Ett Sverige under islam?

Pew Research center har lanserat en ny undersökning: Europe’s Growing Muslim Population

Even if all migration into Europe were to immediately and permanently stop – a “zero migration” scenario – the Muslim population of Europe still would be expected to rise from the current level of 4.9% to 7.4% by the year 2050. This is because Muslims are younger (by 13 years, on average) and have higher fertility (one child more per woman, on average) than other Europeans, mirroring a global pattern.

A second, “medium” migration scenario assumes that all refugee flows will stop as of mid-2016 but that recent levels of “regular” migration to Europe will continue (i.e., migration of those who come for reasons other than seeking asylum; see note on terms below). Under these conditions, Muslims could reach 11.2% of Europe’s population in 2050.

Finally, a “high” migration scenario projects the record flow of refugees into Europe between 2014 and 2016 to continue indefinitely into the future with the same religious composition (i.e., mostly made up of Muslims) in addition to the typical annual flow of regular migrants. In this scenario, Muslims could make up 14% of Europe’s population by 2050 – nearly triple the current share, but still considerably smaller than the populations of both Christians and people with no religion in Europe.

De har även prediktioner för Sverige, som sticker ut i Europa

Sweden, which also has accepted a relatively high number of refugees, would experience even greater effects if the migration levels from 2014 to mid-2016 were to continue indefinitely: Sweden’s population (8% Muslim in 2016) could grow to 31% Muslim in the high scenario by 2050, compared with 21% in the medium scenario and 11% with no further Muslim migration.

Medelscenariot för Europa och Sverige
Det sannolika scenariot enligt mig är någonstans runt medium för Sverige, en population mellan 20 och 30% muslimer.
Nassim Nicolas Taleb skrev tidigare om hur en liten intolerant grupp kan påverka majoriteten: The most intolerant wins: The dictatorship of the small minority. Taleb tar upp till exempel hur mattillverkare gör sin mat kosher, eftersom de flesta kan äta det utan problem. I Sverige ser vi exempel på burka i skolan, könsseparerade badtider med mera.
Den offentliga sektorn, media och politiker är helt genomsyrade av tanken på islam som något positivt och spännande. Torbjörn Elensky kallar detta för tredjevärldismen.
SVT rapporterar om den nya minareten i Karlskrona: Blekinge har fått sin första minaret

– Vårt samhälle är inte förberett för böneutrop fem gånger om dagen sju dagar i veckan. Därför blir det bara ett böneutrop och det är under fredagsbönen mitt på dagen, säger Mulo Djopa som är vice ordförande i Islamiska Kulturföreningen.
– Vi tänker sätta upp en högtalare i minarten, men utropet på fredagarna kommer bara att höras här i området. […]

Mulo Djopa säger att satsningen i Kungsmarken betyder mycket för föreningsmedlemmarna.

– Alla är så tacksamma och glada. Nu när de ser minareten ser de att det fungerar likadant i Sverige som i de krigshärjade länder de flytt från. De kan anpassa sig och integrera sig snabbare genom att dom kan utöva sin tro som de bär med sig överallt.

Minareten i Karlskrona ska bara ropa ut sina utrop en gång i veckan och svagt. Men sannolikheten är hög att utropen kommer höras högre och oftare. På samma sätt kommer islams inflytande att öka i hela samhället.

Om muslimerna blir 20-30% finns ett gott utrymme för ett islamskt parti som kan driva utvecklingen snabbare framåt med statens hjälp.

Etablissemanget kommer inte att ändra sig förrän utvecklingen är så långt gången att den inte går att stoppa. Det mest sannolika är att Sverige kommer bli mer och mer muslimskt ju mer tiden går, och Pews scenario känns mycket realistiskt.

Till detta kommer att svenskar är benägna att flytta, både inom Sverige och utomlands. I bästa fall blir Sverige segregerat men vi kan även gå mot ett våldsamt scenario, som redan påbörjats. Jag har tidigare skrivit om detta i inlägget Libanons öde och Sveriges.

Debatten kring islam är stigmatiserad och brännmärkt av överheten. Men nu är utvecklingen så långt gången att debatten mer eller mindre är irrelevant. Den demografiska utvecklingen, etablissemangets åsikter och demokratins inneboende natur gör att utvecklingen går åt ett tydligt håll, och det snabbt.

Överheten har genom tiderna utsatt svenska folket för enorma prövningar. Stora delar av befolkningen dog i krig, och mängder av svenskar lämnade Sverige i slutet av 1800-talet. Det verkar vara dags för en stor omvälvning igen. Vi kan bara hoppas att det inte blir så.

Röster om Libanon och Sverige

Andra röster har skrivit om Sveriges öde i jämförelse med Libanon

MP-politikern Rebwar Hassan skriver på facebook:

Det går inte att separera religionen islam från politisk islam som är religionens påverkan av samhället. Religionen går ut på att påverka samhället. Den religiösa delen av islam är gudstjänstlivet och de fem pelarna som en god muslim ska följa. De bud som Allah givit till sin siste och slutgiltigt profet ska religiösa , icke-våldsbejakande muslimer följa för att i efterlivet komma till paradiset. Annars kan de riskera att hamna i helvetet. Att verka för att alla människor ska följa dessa levnadsregler kallade sharia kallar vi för politisk islam. De själva anser det bara vara islam. Islam är islam och har alltid en politisk påverkan och detta är den politiska religionen islam. […] 

Sverige genomgår en utveckling vi kan kalla för Libanisering där all slags islam växer sig starkare för varje dag. I alltmer isolerade enklaver, o trakter. Dessa enklaver kommer att växa ihop och isoleras alltmer vartefter islamiseringen tillåts fortgå. Det är så uppbyggnaden av denna fanatiska religion kommer att fortgå tills den svenska medelklassen och sekulära (f.d.) muslimer av någon, antagligen ekonomisk, orsak får nog. Vad som sedan händer vet ingen. […]


Egor Putilov: Går Sverige mot civilikrig?

Det finns en del likheter mellan Libanon och Sverige idag som gör det angeläget att titta närmare på den utveckling som har lett till civilkriget i Libanon. Den libanesiska statens svaghet ledde till att den kristna majoriteten som kände sig hotad av nyanlända och deras politiska krav började forma egna styrkor och militias. […] 

Sverige är inte där än men bildandet av medborgargarden som svar på polisens tillbakadragande från landsbygden är redan inlett. Det är bara en tidsfråga när invandrargängen från förorter ska få en mer tydlig religiös och politisk profil. […]

Uppkomsten av grupperingar som ska arbeta för politisk islam i Sverige kommer att förvärra situationen avsevärt. I det här fallet kommer någon dialog inte att vara möjlig per definition – för hur kan en kunskapslucka som inrymmer hela den europeiska historien från reformation till nutiden överbryggas?

Detta kommer i samband med att rikspolischefen ropar på hjälp i media. Medborgarna är hänvisade till att bygga upp sitt eget skydd – och “libaniseringen” av Sverige fortsätter.

Libanons öde och Sveriges

Brigitte Gabriel från Libanon har gästat David Rubin i hans program Rubin Reports:

Brigitte Gabriel berättar om sin uppväxt i Libanon, som var ett land med kristen majoritet och var multikulturellt, öppet med mera. När muslimerna blev fler och till slut hamnade i majoritet började oroligheterna på allvar.

Gabriel berättar hur det upprättades checkpoints där muslimska förövare kollade folks pass för att se deras religion. Om det var judar eller kristna i bilen blev de omedelbart skjutna.

Kristna missionären Peter Hammond har skrivit en bok om hur islam tar över samhällen; Slavery, Terrorism and Islam:


“Islam is not a religion, nor is it a cult. In its fullest form, it is a complete, total, 100% system of life,” Dr. Hammond notes in his book. “Islam has religious, legal, political, economic, social, and military components. […]

Their takeover of a country, what Dr. Hammond refers to as “Islamization,” begins when the population of Muslims reaches a critical mass, and they being to agitate for various privileges. 

Open, free, democratic societies are particularly vulnerable. “When politically correct, tolerant, and culturally diverse societies agree to Muslim demands for their religious privileges, some of the other components tend to creep in as well,” he notes.

På sidan ovan finns en informativ beskrivning av utvecklingen som sker i takt med att andelen muslimer blir högre.

Vi ser i Sverige hur landet blivit mer och mer oroligt i takt med att migrationen från muslimska länder har ökat. På samma sätt kan man titta på skalan och se vad som hänt i Libanon, som inte längre är tolerant.

För varje bombattack ökar insikten hos befolkningen att något inte står rätt till. Det pratas till och med om att vi är i krig rakt ut. Det är befriande men resan till att något ska sjunka in hos de styrande är mycket lång.

Katerina Janouch skriver på Katerina Magasin: Ska vi gå obeväpnade, likt lamm till slakt?

Det tog 8 minuter för de brittiska poliserna att skjuta ihjäl terroristerna igår kväll. Ska vi, civilbefolkningen, inte få försvara oss mot en fiende som vill utplåna oss? Ska vi stillatigande se på medan det fientliga gerillakriget mördar Europas medborgare?

Jag vägrar acceptera att jag ska behöva dö i mitt eget land i så kallad fredstid, att mina barn ska mördas, att allt det jag älskat ska stjälas ifrån mig. Jag vägrar ge mig utan kamp.

Det officiella samhällets budskap är att vi ska ringa polisen när vi ser ett terrordåd, och hoppas att de är lika snabba som brittiska polisen. Dör vi så ska vi vara nöjda med att det i alla fall var väldigt osannolikt. Så kortfattat – ja, vi ska gå likt lamm till slakt.

Islamismen har förstört många samhällen. Precis som kommunismen är det väldigt enkelt att se vad som händer med ett samhälle med mer och mer socialism.

Sverige har många symtom av socialism, och ökande tecken på islamism. Sveriges öde kommer bli Libanons om utvecklingen fortsätter.

Islamism, staten och framtidens terror

David Wood har gjort en serie filmer om islam och i hans senaste film förklarar han varför konserter är ett perfekt mål för islamister:

Wood förklarar att jihadisten som utförde dådet i Manchester hade läst koranen och kommit fram till att musik är syndfullt, och att de syndfulla ska straffas. Följaktligen genomförde han sitt dåd.

Islamismens mål är världsherrevälde för islam. Islamisterna kämpar målmedvetet, steg för steg, och utökar sin makt. De har i västerländska stater hittat den perfekta bundsförvanten, då staterna i väst precis som islamisterna är fientligt inställda till västerländsk kultur och egentligen hela västerlandet som koncept.

Islamisterna har lyckats få lagstiftning på sin sida, och kritik av islam klassas numer som rasism och hets mot folkgrupp. Islamisternas mål är förstås att islam ska bli statsreligion, och de är faktiskt en god bit på väg.

Politikerna är on message om att islam är en fredens religion och att det bara är några få galningar som utför terror. Idag har vissa börjat prata om islamism, men helst undviker man ämnet helt. Det är vettlösa dåd, vi ska möta dom med kärlek och demokrati och kum-ba-ya.

Man pratar ofta om islamism, men begreppet är väl teoretiskt. Som David Wood enkelt förklarar finns uppmaningarna till terror rätt upp och ner i Koranen. Koranen ska tas som en helhet, allt gäller precis som det står.

Alla blir inte jihadister, men det beror inte på att islam är en fredens religion. Det beror på att budskapet i religionen är tvärs emot mänsklig natur, och det krävs en hel del jobb för att bränna bort civilisation från människor. Men det går till slut.

Ju mer islam som ett samhälle influeras av, desto mer terror. Islam är på frammarsch i västerlandet. Muslimska kvinnor föder fler barn än icke muslimska, de är självklart också mer mottagliga för islamism.

Lagarna gäller, myndigheterna pumpar ut pengar till islamistiska organisationer och islamisterna har självklart stöd från vänster inom medier och akademi.

Vi kommer få se mer terror i Sverige och i Väst. Terrorn är en ny normalitet, som våra politiker har bjudit in, stöttat och finansierat. Tänk på det nästa gång det smäller.

Visualisering av global terrorism

Signaturen Aulawabbel har producerat vad som sägs vara en visualisering av global terrorism med uppdelning muslimsk och icke-muslimsk terrorism.

Källorna som anges är wikipedia och thereligionofpeace.com som jag tidigare skrivit om. En beskrivning finns av varje terrordåd så att man själv kan värdera informationen.

Sajten verkar räkna vissa brott som inte vanligtvis anses vara terrorbrott. De flesta prickarna i Sverige är s k hedersmord, och i något fall ett misstänkt sådant.

Terrorism från 2011, islamistisk i rött och övrig i blått, Breiviks högst upp

Det intressanta med visualiseringen är att hela världen finns med. Breiviks terrordåd i Norge 2011 är bara en av flera terrordåd i samma storlek som inte uppmärksammats globalt.

Ljusets fiender: Kommunismens band till islamism

Ett standardverk för borgerliga

När Timbro hade rea tidigare beställde jag boken Ljusets fiender av Johan Lundberg. Boken är numer slut inbunden men finns att beställa i pocket.

I korthet handlar boken om hur “tredje ståndpunktens” ställningstaganden finns kvar i samhällsdebatten än idag. Kommunismens totalitära läror fascinerar och har sina försvarare i svensk offentlighet.

Lundberg visar också på likheterna mellan de olika totalitära lärorna kommunism, fascism och islamism. Han visar på hur den moderna islamismen uppkom, och hur dess grundare inspirerades av Lenin och andra despoter.

De olika totalitära lärorarnas förespråkare förenas i sin kamp mot det öppna samhället. Dessa försvarare innehar höga offentliga positioner och deras verksamhet finansieras av statliga medel.

Han visar hur personer som Mattias Gardell, Rashid Musa, Pia Laskar och andra verkar för att förstöra samhället. Ett bra exempel på ett projekt där de sammanstrålar är Ship to Gaza.

Det är verkligen skrämmande hur ljusets fiender har kunnat äta sig in i offentligheten och där leva gott på oss skattebetalare. Det är ett argument så gott som något för skattesänkningar och minskade offentliga bidrag.

För mig som är engagerad i debatten kring islam var Lundbergs text verkligen en ögonöppnare. Lundberg undviker också klädsamt att land i vanliga plattityder om islam som en fredens religion. Det gör hans argumentation starkare.

(En relaterad text är Sam Harris och Majid Nawaaz som skriver på the Daily Beast: We Need to Talk About Islam’s Jihad Problem.)

Johan Lundberg är generellt en förebild. Kunnig och inte rädd för att ta ställning. Han har dragit sig undan från offentligheten sen han skrev sin bok, vilket jag personligen beklagar. Hursomhelst är hans bok utmärkt.

Jag trodde nog att boken skulle vara mer konfrontativ än den var. Det är en stillsam bok, som är mycket väl underbyggd i sin argumentation.

Det är verkligen ovant att läsa en politisk text som är ett debattinlägg men så långt och väl belagt med källor. Boken väcker många tankar och jag kan mycket väl tänka mig att läsa den en andra gång. 

Pogromer i Paris

För några dagar sedan ägde en anti-israelisk manifestation rum i Paris. Denna manifestation urartade i en attack på en synagoga. Times of Israel rapporterar: Pro-palestinians throw Molotov Coctail at Paris Synagoge

Pro-Palestinian protesters hurled a Molotov cocktail at a Paris synagogue on Sunday afternoon after a demonstration against Israel’s military operation in the Gaza Strip descended into violence. 

The synagogue, located on the Val d’Oise in the Sarcelles district of the French capital, suffered no damage in the attack, French newspaper Le Figaro reported. Sarcelles, in the north of the city, is home to a large Sephardic Jewish community. 

The riot broke out after a few hundred people assembled at a local metro station to protest Israel’s actions in Gaza, as well as the decision by French Interior Minister Bernard Cazaneuve to ban rallies against Israel following the staging of riots last week outside several synagogues in the Paris region.

Anledningen att synagogan klarade sig var att ett judiskt medborgargarde skyddade synagogan. Sajten Liberty Voice rapporterar:

A smaller group splintered off and tried to burn its way into a synagogue at the 11th Arrodissement near Gare de Lyon. Using chairs taken from sidewalk cafe’s and bats, the group was met by five police officers guarding the temple. A mob of 100 to 200 individuals then charged at 30 worshippers standing outside the Don Isaac Abravanel synagogue while 150 to 200 congregants were barricaded inside. Ironically those inside were attending a ceremony in honor of three recently killed Israeli teens.

The rioters chanted anti-Semitic slogans, hurled objects at the Paris synagogue and attacked the inadequate number of police on hand. They were kept sufficiently away from the building, however, by members of the Jewish community’s own self-defense force, the SPCJ. Those private security officers were assisted in the street brawl by members of the Jewish Defense League and Betar, a group that promotes young Jewish leadership on university campuses and local communities. 

En kvinna från den judiska församlingen vittnar om vad som hände: ‘Yesterday, a Part of My Love for France Left Me’

In telling my father about the assault on La Roquette, I asked him if he had ever seen any such clashes. 

He answered, yes…. In Algeria, before leaving it all behind… He added: but we were in Algeria, here we’re in metropolitan France!! 

I wished him sweet dreams and hung up. I cried

Det som verkar ha hänt i Frankrike är att antisemiterna där känner sig trygga med att visa sin antisemitism öppet. Det skulle självklart även kunna hända i Sverige.

Därför är det så viktigt att det markeras mot antisemtismen, som Sydsvenskan gjorde efter debaclet om Stefan Löfvens utspel: Judehat är inte kritik.

Om antisemitismen får passera har vi snart pogromer även i Sverige.

Uppdatering: Elder of Ziyon rapporterar att pogromerna fortsätter.

Snedvriden resurfördelning bakom Boko Haram?

Idag i P1s Studio Ett diskuterades situationen i Nigeria, och analytikern Gabriella Ingerstad från FOI var inbjuden för att analysera.

Programledaren: Hur ska man förklara det här ökade våldet som vi nu ser? 

Ingerstad: […] Det är viktigt att förstå konflikten i sin kontext. Det handlar i stor utsträckning om snedvriden resursfördelning. […] De norra delarna har länge varit socio-ekonomiskt eftersatta […] Det här ligger till grunden för den här konflikten. 

Det är det här som Boko Haram kan växa och frodas utifrån, att det finns dom här orättvisorna. Är det så dom rekryterar? 

Ja, alltså jag tror att det är två saker. Dels bristen på utveckling men dessutom finns det politiska kopplingar som är viktiga. Det finns politiker som har kopplingar till Boko Haram som använder sig av våld för att nå politiska mål. Politik i Nigeria är underställt affärsintressen. 

Men vad man hör om Boko Haram är att dom vill införa sharialagar, men talar dom också om omfördelning av resurser? 

Som jag har förstått det är det inte det som är deras uttalade fokus. Alltså, man får ju inte förminska den ideologi som ligger till grund för den här rörelsen (sic), men man måste förstå att det sker i en kontext som är mycket större än nordöstra Nigeria och som är mycket större än den här ideologin. 

Men nu talas det ju om att omvärlden måste ingripa, men utifrån men nu när du talar om grundorsaken till konflikten som snedvriden resursfördelning, vad kan då omvärlden göra? 

I helgen träffades Hollande och regionala aktörer för att skapa en plattform, och då främst militärt. Och det här kan ju få negativa konsekvenser för att det tar bort fokus från regeringens ansvar att se till att de här delarna av landet får ta del av de här resurserna. 

Det har ju talats om en militär interventionDen nigerianska regeringen har försökt med militär intervention sedan 2009 och det är ju i samband med det som den här rörelsen har radikaliserats. […] Jag ser det som problematiskt och snarare en risk.

Så det som gäller för att stoppa Boko Haram är alltså en massiv omfördelning av resurser, och absolut ingen militär insats. Känns tongångarna igen?

Ayaan Hirsi Ali har skrivit om ämnet: Boko Haram and the Kidnapped Schoolgirls

So, imagine an angry young man in any Muslim community anywhere in the world. Imagine him trying to establish an association of men dedicated to the practice of the Sunnah (the tradition of guidance from the Prophet Muhammad ). Much of the young man’s preaching will address the place of women. He will recommend that girls and women be kept indoors and covered from head to toe if they are to venture outside. He will also condemn the permissiveness of Western society. 

What kind of response will he meet? In the U.S. and in Europe, some moderate Muslims might quietly draw him to the attention of authorities. Women might voice concerns about the attacks on their freedoms. But in other parts of the world, where law and order are lacking, such young men and their extremist messages thrive. 

Where governments are weak, corrupt or nonexistent, the message of Boko Haram and its counterparts is especially compelling. Not implausibly, they can blame poverty on official corruption and offer as an antidote the pure principles of the Prophet. And in these countries, women are more vulnerable and their options are fewer. 

But why does our imaginary young zealot turn to violence? At first, he can count on some admiration for his fundamentalist message within the community where he starts out. He might encounter opposition from established Muslim leaders who feel threatened by him. But he perseveres because perseverance in the Sunnah is one of the most important keys to heaven. As he plods on from door to door, he gradually acquires a following. There comes a point when his following is as large as that of the Muslim community’s established leaders. That’s when the showdown happens—and the argument for “holy war” suddenly makes sense to him.

Tarek Fateh skriver i Toronto Sun angående kidnappningen: Muslims must be honest about Qu’ran  

Columns by my co-religionists have appeared in newspapers ranging from the Toronto Star to The Independent in London and on CNN.com, where they avoid any reference to Sharia laws that permit Muslims to take non-Muslim female prisoners of war as sex slaves.
The fact is Muslim armies throughout history have been permitted under Islamic law to make sex slaves of non-Muslim prisoners. 

Helt fel har inte Ingerstad när hon pekar på fattigdom. Men bara för att man är fattig spränger man inte oskyldiga i luften och kidnappar skolflickor. Det grundar sig i religiös extremism, och det enda sättet att stoppa den på lång sikt är att argumentera för varför extremism är fel och mänskliga rättigheter är rätt. På kort sikt bör även en militär aktion kunna hjälpa.

Det kan förstås också vara så att Boko Haram upphör som i ett trollslag om Nigeria inför en massiv omfördelning av resurser. Men tillåt mig tvivla.

Det pratas inte mycket om extremismens verkliga grund idag. Kanske inte så konstigt, eftersom man kan bli dömd för hets mot folkgrupp om man gör det. Läs Magasinet Neos skrämmande reportage.

Läs Bengt Nilssons inlägg om Boko Haram.

Göndör otydlig om islamofobi

Eli Göndör är doktor i religionshistoria med inriktning mot bland annat islam. Han skrev för en tid sedan en intressant kolumn i Corren: Begreppet islamofobi bör bytas ut

Velighet och osäkerhet inför vad islamofobi kan vara har gjort det möjligt att avfärda legitima och relevanta åsikter om islam eller islamisk religionsutövning som islamofobiska. Därmed har islam hamnat i en särställning gentemot alla andra idéer och rörelser som i en demokrati får räkna med att utsättas för kritik och ifrågasättande. 

Problemet börjar i begreppet islamofobi som signalerar att det skulle vara moraliskt oacceptabelt att kritisera islam. Om begreppet islamofobi däremot byts ut mot muslimofobi är delar av problemet löst i och med att begreppsbytet i sig sätter andra gränser för vad som är legitimt.

Göndör skriver idag i Aftonbladet: Vi måste se islam som en religion bland andra

Muslimer ska antingen skyddas eller hängas ut och islam ska antingen dras i smutsen eller höjas till skyarna som något osedvanligt exotiskt och välgörande. Att islam som alla andra religioner alltid blir resultatet av dess utövare vid varje givet tillfälle tycks för många var en ny tanke. […]

Förhållningssätt till islam bland muslimer är således lika variationsrikt som människors förhållningssätt till tillvaron rent allmänt. Överkänsligheten för just islam och muslimer är därmed lika obefogad som destruktiv. 

Att dölja vad som bör kritiseras tjänar ingens syfte. De som framför allt blir lidande när det sker är människor som Amun Abdullahi. Genom bemötandet av etablerade svenska medier förlorade hon tron på journalistiken i Sverige och på sig själv.

Men om vi går tillbaka till Göndörs första artikel i Corren finns där en märklig kommentar:

Men när den legitima kritiken av islam eller dess religiösa uttryck övergår i att tillskriva människor åsikter eller karaktärsdrag för att de på något vis anknyter till islam är gränsen överskriden. När religiösa eller sekulära muslimer påstås vara ett homogent kollektiv med gemensamt religiöst beteende eller gemensam religiös uppfattning för att de i någon mening anser sig vara muslimer, utsätts de för fördomar och rasism (min fetstil).

Det finns en bred rörelse som strävar efter att likställa islamofobi och antisemitism, och på så sätt göra religionskritik mot rasism. Göndör tycks hålla med denna rörelse, trots sitt i övrigt klarsynta skrivande.

Så här säger ateisten Sam Harris om islamofobi:

the only way that Muslims can reasonably be said to exist as a group is in terms of their adherence to the doctrine of Islam. There is no race of Muslims. They are not united by any physical traits or a diaspora. Unlike Judaism, Islam is a vast, missionary faith. 

The only thing that defines the class of All Muslims […] is their adherence to a set of beliefs and the behaviors that these beliefs inspire. And, unlike a person’s racial characteristics or gender, beliefs can be argued for, tested, criticized, and changed.

Om islam ska behandlas som en religion bland andra måste vi vara glasklara med att rasism är reserverat för rasförtryck, och säga nej till de som strävar efter att rasistmärka religionskritik eller fördomar mot religiösa.

Relevant: Nationalencyklopedin om rasism och Wikipedia om rasism.

Konsekvent antirasism manar till eftertanke

Som aktivist mot antisemitism har jag funderat på vad konsekvent antirasism innebär. För många  innebär detta att likställa antisemitism och islamofobi. Både Expo och Svenska Kommittén mot antisemitism använder detta likställande i olika utsträckning. 

Sam Harris är en amerikansk ateist som är en stark kritiker av islam. Han får ofta anklagelsen av islamofobi riktad emot sig, och har nu skrivit en text till svar mot dessa anklagelser: Response to Controversy.

Så här skriver Harris om islamofobi:

The meaning of “Islamophobia” is not at all like the meanings of those other terms. It is simply not easy to differentiate prejudice against Muslims from ordinary racism and xenophobia directed at Arabs, Pakistanis, Somalis, and other people who happen to be Muslim.  

[…] the only way that Muslims can reasonably be said to exist as a group is in terms of their adherence to the doctrine of Islam. There is no race of Muslims. They are not united by any physical traits or a diaspora. Unlike Judaism, Islam is a vast, missionary faith. 

The only thing that defines the class of All Muslims […] is their adherence to a set of beliefs and the behaviors that these beliefs inspire. And, unlike a person’s racial characteristics or gender, beliefs can be argued for, tested, criticized, and changed. 

Harris pratar också om antisemitism:

[…] we have a 2000-year-old tradition of religiously inspired hatred against Jews, conceived as a distinct race of people, both by those who hate them and by Jews themselves. Anti-Semitism is, therefore, a specific form of racism that, as everyone knows, has taken many terrible turns over the years […]. 

“Sexism,” generally speaking, is a bias against women, not because of any doctrines they might espouse, but because they were born without a Y chromosome. 

The meanings of these terms are clear, and each names a form of hatred and exclusion directed at people, as people, not because of their behavior or beliefs, but because of the mere circumstances of their birth.

Rasism är bland de grövsta formerna av fördomar som vi har. Den som är konsekvent antirasist måste vara noga med vad som benämns som rasism.

Fördomar mot muslimer och kristna ska bekämpas men kallas för rätt saker. Muslimer och kristna kan inte utsättas för rasism, eftersom de inte förenas av etnicitet.

Jag respekterar antirasisterna på Expo, men antirasism är ett luddigt begrepp. Själv föredrar jag att ta min utgångspunkt i tron på människans lika värde och på förnuftet.

Humanism kan vara det ord jag letar efter.