […] 

I en värld där hatet mellan människor är så tydligt, så måste icke-hatet vara övertydligt.

Gina Dirawi har tipsat om en bok av en förintelseförnekare. Det finns ingen ursäkt för det. Det spelar ingen roll hur bra relation hon och SVT har eller hur trevlig hon är. Det spelar ingen roll att hon säger sig vara emot antisemitism.

Hennes agerande har gjort henne till affischnamnet för den moderna antisemitismen, och att hennes felsteg tolereras flyttar gränserna på ett oerhört skrämmande sätt.


Det känns extra smaklöst att Sveriges Radio nu låter Gina Dirawi leda musikhjälpen. Att hon får leda ett underhållningsprogram känns illa nog, men ett program som fokuserar på att göra gott och mänskliga rättigheter? Det är direkt osmakligt.

Jag håller helt med debattören – “icke-hatet” måste vara övertydligt. Budskapet har ruckats på – och nu är det vårt ansvar att förtydliga det.

I en värld där hatet mellan människor är så tydligt, så måste icke-hatet vara övertydligt. Orden kommer från Gina Dirawi själv – citerat från hennes blogg.

Om Gina Dirawi har ett gott hjärta som hon säger själv borde hon förstå vad hon numer personifierar. Det krävs mer än bara pliktskyldiga undanflykter när man spridit hat på det sätt hon har gjort. Gina Dirawi kan inte ges förtroende att leda program i SVT eller SR. 

Har verkligen Hamas vunnit, Uddén?

I dagens Godmorgon, världen rapporterar Cecilia Uddén från Gaza.

I almedalen i somras fick jag möjligheten att kritisera Cecilia Uddén i hennes radioprogram. Jag sa då till Cecilia Uddén att från henne får man mest personporträtt och ögonblicksbilder, väldigt lite analys.

Så är det också i Cecilia Uddéns reportage. Det mesta är intervjuer med Gazabor som berättar om sin situation. Inga fördjupande frågor, endast rapportering om de svaga.

En del ropar efter att det borde komma mer reportage av liknande karaktär från Israel. Men jag tycker den här typen av känslorapportering borde tas bort helt.

Mot slutet av reportaget kommer en smula analys från Uddén. Hon menar att de senaste stridigheterna är en framgång för Hamas, eftersom de har fått starkare stöd.

Elder of Ziyon skrev igår om detta påstående:

The terrorists and their sympathizers:

* lost a large percentage of their most advanced and long-range weapons
* lost experienced senior terrorist commanders from Hamas and PIJ
* only squeaked a small percentage of rockets past Iron Dome
* only received “moral support” from Islamists, Arab regimes, communist hold-overs and the Russians, who mostly did it because they are trying desperately to distract attention away from Syria.
* exposed their use of hospitals and press facilities as military command posts
* highlighted in front of the international media the extent to which Israelis are under fire, and the extraordinary efforts that Israelis have taken to protect civilians, in contrast to Hamas’ attacks on civilians
* came whining to the Egyptians for help in stopping an escalation that they started themselves, basically forcing the Egyptian government to underwrite an agreement with Israel
* executed some “collaborators” in public and had a nice little motorcycle parade for the cameras, embarrassing the Hamas leadership

Ett starkare stöd i Gaza är väl knappast avgörande för Hamas. Även innan den senaste konflikten hade de remsan i ett järngrepp.

Det som jag ser som riktigt avgörande är att västvärlden faktiskt fått bevisat att Hamas använder civila som mänskliga sköldar. Trots att västerländska journalister inte förstår att detta är ett grovt krigsbrott har de skildrat att detta har hänt.

Det kan vara början på en ändrad förståelse för Israels situation.

UPPDATERING: Barry Rubin håller också med om att Israel vann detta slag.

SVTs Gina Dirawi rekommenderar antisemitisk författare

Gina Dirawi, som går under smeknamnet Ana Gina, är en omtyckt programledare för bland annat Sveriges Television. Hon var i trubbel tidigare, något som bland annat Ulf Öfverberg skrev om: Melodifestivalens programledare måste ta avstånd från antisemitism

Men nu är det dags igen. På sin blogg rekommenderar Gina Dirawi en bok från författaren Lasse Wilhelmson

(Avslöjandet kom från början via Chris Dulny.)


Från Svt Kaliber:

Wilhelmson berättade bland annat att den ”sionistiska makteliten” på Wall Street bar skuld till att Hitler gav sig på judarna på 30-talet. På Mohamed Omars hemsida är han tydligare och säger att världsjudendomen förklarade krig mot Hitler. 

”Denna krigsförklaring innebar ju att judarna i Tyskland på goda grunder blev betraktade som presumtiva landsförrädare av Hitler.” 

En annan vanlig åsikt inom Mohamed Omars ”grupp” är alltså att judarna överdriver Förintelsen och till och med har diktat upp gaskamrarnas existens. Historiska fakta biter inte på Förintelseförnekare. Men vad är då syftet med ett förneka Förintelsen? Enligt idéhistoriken Henrik Bachner är det att göra antisemitismen mer rumsren. 

– Syftet med att förneka förintelsen är i huvudsak det att rehabilitera en antisemitisk världsbild och många gånger en nazistisk världsbild. Det som skapade problem för antisemitism och för nazism efter andra världskriget var att folkmordet på Europas judar under andra världskriget stigmatiserade den här typen av uppfattningar. Det var inte längre rumsrent och legitimt, säger Henrik Bachner.

Lasse Wilhelmson är en fullblodsantisemit, med förintelseförnekelse och hela klabbet. Se även Jonathan Leman.

Det verkar inte som att Gina Dirawi har tagit avstånd från antisemitism.

Är det OK att SVTs programledare för melodifestivalen rekommenderar en sådan författare?

TV-skatt: Settman skrattar hela vägen till banken

Idag står det klart att skatterna höjs i Sverige – och dessutom progressivt: “Nya TV-avgiften dyrare för höginkomsttagarna

Fortsatt oberoende viktigt. Den gamla tv-licensen försvinner och alla över 18 år ska ­betala tv-skatt efter inkomst. Det betyder ökade kostnader för många hushåll, medan andra­ får en lägre avgift eller ingen avgift alls. Den nya modellen är mer rättvis eftersom avgiftsskolket försvinner, skriver utredarna i public servicekommittén.

Per Gudmundson kommenterar på SvD Ledarbloggen:

Kärnan i public service-uppdraget är viktig. Saklig nyhetsförmedling, högkvalitativ kultur och fördjupande programutbud finns förvisso även annorstädes, men det är denna begränsade verksamhetsidé som är anledningen till att vi har public service. Att betala skatt för att garantera en fortsatt konjunkturoberoende Doobidooproduktion är inte rimligt. Public service-utredningen föreslår helt riktigt begränsningar för bolagen att bre ut sig över fler och fler plattformar och verksamhetsfält. Nästa steg borde vara att rulla tillbaka verksamheten och koncentrera den på kärnan i uppdraget. Dokusåpor och schlager kan andra sköta.

Jag håller med Per Gudmundson i att det faktiskt finns viss public service som är bra och relevant. Själv lyssnar jag på P1 dagligen. Det är kvalitet som troligtvis inte skulle kunna göras av en marknadsaktör.

Men SVT har gjort ett viktigt arbete i att bevisa sin egen irrelevans. Det är direkt stötande att tvingas betala pengar till skval-tv som Dobidoo, Mästarnas Mästare och Stjärnorna på Slottet.

Nu är det alltså dags för skattehöjning i Sverige. Det bör bli över en tusenlapp per år för ett vanligt hushåll. Självklart gnager detta på jobbskatteavdraget.

Men vi kan i alla fall glädja oss åt att detta ger ännu några sköna slantar rätt ned i fickan på Peter Settman och hans produktionsbolag.

SVT: “Varje dag fängslas palestinska barn av israeliska soldater”

Igår, den 18/8 klockan 19.30 sände SVT Nyheter ett inslag om Västbanken. Inslaget kan ses på SVT play (börjar 9:12).

SVTs reporter säger, utan att ange källa, att “Fler än 300 barn fängslats av israeliska soldater”. Sedan intervjuas en palestinsk pojke, som uppger sig blivit arresterad, och hans advokat. De framför grova anklagelser, och sedan är inslaget slut.

Lisa Abramowicz har mailat SVT och publicerar sitt brev på facebook:

Bästa Tittarservice, […]

Idag vid kl.19.30-sändningen visades ett inslag från Västbanken, där en ung pojke påstod sig ha blivit illa behandlad av israeliska soldater utan att ha gjort någonting, bl.a. hade en hund funnits i närheten som var på honom, även om han inte direkt sade att hunden bussades på honom, men han blev rädd och hade han haft problem med sömn och annat sedan dess. Det var två år sedan nu.

Sedan intervjuades en palestinsk advokat som bekräftade att det blivit allt vanligare att palestinska barn arresterades för ingenting och att de torterades och sedan släpptes. Detta skapade fiender för Israel i framtiden, menade advokaten.

Det märkliga var att inga andra bevis lades fram. Inte heller intervjuades någon israelisk talesperson från armén (IDF), israeliska UD eller någon annan relevant myndighetsperson från den israeliska sidan om detta påstådda förfarande.

I SVTs sändningstillstånd står det bland annat att om allvarliga anklagelser riktas mot någon, ska den berörda parten få ge sin syn på det hela. Så har inte gjorts.

Det är mycket märkligt och får reportaget att verka mer som propaganda än sanna utsagor.
Det tycker jag är skamligt!

Hälsningar
Lisa Abramowicz 

Visst är det skamligt. Detta är inget annat än en ren partsinlaga, och borde till och med få Sveriges Television att reagera.

Som jag skrev igår, det är otroligt att journalisterna får hållas utan att någon reagerar. Att dom inte skäms.

Här finns tittarservice och här är epostlänk. Hör av er!

Ekot: Civil Administration en “ockupationsmyndighet”

Idag på Ekot rapporterade Cecilia Uddén från Västbanken: Israel uppges förstöra palestinska biståndsprojekt:

I dag möts EU:s utrikesministrar i Bryssel. På dagordningen står bland annat Mellanöstern och hur EU kan bidra till konkreta förbättringar på marken i de områden som Israel kontrollerar på Västbanken. Samtidigt kan Ekot berätta att Israel förstör EU-finansierade biståndsprojekt, som brunnar och vattencisterner, på Västbanken.

Vidare skriver Uddén:

Den israeliska ockupationsmyndigheten (min fetstil) har också utfärdat rivningsorder
för ytterligare 110 EU-finansierade projekt, med motiveringen att
projekten är olagliga och saknar bygglov.

Vilken är denna “ockupationsmyndighet”? Jag konfronterade Cecilia Uddén på Twitter, och det visade sig att hon syftar på myndigheten Civil Administration.

När jag frågade henne nekade hon först till att hon hittat på ett eget namn på en myndighet. Men när jag pressade på ytterligare fick jag inget svar på varför hon kallar Civil Administration för “den israeliska ockupationsmyndigheten”.

Begreppet “den israeliska ockupationsmyndigheten” verkar inte ha funnits innan Uddén myntade det. Men numer sprider det sig som en löpeld över internet, eftersom det gått ut som telegram via Sveriges Nyheter.

Googlar man på Israeli Occupation Authority hittar man en del intressanta träffar, som occupiedpalestine.wordpress.com, eller Quodsmedia.

Så Ekot och Cecilia Uddén använder numer terminologi från extrema anti-israeliska sidor i sina nyhetstelegram.

Något pikant är att Uddén också väljer att citera the Guardians anonyma FN-tjänsteman. En andrahandskälla som alltså redan i första läget var problematisk, givet att diktaturerna har ett starkt inflytande i FN.

Utöver detta fick ingen israelisk myndighetsperson kommentera. Så här säger Uri Rothman på Israels ambassad:

Under det gångna året har 73 av 78 infrastrukturrelaterade palestinsk-initierade projekt i område C fått klartecken. Dessa projekt omfattar vägar, skolor, en vårdcentral, sporthallar och fritidsområden för barn. Dessutom ingår en rad förnybara energiprojekt som också blivit godkända. Mer än 300 miljoner dollar har av utländska bidragsgivare kanaliserats till dessa projekt – endast fem stycken blev inte godkända, medan 93% alltså fick klartecken. […] 

Trots dessa positiva tecken och påvisbara förbättringar av situationen i området, är frågan om byggnation och tillståndsförfarande i område C komplex och även beroende av överenskommelserna med Palestinska Myndigheten i Osloavtalet .

NGO Monitor har också skrivit om EU-rapporten: EU Document Repeat False Claims and Increase Tensions. Kortare pressmeddelande här.

PS: Axess har tidigare skrivit om hur Cecilia Uddén använde sin finska twitterkompis som sanningsvittne i palestina. Man kommer inte helt osökt att tänka på detta.

Gazapojke dog av vådaskott, ej israeliskt luftanfall

En av de få civila som dött under de senaste israeliska attackerna var en tonåring, Nayif Qarmout. Ekot toppade med detta i sin nyhetssädning, och uppgiften ligger fortfarande ute på deras hemsida:

En tonårspojke dödades i morse på väg till skolan när Israel genomförde bombräder mot Gazaremsan.

AFP har tidigare bekräftat att det inte ägt rum något luftanfall i området där pojken dog vid tiden för hans dödsfall. Elder of Ziyon bloggade om det och länkade även bilder.

Nu kommer ytterligare en uppgift om en palestinsk pojke, Barka al-Mugrahbi, vars död utnyttjats i propagandasyfte. Times of Israel skriver: Gaza boy was killed by errant bullet at funeral, not Israeli strike

A Palestinian boy accidentally struck by a bullet when terrorists fired in the air during a funeral died of his injuries Wednesday, family members and witnesses said. 
Palestinian health official Adham Abu Salmia initially said that 8-year-old Barka al-Mugrahbi died of wounds sustained in an Israeli airstrike on Monday. 
However, Israel’s military said it did not carry out a strike in the area at the time.
The boy’s relatives and witnesses later said the boy was marching in the funeral procession for a Gaza terrorist Monday when he was struck in the head by an errant bullet.
Nyheten bekräftas nu också av AP.
Att palestinska myndighetspersoner i Gaza ljuger är inte särskilt konstigt. De lever i en religiös diktatur som har svurit att förstöra Israel. Hamas har inga problem med att ljuga.
Men regelmässigt används uppgifter från dessa källor i svenska nyhetstelegram. Lögnen i Gaza spred sig ända upp till Sverige och ut i Ekots nyhetssändningar. Det är såklart inte första gången.
Tror ni på en rättning eller en bättring? Det verkar tyvärr avlägset.

Elder of Ziyon har bloggat ytterligare om ämnet.