– Det har pratats om att vi är på väg mot en systemkollaps. Jag skulle vilja påstå att det här är första tecknet på det, säger Pär Andersson, chefsåklagare vid åklagarkammaren i Linköping.
– Jag är bekymrad. Polisen har för bristande utredningsresurser, säger Torsten Angervåg, chefsåklagare vid åklagarkammaren i Norrköping.
Frågan är om bristande resurser är polisens problem. Det är omöjligt att säga, eftersom insyn saknas. En koloss som polisen har många svarta hål där pengar ska stoppas. Det enda sättet att kunna få effektivitet är att polischefer väljs lokalt, som i New York.
Polisen är idag helt ansiktslös och frikopplad från ansvar. Medborgare har fått vänja sig vid att anmälningar plötsligt är nedlagda, utan någon större motivation. I Vetlanda utsattes en kvinna för övergrepp av en grupp migranter. Polisen lade ned anmälan:
Den ena av de två åtkomstskyddade anmälningar han hjälpte till att plocka fram åt tidningen (men inte så att vi fick läsa) kom från en ung kvinna som blev ofredad på ett sätt som hon upplevde mycket obehagligt.
På Facebook berättar hon, innan hon polisanmälde, med ord som inte lämpar sig att trycka i tidningen vad gänget av killar som ofredade henne gjorde och vad de bad henne om. Det var grova saker.
Hon konstaterar att hon aldrig skulle ha haft en chans mot nio killar ensam och beskriver dem i Facebookinlägget som ”nio styck migranter”.
Nu räddade hennes chef henne, han uppmärksammade situationen ute på Esplanaden ovanför stationen. […]
Jodå, det visar sig finnas en anmälan om ofredandet. Men ärendet är redan nedlagt:
— Tyvärr, det har inte inletts någon förundersökning. Det saknas saker att gå på. Det finns inga spaningsuppslag, bara hennes vittnesuppgifter, konstaterar kommunikatören.
Detta skulle aldrig kunna ske om det fanns en lokalt vald polischef i Vetlanda. Men nu finns ingen.
Polisens problem är dock större än så. I Sverige har politiken oerhört stora ambitioner och lagstiftning för det mesta. Till exempel förs ett krig mot narkotika, ett krig som aldrig kommer att vinnas. Vill man frigöra enorma mängder poliser kan man med fördel avkriminalisera narkotika, eller rakt av legalisera.
Det finns verkliga brott, som att utsättas för våld eller stöld. Så finns det politiska brott, som att politiker vill hindra medborgare från att inta vissa substanser, eller ha sex på otillåtna sätt. Eller dansa utan tillstånd, eller laga mat på fel sätt – listan kan göras oändligt lång. För politikens anspråk är oändliga.
Som jag tidigare skrivit är politiken oerhört trög. Det kan bli förbättringar genom den politiska processen. Moderaterna har börjat driva en kriminalpolitisk linje, lite småputtrig och lagom. Men det händer inte mycket fram till valet.
Det mest spännande som händer är tankarna på en privat polis som lyfts i radio bubbla. Om polisen utsattes för konkurrens från en privat organisation skulle det verkligen kunna bli skillnad.
Polisen förmår inte skydda oss medborgare fullt ut längre. Illusionen om statens varma skyddande hand har brustit, och frågan är om den någonsin var verklig. Polisen kan göra en viss del, men nu måste vi medborgare skydda oss själva.