Islamismen ökar i Hjällbo

Gun Holmertz, vänsterpartist och verksamhetsansvarig för Caritas Frivilligcentraler i Hjällbo-Bergsjön skriver på GP debatt: Islamismen får allt större fäste i Hjällbo

Mottagandet i Göteborg är så pass bristfälligt förberett att en stor del av de nyanlända somalierna riskerar att gå direkt in i famnen på islamistiskt aktiva landsmän. Jag grundar dessa farhågor på erfarenheter av mitt dagliga arbete som verksamhetsansvarig vid Caritas Frivilligcentral i Hjällbo/Angered.  

Vi stödjer personer vilka söker asyl eller har fått permanent uppehållstillstånd (PUT) i Sverige, men som på grund av bristande språkkunskaper hamnat utanför SFI:s (Svenska för invandrare) språkprogram. Många har fortfarande efter tio till 15 år i Sverige ett ytterst begränsat ordförråd. Oftast gäller det kvinnor, som efter sin ankomst fött många barn och som stannat hemma och inte skaffat sig språkets grundläggande verktyg för integration. De säger själva många gånger att de är enklare att leva på försörjningsstöd än att aktivt söka arbete, då de anser att skillnaden räknat i inkomst är försumbar. 

Holmertz skriver också om oviljan att kännas vid problemen från politiker:

Flatheten är ett mycket illavarslande tecken för hur de somaliska män och kvinnor som rör sig alltmer mot en religiös slutenhet, ska kunna anpassa sig här. 

Det är också ytterst oroande för de somalier som nu i stor skala anländer till vårt land, eftersom detta blir ett alternativ till integration. Den somaliska galjonsfiguren för den muslimska kvinnans frigörelse, Aayan Hirsi Ali, har sammanfattat sina landsmän dilemma i väst: Ingen av oss hade varit samhällsmedborgare i modern mening förut. Vi hade aldrig känt något deltagande i och lojalitet mot en stat. Vi fortsatte att vara lojala endast emot klanen.  

Lojalitet mot en klan eller en religiös grupp istället för mot samhället är ett destruktivt koncept för integration, vilket utvecklingen i Hjällbo visar på. Därför måste svenska myndigheter, organisationer och företag sluta att stoppa huvudet i sanden. Det är oacceptabelt att skattepengar, eller vilka medel som helst, tillåts att gå till någon form av sluten, religiös extremism.

Holmertz vittnesmål är skrämmande. Och gissningsvis är inte Hjällbo det enda stället i landet som drabbas av radikalisering.

De människor som kommer från Somalia är i många fall inte läs- och skrivkunniga. De kommer från ett land utan fungerande institutioner. De är religiösa och tillhör en religion som också är ett politiskt system.

De kommer till Sverige. Här bjuds de försörjning, men saknar reella möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. De hamnar i utanförskap tillsammans med många landsmän. Var vänder de sig rimligtvis då? Jo, till religionen.

Så här har det rimligtvis varit för många somalier, men nu kommer också stora mängder under kort tid. Vilket självklart ökar risken för utanförskap och radikalisering. 

Vem är det som kör den här skutan egentligen?

Nödrop från Katrineholm

Merit Wager bloggar om ett brännhett radioinslag: Ullenhag lyssnar men hör inte.

Så här skriver Merit:

I Sveriges Radio, Studio Ett – Ersättning till kommuner för anhöriginvandrare från Somalia – den 15 juni:

Med nästintill förtvivlan uttrycker kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm, Göran Dahlström, S, sin djupa frustration över situationen vad gäller den väntade stora strömmen (ca 400, varav 300 barn) av somaliska anhöriga till de 800 somalier som redan finns i Katrineholm.

Han framför sin starka oro, han förklarar att det inte finns bostäder, att somalierna som utgör ca 14 procent av Katrineholms befolkning redan står för 50 procent av socialtjänstens kostnader för bidrag, att tre friskolor snart öppnas där de svenska föräldrarna kommer att placera sina barn medan 300 nyanlända, ofta analfabetiska somaliska barn kommer att bli en mycket resurskrävande och svår grupp i den kommunala skolan, som man inte riktigt vet hur man ska klara.

Och givetvis påpekar kommunstyrelsens ordförande också att det inte finns några jobb och att somalierna inte ens går att få ut i jobb på väldigt många år, att det handlar om den svåraste gruppen att integrera i det svenska samhället.

Efter hennes personliga reflektion kommer lite citat ur programmet. Göran Dahlström för segregering:

Katrineholm kommer att bli delat och skiktat. Vi kommer att få en rasism som ökar och vi måste ta den här frågan på allvar. De seriösa partierna måste ta upp den här frågan på bordet. […]

För den här frågan – migrationen, integrationen – har vi inte under några som helst omständigheter på massor av år, kanske aldrig, klarat av på något bra sätt!

Gunnar Sandelin får kommentera om han tycker vi har en bra diskussion kring integration:

Nej, det tycker jag inte. Sverige står för en ökning som vi inte kan hantera. Tittar man på Migrationsverkets prognos så kommer vi att ta emot 174.500 ansökningar från asylsökande och anhöriga under två år nu […]

Ett samhälle som tar emot människor som man inte kan integrera, för Sverige är verkligen inte bäst i klassen på integration, ett sådant samhälle riskerar att segregeras väldigt hårt, enklaviseras, få motsättningar mellan olika typer av människor och det blir etniska konflikter som inte är önskvärda.

Erik Ullenhag menar att man inte får beskriva somalierna som svårintegrerade. Göran Dahlström säger emot, eftersom somalierna de facto är svårintegrerade.

Många av somalierna är inte läs- och skrivkunniga. Sandelin pekar på situationen i Hjällbo ,där Sandelin menar att många somalier har radikaliserats och hamnat i islamism.

Dahlström pekar också på att många av invandrarna inte har lyckat styrka sina identiteter på ett riktigt sätt, på grund av migrationsverkets bristande rutiner. Vi vet inte vilka som kommer till Sverige, och om de verkligen har familjeband.

Inslaget i studio ett är mycket gripande. Sällan har Sveriges verklighetsfrånvända integrationspolitik illustrerats på ett mer direkt sätt.

Intressant i sammanhanget är Magasinet Neos intervju med Ilmar Reepalu. Göran Dahlströms situation och problematik är liknande, och båda är socialdemokrater. Tobias Billström kommenterade och visade att många av problemen faktiskt berodde på den socialdemokratiska politiken.

Men det är upp till alliansen att visa detta i fallet Katrineholm. Det gör inte Ullenhag, han bara öser på med floskler.

Man får kritisera invandring som god borgerlig

Tobias Holdstock skrev en relevant fråga idag på twitter:

Får man som liberal vara mot helt öppna gränser, eller är det också skäl för uteslutning? Mkt konstig debatt om sådant ej får diskuteras.

Holdstock har dock fel, som jag har förstått Dilsa och Johan Norberg så får man till och med kritisera problem med invandring, om man samtidigt påpekar att man är positiv till invandring. Dessutom gällde DN Debatt-attacken borgerliga, inte liberala.

Den svenska invandringspolitiken är idag en arbetslöshetsinvandring. Från Affärsvärlden:

Arbetsförmedlingens nya prognos visar att sysselsättningen ökar med sammanlagt 20.000 personer under 2012-2013. Samtidigt förblir arbetslösheten i stort sett oförändrad. […] 

Anledningen till att andelen arbetslösa ökar är att ökningen av arbetskraften är större än jobbtillväxten.

Gunnar Sandelin skriver idag på Newsmill: Kraftigt ökad invandring till Sverige. Sandelin skriver också något mycket viktigt om invandring:

Övergången från ett tämligen homogent till ett mångkulturellt samhälle är den största förändringen av Sverige under vår tid. 

Visst är det så. Och det är faktiskt så, att man som god borgerlig får vara kritisk till denna mycket stora förändring av Sveriges karaktär. Det är OK att vilja ha det så, men det är också OK att vilja ha en mindre invandring.

Jag tycker vi borde debattera detta mer, att invandringen faktiskt innebär en radikal förändring av det svenska samhället. Och jag tänker mig att många goda borgerliga faktiskt är kritiska till detta.  Och även om någon borgerlig skulle förespråka något så otänkbart som minskad invandring kan jag inte se den minsta anledning till rynkade pannor och hyttande fingrar på DN debatt.

Jag är stolt över att vi har en generös arbetskraftsinvandring. Men att vi har en omfattande invandring som går direkt till bidragsberoende och utanförskap, det är problematiskt. Och att vi har ett migrationsverk som mer eller mindre verkar ha slutat att fungera, det är jag mycket kritisk till.

Jag kan tänka mig en radikal förändring av samhället, men jag vill gärna att man får debattera för- och nackdelar utan att meningsfränder backstabbar en på DN debatt. Kritik kan jag mycket gärna tänka mig, men det som Norberg och Demirbag-Sten ägnar sig åt är cherry-picking gränsande till personangrepp.

Påståendet att man som borgerlig debattör jämt och ständigt måste påpeka att man är för invandring tycker jag faktiskt är riktigt larvigt. Jag visste att Dilsa Demirbag-Sten driver sitt eget jihad mot de som problematiserar invandring på annat sätt än henne. Men att Johan Norberg hoppar i samma galna tunna, det var verkligen en tråkig överraskning.

Jag ser dagens DN debatt och hysteriskt retweetande till stöd som ett uttryck för knoppar som brister. Vi får faktiskt debattera integration idag. För det ska vi vara tacksamma till Per Gudmundson, Johan Lundberg och Paulina Neuding.

Norberg & Dilsa: Borgerligheten generaliserar om invandring

Idag på DN Debatt skriver Johan Norberg och Dilsa Demirbag-Sten om borgerligheten och invandring: Sluta generalisera om invandrarna

Skuld bärs inte kollektivt. Inom borgerligheten har det blivit vanligt att fokusera på invandringen som ett problem i sig. Det är en hållning som rimmar illa med liberala kärnvärden.

Jag håller med författarna att invandringen har börjat problematiseras av borgerligheten, men jag håller inte med om resten av artikeln.

Johan Lundberg har upprepade gånger ställt sig bakom fri invandring, och gissningsvis står även Neuding och Gudmundson för en generös invandringspolitik.

Att man problematiserar ett område som inte varit problematiserat kan jag knappast se som något negativt. Sverige har en internationellt sett mycket hög invandringspolitik, då borde debatten också kunna vara stark.

Personligen anser jag att invandring är mycket bra, men att vår svenska invandringspolitik har stora brister. Jag tycker vi ska ha en omfattande invandring baserat på arbetskraftsinvandring, men idag är det uppenbart att många som kommer hit inte hamnar i arbete. Man måste kunna påpeka det utan att i varje andetag förklara att man vill ha en stor invandring.

Debattörerna kängar också på Paulina Neuding för Muhammedbebis-uttalandet. Den frågan är grundligt genomdebatterad och jag tycker det är oseriöst av meningsfränder att plocka ut ett sådant enskilt uttalande.

Anser Norberg och Demirbag-Sten att Malmös problem med antisemitism inte beror på islam går det bra att debattera om det. Att skuldbelägga personer som anser motsatsen utan att lägga fram ett case känns ganska tunt.

Debattförfattarna kommer slutgiltigen med en klassiker – Sd-antydningar:

Det stora problemet är dock perspektivet på människan – etnicitet och religion får definiera vem individen är och hur hon kommer att bete sig. Liberalismen har alltid erkänt människans rätt till en historia men lägger tonvikten på hennes framtid som vi gemensamt skapar varje dag. Liberaler har alltid kämpat för att individer ska bedömas utifrån sina handlingar och inte reduceras till endast bärare av ett arv.

Om vi inte tror på människans förmåga och föränderlighet, vad har vi då kvar av de grundläggande värden från den liberalism som skapade den fria och demokratiska delen av världen?

Vi vill uppmana borgerligheten att besinna vad ett sådant perspektiv kan leda till och vilka krafter som gynnas av det.

Denna artikel kommer gissningsvis inte leda särskilt mycket framåt, utan snarare leda till att folk står och kängar på varandra med rasistanklagelser.

Det finns gissningsvis anledning att återkomma i frågan.

 

Förslag till FP: Migrationsverket & Flyktingbarn

Idag på DN Debatt dammar Folkpartiet av integrationsämnet: Kunskaper i svenska krav för medborgarskap

Språket nyckelfråga. Integrationen är en av Sveriges viktigaste samhällsutmaningar. Samtidigt som 600.000 utrikes födda går till jobbet varje vecka är det alldeles för många som fastnat i ett utanförskap, skriver ledande folkpartister som presenterar ett nytt integrationspolitiskt program.

Folkpartiet föreslår tio punkter för att minska utanförskapet hos invandrare. Jag skulle vilja föreslå två ytterligare punkter:

  • Reformera migrationsverket
    Merit Wager har med sin bok Inte svart eller vitt utan svart och vitt gett röst till frustrerade tjänstemän på migrationsverket, “miggor”. De vittnar om hur asylprocessen mer eller mindre satts ur spel och att asylrätten inte längre efterlevs. Man släpper in människor på mycket lösa grunder och följer inte de svenska lagarna och reglerna. Detta måste uppmärksammas politiskt.
  • Se till att flyktingbarnen är barn
    Denna punkt går delvis in i punkten ovan. Åldersbestämningen av ensamkommande flyktingbarn är minst sagt bristfällig, och miggorna ovan vittnar hur mängder av vuxna slipper igenom som barn. Se Staffan Danielssons debattartikel: Unga män över 18 år ska inte behandlas som barn

Om FP fortsätter driva integrationsfrågan under den gamla devisen “att ställa krav är att bry sig” finns mängder med röster att hämta. Genomslaget har varit massivt i medierna och vänstern går bananas – perfekt!

Komplettera med mina punkter ovan och Leijonkungens toppsiffror bör vara inom räckhåll.

SvD Ledarsidan har blogat om  FPs utspel. Mer visionärt skriver Fredrik Segerfeldt: Varför en särskild politik för integration?

Tankesmedjan Liberalerna: En personligare integration

Idag släppte Tankesmedjan Liberalerna rapporten “En personligare integration”. Tankesmedjan Liberalerna är en mer praktiskt inriktad tankesmedja, en s k Do Tank.

Rapporten innehåller alltså en rad praktiska tips om hur integrationen ska förbättras. Här är några punkter som jag tycker verkar positiva:

– Upprättande av en individuell etableringsplan som innehåller en detaljerade punkter för arbete/praktik, SFI, bostad, yrkesutbildning etc. När dessa mål skall vara uppfyllda i tiden. Det krävs målstyrning i arbetet istället för som i dag – fasta ersättningar.

– Det innehåller förslag till nytt ersättningssystem till arbetsgivare för överhuvudtaget få invandrare anställningsbara som varar under hela etableringsplanens 24 månader.

– Skapa fadderfamiljer som fungerar som lotsar in i det svenska välordnade samhället.

– Låt systemet med dagens lotsar få huvudansvaret för individerna som fått permanent uppehållstillstånd istället för Arbetsförmedlingen. Låt individen få välja lots som huvudsakligen får betalt efter de resultat individen uppnår i den egna etableringsplanen. Låt Migrationsverket betala ut alla ersättningar utifrån målsättningarna i den individuella etableringsplanen vilket kan vara olika aktörer som Arbetsförmedlingen eller en privat aktör.

– Rapporten föreslår införandet av en integrationspeng som följer
individen likt en skolpeng. I dag går ersättningar till kommuner och
myndigheter vilket i praktiken omöjliggör pendling mellan kommuner eller
individuella anpassningar.

Här är några som känns mindre klockrena:

– Utmaningarna ligger i att lösa bostadsfrågan som är akut över hela landet. Skapa modulboenden i och runt storstäderna!

– Låt Migrationsverket genomföra en informationskampanj riktad till arbetsgivare som redogör för regler och förslag till strategier då man skall anställa en person som erhållit permanent uppehållstillstånd.

Och en del som känns mer häpnadsväckande. Bland annat görs ett stort nummer av att varje invandrare ska tilldelas en egen läsplatta att använda i SFI. Jag hoppas för mitt liv att Liberalerna vill att denna läsplatta ska lånas ut till migranterna. Att föreslå att staten ska skänka nysvenskarna läsplattor är för mig direkt stötande.

Tankesmedjan Liberalerna är finliberaler av rang. Därför kan i alla fall inte jag läsa någon tillstymmelse till krav på de nya svenskarna. Jag tror på devisen “att ställa krav är att bry sig”. Och jag tror på ekonomiska styrmedel.

De förslag som Liberalerna lägger fram är viktiga, men jag tror de måste kombineras med åtstramade bidrag. Det är möjligheten att leva passivt på bidrag som avgör om en person tar sig upp från sofflocket eller inte. Jämför när alliansen stramade upp a-kassan och sjukförsäkringen – resultat direkt.

Flyktigt berörs att ingångslönerna måste sänkas. Detta är helt rätt och riktigt, men det är den här typen av åtgärder som jag tror är viktigast för att förändra integrationen.

Jag tycker för övrigt det är fel att det ska vara det offentligas ansvar att lära de nyanlända svenska. Varför kan inte detta ligga på deras eget ansvar?

Det finns mycket bra i Liberalerns rapport men jag tycker den präglas av ett snällistiskt tänk. Snällist kan man gärna vara, men det är inte självklart att detta är något liberalt.

Hursomhelst – liberalerna sparkar igång en viktig debatt med sin rapport. Läs hela rapporten här.

Frihetssmedjan har också skrivit om rapportsläppet.

Arbetslöshetsinvandring

Per Gudmundson har skrivit på facebook om Vårpropositionen och citerat en passage. Sidan 38 i denna pdf:

Utrikes födda har kraftigt ökat sin andel av befolkningen mellan 2006 och 2011, från 14,9 procent till 17,3 procent. Utrikes födda har jämfört med inrikes födda sedan länge en lägre sysselsättningsgrad, vilket i sig är problematiskt[…]. Sysselsättningsgraden har legat stilla bland utrikes födda mellan 2006 och 2011.  

Betydelsen av demografiska förändringar kan illustreras med en beräkning där sysselsättningsgraden inom olika grupper hålls konstant på 2006 års nivå, samtidigt som befolkningsstrukturen tillåts ändras. En sådan beräkning visar att sysselsättningsgraden enbart till följd av demografiska förändringar skulle ha minskat med drygt 2 procentenheter mellan 2006 och 2011. I själva verket minskade sysselsättningsgraden för gruppen 15–74 år med bara 0,2 procentenheter. Detta illustrerar att regeringens politik bidragit till att hålla uppe sysselsättningen väl, särskilt om man beaktar att den demografiska utvecklingen varit ogynnsam.

Regeringen anser alltså själv att “utrikes födda har kraftigt ökat sin andel av befolkningen”. Samt att den “demografiska utvecklingen varit ogynnsam”.

Den formuleringen måste väl anses vara olycklig givet att man tycker att regeringens politik är bra. Och det gissar jag att de som skriver vårpropositionen tycker.

Jag är i grunden positiv till immigration, men det som pågår i Sverige är rätt igenom huvudlöst. Som jag skrivit tidigare finns det två vägar:

  • Liberalisera arbetsmarknaden 
  • Minska invandringen 

Den tredje vägen är att fortsätta som vi gör idag – fortsätta utvecklingen som gör att “utrikes födda kraftigt ökar sin andel av befolkningen” och fortsätta den politik som gör att de inte får jobb. Detta blir svårt att kombinera med kamp mot arbetslöshet.

Mattias Karlsson från Sverigedemokraterna har också bloggat om detta.

PS: Invandringen från Somalia och Afghanistan väntas öka under nästa år.

Slopat identifikationskrav vid anhöriginvandring

Merit Wager bloggar om att migrationsverket nu avskaffar identifikationskravet för anhöriginvandring

I Sverige har man också tagit bort kravet på att asylsökande ska kunna styrka sin identitet och väntar därför en mycket stor ökning av anhöriginvandrare (läs mer på Migrationsverkets sajt), främst av somalier, påstått eller faktiskt från Somalia, som är undantagna försörjningskravet.  

De behöver inte heller styrka sin identitet utan man ska, via dna-prov, kontrollera om den som vill anhöriginvandra (som vi inte vet vem han/hon är) är släkt med den person som fått PUT i Sverige (som inte heller har styrkt sin identitet).

En migga skrev tidigare till Merit Wager om detta:

Tack vare att Migrationsöverdomstolen kom med ett beslut angående somalier och slopandet av kravet på styrkt identitet i fall där föräldrar söker sig till Sverige på anknytning till sina barn som kommit hit ensamma, så har Skatteverket fått order om att frigöra 10.000 (tiotusen!) personnummer […]

Jag är dock osäker på hur alla dessa människor ska komma hit, såvida man på Migrationsverket inte återgår till att göra lagvidriga undantag från passlagen och utfärdar resehandlingar till personer utan styrkt, eller ens sannolik identitet.

Det blir intressant, eftersom vem som helst då i princip kan gå in till Polisen och begära ett pass i en påhittad, påstådd identitet, åberopande somaliernas undantag. Lagar har ju den egenheten att antingen omfattas alla eller ingen. Eller?

När man läser Merit Wagers bok med vittnesmål från “miggor” blir det klart att Migrationsverket fungerar mycket dåligt. Man lever inte upp till lagens krav, eller också har man hittat undantag.

Människor behöver inte styrka sin identitet. Effekten blir en i praktiken oreglerad invandring. Vilket i sin tur skapar en grogrund för trafficking och att människor kommer till Sverige på fel grunder. Vilket i sin tur slår undan benen på asylrätten och vår lagstiftning.

Diskussionen om invandring borde inte i första hand handla om hur stor invandringen ska vara. Den borde handla om hur migrationen fungerar idag och hur våra lagar efterlevs.

 

Antisemitismens orsaker i Malmö

Paulina Neuding har skrivit ytterligare en artikel om situationen i Malmö i Jerusalem Post. Malmö: Hared of Jews in a Swedish city. Hon skriver om Ilmar Reepalus antisemitism men att Reepalu själv inte är orsak nog.

Anti-Semitic hate crimes are on the rise in Sweden, and as in France and Great Britain, the violence and harassment is increasingly a consequence of immigration from the Muslim world. And just as in other parts of Western Europe, there is no reciprocity between the two groups: the war in Gaza caused a sharp rise in anti- Semitic hate crime, while there were no reports of Jewish attacks on Muslims.

In the capital of Stockholm, such imported anti-Semitism has not yet provoked any dramatic changes in Jewish life – mainly because of the segregated nature of the city. Immigrants dominate housing projects in the suburbs, while most Jewish activity is downtown. Stockholm’s only kosher store, its main synagogue and the Jewish cultural center are located in Stockholm’s business quarters.

In Malmö it is different. In 2004 the most common name for baby boys in the city was Mohammed, and among 15-year-olds, ethnic Swedes are now in minority.

Unlike in Stockholm, these demographic changes are immediately reflected in city life, and for Malmö’s 1,500 Jews, life has changed considerably. It is telling that the city’s Jews don’t use slogans or carry signs during their recurring demonstrations against anti-Semitism; they simply wear kippahs and Stars of David. It has become a manifestation in itself to walk through town as a Jew.

På twitter utsätts nu Paulina Neuding för mycket kritik. Framför allt är det stycket om Mohammed som ett vanligt Malmöitiskt barnnamn som får folk att reagera.

En undersökning från Forum för levande historia visade på en högre frekvens av antisemitism bland muslimer.

Per Gudmundson länkar på Facebook till sin blogg där islamologen Jan Hjäpe förklarat fenomenet .

I Världen idag kommenterade Fredrik Sieradzki, ordförande i informationskommittén i Judiska församlingen i Malmö, förföljelserna mot judar och vilka som står bakom:

– Det är uteslutande muslimer. Vi har ett problem i Malmö; att här finns muslimer som inte gillar judar. Men det är något som media väljer att förtiga. Att tala om det anses inte politiskt korrekt och man är väl rädd för att framstå som rasistisk. Men man måste ju ändå säga sanningen.

Eric Rosén på Nyheter24 var en av de första som reagerade. Han ser inget problem med att man säger att antisemitismen huvudsakligen kommer från den muslimska gruppen i Malmö. Men av någon anledning ses steget till att förekomsten av många barn med namnet Muhammed, vilket innebär fler muslimer, troligtvis ökar förekomsten av antisemitism ses alltså som problematiskt.

Mer än problematiskt. Bland annat menar israelvännen Rola Brentlin att Paulina Neuding uttryckt sig rastistiskt.

Självklart behöver inte fler muslimer i Malmö betyda ökad antisemitism. Men det framstår som sannolikt, givet att en överväldigande majoritet av de som utför antisemitiska hatbrott i Malmö är muslimer. Och att gruppen muslimer visat sig vara mer antisemitisk än svenskar i allmänhet.

För mig är inte detta ens en åsikt. Har jag missuppfattat något? Jag måste erkänna att jag förstår att folk på twitter är arga, men jag förstår inte varför.

Neudings artikel har skapat enorma reaktioner på twitter. Men inte på grund av att judar inte kan gå på Malmös gator. Utan för att en del av Neudings artikel kan uppfattas som att barn som heter Muhammed automatiskt blir antisemiter. Då reser sig det svenska politiska etablissemanget som en man.

Om en “svag grupp” (god grupp) avviker från den gängse bilden som ädel och svag är den naturliga svenska reaktionen att se åt andra hållet. Om någon påpekar att verkligheten inte är svartvit är den naturliga reaktionen att attackera den oliktänkande – med full kraft.

Kanske kan Neudings artikel vara början på en viktig debatt. Om inte annat visar den hur svårt det är för det politiska etablissemanget att se igenom marxistiska grupptänk. Den visar också varför Sverige är så blint för antisemitismen i Malmö. 

Socialstyrelsen kräver halalkött åt asylsökande

Från arbetarbladet: Boenden måste servera halalkött

Socialnämnden i Hofors vid upprepade tillfällen fått klagomål på sättet kommunen sköter hemmen för ensamkommande flyktingbarn. Även efter de senaste inspektionerna på Rönnen och Torsåkers bygdegård har myndigheten flera synpunkter. 

Bland annat kräver man att halalslaktat kött ska serveras på flyktingboendena eftersom det är något som av religiösa efterfrågas. Det framkom i de intervjuer som gjordes med ungdomarna under inspektionerna. 

Socialstyrelsen skriver i sitt beslut att man har förståelse för att verksamheten inte alltid kan uppfylla allas önskemål om vilken mat som ska serveras. Men man menar att frågan om halalslaktat kött inte bara handlar om mat utan om varje persons grundlagsskyddade rätt att få utöva sin religion. […]

Enligt Socialstyrelsen räcker det inte för ett boende där man äter alla sina måltider (som hvb-hem och äldreboenden) att aldrig ha fläskkött på menyn. I skolor gäller andra regler, eftersom eleverna då kan äta exempelvis halalslaktat kött på fritiden. 

Religionsfrihet för asylsökande bör inte rimligen inbegripa rätten att kräva specialslaktat kött. Religionsfrihet innebär rätten att  utöva sin religion i fred. Men frihet har i det offentliga betyder idag att det offentliga och alla andra ska anpassa sig efter religiösa nycker.

Merit Wager skriver om detta på sin blogg och far ut i ett retoriskt angrepp: Vad är det för fel på svenska folket? Hon jämför med situationen för ensamkommande flyktingbarn och sjuka gamla och tar upp exempel från flyktingboendet Husaren och det demensboende som finns vägg i vägg.

Så här skriver Wager:

Jag vill verkligen ställa grupp mot grupp (trots att det är strängt förbjudet enligt pk-normer i Sverige) och undra: 

Vad det är för fel på svenska folket som anser att asylsökande ungdomar ska ha halalkött och kunna bo var de vill, vandalisera och störa och ställa vilka krav som helst och att dessa krav ska tillgodoses utan prut, och samtidigt tillåter att landets egna gamla får behandlas sämre än djur, som icke-önskvärda, inte behöver respekteras och inte ska få den välfärd eller ens den mat de har betalat skatt i hela sina liv för att få? 

OBS! De här inställningarna har jag inte stött på hos något annat folk i något annat land än i Sverige.

Jag blir provocerad av utfall som detta men jag har egentligen inget bra svar. Man blir arg för att det finns något som sticker.

Är det något fel på oss svenskar?