Demokratiperspektiv måste till i palestinabiståndet

Under helgen har det rapporterats att Sverige skänker ytterligare 30 miljoner till palestinska myndigheten.

Regeringen ser allvarligt på den svåra ekonomiska situation som den palestinska myndigheten hamnat i, sedan Israel lagt beslag på skatteinkomster motsvarande cirka 120 miljoner dollar. Det är pengar som tillhör palestinierna. 

Nu tar den svenska regeringen initiativ för att stödja palestinierna och skänker 4,8 miljoner dollar, motsvarande drygt 30 miljoner kronor.
Pengarna ska tas från Sveriges konto i Världsbanken, säger biståndsminister Gunilla Carlsson (M). 

– Om fler länder gör som Sverige för att tillfälligtvis lätta på den stora bördan på den palestinska myndigheten kan det underlätta, säger hon. 

Gunilla Carlsson hoppas alltså att fler länder ska följa Sveriges exempel och ta pengar som finns placerade hos Världsbanken och skänka dem till palestinska myndigheten.
Det är 4,8 miljoner dollar som regeringen skänker. Pengarna ska användas av den palestinska myndigheten för att betala ut till exempel lärarlöner och pensioner.

Läsare av denna blogg känner väl till att det inte bara är lärarlöner Fatah betalar ut. Man stödjer tusentals fångar ekonomiskt, både i fängelser och efter att de frisläppts. Så mycket som 6% av Fatahs hela budget går direkt till detta, enligt Times of Israel. Se även Palestinian Media Watchs särskilda rapport.

Palestinska myndigheten är klassiska arabiska despoter. Området är klassat som “not free” enligt Freedom House. Förutom att stödja terror passivt har dessa skurkar egna stridande terrorgrupper. Och nu får de 30 färska svenska skattemiljoner att fortsätta kampen mot Israel med.

Birgitta Ohlsson (fp) har ställt en fråga till Gunilla Carlsson om bistånd till diktaturer. Carlsson svarade så här:

Demokrati och mänskliga rättigheter är en förutsättning för utveckling och minskad fattigdom. Därför ska Sverige ställa tydligare krav på sina samarbetsländer rörande demokrati och förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. […]

I länder där demokratiska förutsättningar saknas för ett långsiktigt samarbete, kan i stället olika typer av riktade insatser för att stödja positiva processer vara möjliga. 

Men i fallet Fatah och Palestina gäller dock inte Carlssons vackra ord. Här går svenska skattemiljoner rätt in i Fatahs budget.

Se Gudmundsons gamla ledare i ämnet.

Gärna hårdare straff, men inte för knark

Folkpartiet har gått ut med att man vill se hårdare straff. Från SvD:

Preskriptionstiden för mord har slopats. Straffen för allvarliga våldsbrott har skärpts, liksom straffen för den som återfaller i brott. Och för bara ett par veckor sedan föreslog regeringen att fler typer av sexuella övergrepp ska kunna dömas som våldtäkt. Men Folkpartiet ger redan nu besked om att det krävs ytterligare åtgärder.

–Mycket är gjort, men mer är att göra. Vi tycker att de straffskärpningar som vi har genomfört, bland annat för grova våldsbrott, inte riktigt har lett till det resultat vi vill, säger Johan Pehrson, rättspolitisk talesperson och ledamot i justitieutskottet.

Detta är alldeles utmärkt. Det måste kosta att begå brott, att skada andra människor. Men tyvärr lyfter Johan Pehrson fram ett särskilt område där Folkpartiet vill öka straffen:

–Konsekvensen av narkotikans farlighet måste tydliggöras, utan att vi för den skull träffar missbrukarna. Men de som ägnar sig åt hantering av den här verksamheten måste förstå att det inte ska löna sig, säger Johan Pehrson.

Folkpartisten Erik Jennische har skrivit förtjänstfullt om hur kriget mot narkotikan krossar hela länder i Sydamerika. Där går nu opinionen mot avkriminalisering. Det är den linje också Sverige bör välja.

Kriget mot narkotikan är sedan länge förlorat, och det kan inga straffökningar i världen ändra på. Vinsterna är alldeles för höga för knarksmugglare. Istället för att försöka straffa bort dessa brott bör man jobba med harm reduction.

Jag hoppas att Folkpartiets arbetsgrupp lyssnar på Jennische.

FP-förslag: Beviskrav i asylärenden

Jag har efterlyst mer konkret politik i migrationsfrågan. Folkpartisten Per-Åke Fredriksson skriver på sin blogg: Beviskrav i asylärenden en fråga under 2013?

Många kommuner har under 2012 flaggat för att de inte klarar av att inhysa fler asylsökande. Frågan är vad kan rikspolitikerna göra? […] 

Vill vi vara ett land som ger skydd till dem som flyr för sina liv får vi räkna med att det under vissa perioder kan komma många asylsökande om det är för mycket oro i omvärlden. Men med tanke på de begränsade resurser vi har måste vi säkerställa att vi hjälper dem som har skyddsbehov och inga andra. […]

Att det förekommer fusk inom asylsystemet är inte konstigare än att det förekommer fusk med assistansersättningen eller sjukförsäkringen. Skillnaden har bara varit att beviskrav i asylärende inte har varit föremål för samma politiska genomlysning som beviskraven när det gäller andra system som avser att hjälpa människor med olika behov. 

Om riksdag och regering vill att kommunerna ska vara beredda på att anstränga sig ännu mer under 2013, måste de göra denna genomlysning av beviskraven. Varje bostad som hamnar oss någon som inte har skyddsbehov är en bostad mindre för dem som har skyddsbehov.

Per-Åke har också skrivit den viktiga newsmill-artikeln Asylsystemets brister måste upp på agendan som jag bloggade om här.

Det parti som tog den linjen Fredriksson förespråkade skulle ta ifrån Sd ett väldigt viktigt vapen, utan att ge avkall på öppenheten.

Verklighetsfrånvänd migrationsdebatt

Just nu är Sverigedemokraterna på rejäl frammarsch och det känns som att de håller på att bryta igenom en kritisk massa. Det är mycket sannolikt att de blir tredje största parti i nästa valrörelse. Och just nu finns inget som tyder på att Sd kommer kunna tryckas tillbaka.

  • Sedan tidigare är det känt att de flesta som får asyl i Sverige faktiskt inte är flyktingar. (Se Sandelin eller Per-Åke Fredriksson)
  • Sverige tar emot flest invandrare och är sämst på att integrera dem (Se Thomas Gür)
  • Dagens samhälle rapporterar idag om akut platsbrist för flyktingar
  • Många av invandrarna har mycket låg kompetens. Peter Santesson-Wilson skriver om att mång är på den nivå att de inte klara ens att tolka en klocka.

I idédebatten har jag uppmärksammat att fri invandringsvännerna slarvat med fakta. Idag fick vi se ytterligare ett exempel på dålig/vilseledande argumentation när Johan Norberg i Metro skrev att det är Realistiskt med fri invandring. Norberg menar att Sverige haft fri invandring runt sekelskiftet.

Tino Sanadaji bryter dock ned Norbergs argumentation när han konstaterar att den utomeuropeiska invandringen vid den tid Norberg tar upp var mycket liten.

Jag har väldigt svårt att förstå hur fri invandring ska gå till i praktiken. Och jag har inte förstått hur det ska gå ihop med liberalism. Tino Sanandaji har skrivit en mycket viktig bloggpost om detta: Ett liberalt argument mot fri invandring.

För att fri invandring ska vara möjlig krävs att väfärdsstaten avvecklas. Men det talas ganska tyst om det – istället läggs fokus på stor invandring och öppna gränser.

Att detta blir destruktivt i kombination med en omfattande välfärdsstat är självklart för varje tänkande människa. Men de som förespråkar fri invandring verkar i många fall faktiskt hellre välja öppna gränser före ett välfungerande samhälle.

Centern har dragits med i yran kring fri invandring och föreslår nu detta som en av deras visioner. Detta känns inget annat än ogenomtänkt.

Jag har respekt för argumentet att man räddar liv genom att låta många komma till Sverige, även om de hamnar i utanförskap. Men som liberal har jag inte rätt att göra gott med andras pengar.

2009 skrev jag ett inlägg om migration: Ta debatten med Sd och förlora. Det som har hänt sedan dess är att invandringen har ökat, och verkar fortsätta att öka. Sakpolitiskt har inget ändrats, vilket gör att min profetia uppfylls varje gång någon försöker debattera mot Sd.

Jag anser att migrationen måste vara långsiktigt hållbar. De som kommer hit måste jobba för att försörja sig själva. Per Gudmundson skrev om detta: Skärp försörjningskraven!

Jasenko Selimovic har skrivit en intressant debattartikel: Låt oss göra SD:s politik irrelevant. Just nu är det motsatsen som sker. Både alliansen och de liberala debattörerna driver på denna utveckling.

Fatah: Vi överger Osloavtalet

Igår när jag skrev om reaktionerna på Israels bosättningsplaner hittade jag en intressant artikel i Jerusalem Post: Fatah: Oslo Accords will cease to exist after UN bid

The Oslo Accords between the PLO and Israel will cease to exist the day after the UN votes in favor of upgrading the status of a Palestinian state to non-member, Abbas Zaki, member of the Fatah Central Committee, was quoted Thursday as saying. […]Zaki said that once the status of a Palestinian state is upgraded, the Palestinians would be able to pursue Israel for “war crimes” in the International Criminal Court.”Once we become a recognized state, we will go to all UN agencies to force the international community to take legal action against Israel,” Zaki told the London-based Al-Quds Al-Arabi newspaper.He said that after the UN votes in favor of the PA request, “the case of the Oslo Accords and the Palestinian Authority will be closed. We will have a state parliament and not a Palestinian Legislative Council.”

Artikeln är från augusti. Så i god tid innan har seniora personer inom Fatah gjort helt klart att uppgraderingen i FN var slutet för Osloavtalet.

Ändå röstade Sverige och Europa genom uppgraderingen, i fredens namn.

 

Vilka är Abbas’ fredsansträngningar, Björklund?

Idag meddelar Folkpartiet att man är för att uppgradera Palestinas status i FN.

Folkpartiet kan nu tänka sig att medverka till att Palestinas status i FN uppgraderas. Partiet vill att Sverige ger Palestina permanent observatörstatus i FN, men utan rösträtt. 

– Att ge president Abbas det erkännandet för de fredsansträngningar han gör är en lämplig markering från världssamfundet, säger Folkpartiledaren Jan Björklund till TT.

Den som följer mellanösternkonflikten måste ställa sig frågande till Jan Björklunds utspel.

Abbas har legat lågt den senaste tiden, men det han är mest känd för i närtid är förra gången han försökte få Palestina uppgraderat i FN. Tillsammans med islamisterna i Hamas.

Detta gjorde Abbas genom att helt ignorera den israeliska regeringens inbjudan till förhandling. Istället försökte han få FN att ge honom det han vill ha.

Så lite andra saker som Abbas’ och Fatah gör:

  • Avlönar terrorister i israeliska fängelser: Länk
  • Har en egen terrorgrupp som strider i Gaza: Länk
  • Hjärntvättar sin befolkning med hatpropaganda: En länk av många
  • Vägrat erkänna Israel som judisk stat: Länk
  • Vägrat förhandla om fred: Länk

Vilka är dessa fredsansträngningar, som nu Folkpartiet vill premiera? Och väger de verkligen upp de mängder av orätt som Abbas och Fatah gör?

Nato ger kalla handen, Nedrustningen fortsätter

Nyligen rapporterades att Nato hjälper inte Sverige vid krig. Om detta skriver bloggen Sverige och världen: PUFF, där sprack den:

Det kommer åtminstone ett litet PUFF då någon sticker hål på en ballong. Det normala är dock inte en PUFF utan ett rejält PANG, och så slits ballongen sönder i gummitrasor av varierande storlek som faller till marken och lägger sig platta. 

Då NATOS:s generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen häromdagen stack hål på den svenska solidaritetsdoktrinsballongen, denna ensidiga grundbult i svensk försvars- och säkerhetspolitik, hördes vare sig ett PUFF eller ett PANG. 

Från de regeringspolitiker som slitit ut mantrat om den ömsesidiga solidariteten och om våra internationella insatsers betydelse för eventuella framtida egna behov, hördes bara den totala tystnaden. […]

Men det är klart, vad ska de säga. Solidaritetsdoktrinen var ju det sista de hade kvar som förklaringsmodell och försvar för den förda politiken så det återstår väl bara att låtsas som det regnar, sopa ihop trasorna, lappa ballongen, ta ett djupt solidariskt andetag och fylla den med ny politisk varmluft.

Ja, ny varmluft behövs. För under moderaternas ledning fortsätter nedskärningarna i försvaret, senast med underfinansieringen av JAS. Från SvD: Nya Super-Jas kan halvera flygvapnet.

Nu opponerar sig Socialdemokraterna (!) mot underfinansieringen av försvaret: Vi vill ha ordning och reda i försvarets ekonomi:

Frågan om en uppgradering av JAS är av en sådan dignitet att det krävs en bred riksdagsmajoritet. Vi socialdemokrater säger ja till projektet, men är kritiska till de brister som finns i den nuvarande finansieringen. […]

Försvarsmakten brottas just nu med stora problem när det gäller att få balans i ekonomin. Det är viktigt att regeringen ser problemen och börjar ta ekonomiskt ansvar för Sveriges försvarspolitik.

Ja, visst är det viktigt. En av de viktigaste uppgifterna för en regering är att se till att landet kan försvara sig. Antingen på egen hand eller genom allianser.

Men Sverige har inget av detta. Det är alarmerande.

PS: Noterbart är att Folkpartiet har bra förslag som lösning på dessa problem. Noterbart är också att de blir överkörda gång på gång.

Wager: Hur ska analfabetiska invandrare integreras?

Merit Wager skriver om Ekots lördagsintervju med Erik Ullenhag, och om situationen med de många somaliska invandrarna som kommer till Sverige:

Så här säger Erik Ullenhag, på sitt typiska sätt:

Vi får inte hamna i bilden av de somalier som nu kommer att de aldrig
kan få jobb för har vi den bilden då kommer vi heller inte att lyckas.

Wager kommenterar:

Analfabeter med stora familjer – hur lång tid tror Ullenhag att det tar
för dem att först bli litterata på sitt eget språk (och var finns alla de
lärarna?) och sedan bli det på ett helt annat språk med ett helt annat
alfabet och en helt annan uppbyggnad (och var finns alla de
lärarna?)? Och när tror Ullenhag att de som kommer till Sverige nu och
är analfabeter, har lärt sig ett yrke efter att vid det laget ha vant
sig vid att leva på ganska generösa bidrag i kanske 12, 15 år eller
längre? 

Viktiga frågor, som ingen klarar av att svara på. Det enda sannolika är att de somalier som kommer till Sverige kommer hamna i ett massivt utanförskap, och det troliga är att det även förs över till deras efterkommande. 

Utbrett asylfusk måste upp på agendan

Efter Anna Dahlbergs viktiga krönika i Expressen har en propp gått ur i integrationsdebatten. Peter Santesson har skrivit ett utmärkt inlägg: Expressen och flyktingpolitikens dilemma. Thomas Gür har också skrivit i dagens Svd: Ingen enkel väg till god integration

Sverige har idag flest positiva asylbeslut i västvärlden: cirka 850 per år och miljon invånare. Vidare tillkommer anhöriginvandring. Ändå är vi sämst vad gäller skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda

Det sammanfattar Sveriges migrationspolitik väl. Men den viktigaste frågan har inte kommit upp: bristerna i asylprocessen.

Folkpartiets oppositionsråd i Gävle och före detta “migga”, Per-Åke Fredriksson, skriver på Newsmill: Asylsystemets brister måste upp på agendan

Vad regering och riksdag också behöver bestämma sig för är vilka beviskrav som ska åläggas den asylsökande. Det finns förvisso regler om detta idag, till exempel att en person ska ha gjort sin identitet sannolik innan uppehållstillstånd beviljas, men frågan är hur den faktiska tillämpningen sker? 

Det är inte ovanligt att före detta asylsökande kontaktar Migrationsverket för att de upprörs över hur landsmän eller personer som låtsas vara landsmän bluffat till sig tillstånd och myndigheten har inte reagerat på vad man anser vara uppenbart fusk.  

Möjligheten till fusk påverkas av vilka beviskrav man ställer på den enskilde asylsökande. När det i praktiken har räckt med att man kan somaliska, men förövrigt haft dåliga kunskaper om de rådande förhållandena i Somalia, för att få uppehållstillstånd då öppnar man upp för möjligheten att missbruka asylsystemet för människor som talar somaliska men är hemmanhörande i andra delar av världen. 

Frediksson sammanfattar problemet:

De som förordar en stramare flyktingpolitik vill se en begränsning i grunderna för uppehållstillstånd. Framför allt vill man ta bort de skyddsgrunder som inte faller under FN:s flyktingkonvention. Det betyder bland annat att människor som flyr från krig eller andra svåra och våldsamma motsättningar inte skulle kunna få en fristad i Sverige. 

Det är för mig en helt felaktig politik då det innebär att vi skulle sluta hjälpa människor som befinner sig fara. Att överhuvudtaget begränsa antalet grunder för uppehållstillstånd gör att Sverige blir ett slutnare land och det är för mig helt fel väg att gå. 

Däremot bör regering och riksdag ser över beviskrav och handläggningen av asylärenden så att man säkerställer att Sverige hjälper de människor som avses med lagstiftningen och inte ger uppehållstillstånd till andra personer. 

En bred debatt om vägval i flyktingpolitiken är välkommen, men den bör först fokusera på asylsystemets förutsättningar att ge skydd till rätt person.

Sveriges migrationspolitik vilar på fundamentet att de som invandrar är flyktingar.  Många kanske tycker att det är OK att vi tar emot många, eftersom det handlar om människor med skyddsbehov.

Men verkligheten är mer problematisk. I de flesta många fallen handlar det om utländska medborgare utan skyddsbehov som börjar sin svenska bana med att fuska sig till medborgarskap.

Detta är det största problemet med den svenska migrationspolitiken. Det måste komma fram i debatten.

Framgångsrik manifestation för Israel

I söndags genomfördes en stor manifestation för Israel i Stockholm. Jewish forward skriver: Hundreds Stage Pro-Israel Rally in Stockholm

Hundreds of people demonstrated support for Israel in the center of Stockholm, Sweden.
The participants gathered Sunday with Israeli flags at Sergels Torg, a square which often sees large demonstrations. They sang Israel’s national anthem “Hatikva” in the square. 

Fredrik Malm, a Swedish lawmaker from the Liberal People’s Party, referred to the heavy police protection at the event in speaking to the crowd, according to the Uppsala-based daily Varlden Idag. 

“If this had been a demonstration calling for Israel’s destruction, this police protection would not have been necessary,” he is quoted as saying. 

Cecilia Wikstrom, who represents the same party at the European Parliament, quoted David Ben Gurion, Israel’s first prime minister, in her speech at the square. “Those who don’t believe in miracles are not realistic,” she said. The crowd was “proof that miracles happen,” she added.

Själv kunde jag inte vara med, eftersom jag var bortrest i Göteborg. Men jag lyckades åka förbi manifestationen som ägde rum där. Även där såg manifestationen ut att gå mycket bra.

Det är oerhört positivt att så stora manifestationer för Israel kan genomföras utan problem. Medieavtrycket i Sverige har dock varit minimalt.

Oerhört glad att två av talarna var från Folkpartiet.

Arrangören Annika Hernroth har skrivit flera blogginlägg: Del 1, Del 2Del 3, Del 4
Kim Milrell: Manifestation för Israel
Svart på vitt: Dagens manifestation för Israel värmde mitt hjärta
Nordic Dervish: För Israel