Etikett: Decentralisering

Publicerat

Demokratins kärna är våld

Två beskrivningar av dagens händelser i Katalonien:

  • Spanien skickat ut sin polis och brutalt misshandlat oskyldiga människor som ville uttrycka sin åsikt.
  • Spanien har med lagens rätt försvarat demokratiskt fattade beslut
Vilken beskrivning är rätt? Båda, eftersom det inte finns någon motsägelse mellan dessa påståenden.

Spanska premiärministern Mariano Rajoy kommenterar:

Today, all the Spaniards have seen that our state rule of law keeps its strength and reality, and restricts those who wish to subvert the state of law.’

Medborgarna i en demokrati måste följa de beslut som politikerna fattat. Om medborgaren vägrar kommer polisen.
Demokratins försvarare i Barcelona
Politikerna vet att om Katalonien får sin självständighet riskeras Spaniens ekonomi, och fler regioner i Europa kan inspireras till självständighet. Därför vet de inte vilket ben de ska stå på just nu.
Självklart kan inte Margot fördöma Spaniens regering. För mycket står på spel, och i grund och botten skulle hon kunna ta samma beslut som Spanien.

Våra moderna demokratier har ingen grund i frihet, och vi medborgare är utlämnade till politikernas godtycke.

Demokrati är en järnhand i silkesvante. 

Publicerat

Statens svek möjliggör decentralisering

Anna Dahlberg skriver idag i Expressen om den statliga polisens kollaps: Starkaste killen är inte längre polisen. Hon beskriver förtjänstfullt hur den starkes lag måste råda och att brott måste få konsekvenser.

Det är en bra text men som så många andra svenska texter visar den inte på en väg framåt. Man ropar helt enkelt på att politikerna och staten ska ta sig samman och lösa problemet. Lite som ett barn ropar på mamma ropar alla svenskar på att staten ska komma och rädda oss. Tyvärr verkar rikspolitikerna inte lyssna, eller ha förmåga att göra något åt problemet.

Ett problem med stora centraliserade statliga verksamheter är att de tenderar att bli tungrodda, dyra och tappa effektivitet. Om man har ett mindre område att styra är det lättare att hålla ordning och reda.

Men lustigt nog kan politiker vara mer klarsynta än tyckare. Torkild Strandberg (L), kommunalråd i Landskrona, uppmärksammar på Dagens Samhälle statens svek och kräver möjlighet att skapa en kommunal polis. Han utvecklar även texten i en intervju i Helsingborgs Dagblad.

Lokal polis som lyder under de lokalt valda politikerna är det enda som kan lösa poliskrisen. Polisen i Sverige har alltid varit ansiktslös och ansvarslös. Att försöka centralisera allt till en jättemyndighet blev som i så många andra fall i Sverige strået som knäckte kamelens rygg.

Det är också viktigt att tänka nytt kring samhällsfunktioner. Polisarbete måste inte göras av statligt anställda. Det är faktiskt inte särskilt mycket som behöver göras av statligt anställda – inte ens rättsväsende behöver vara statligt. Lyssna gärna på Radio Mises med David Dürr i ämnet.

Ökat kommunalt självstyre är en viktig möjlighet för friheten. Den ultimata visionen är att kommuner och regioner kan ta över statens roll fullständigt och bli självständiga länder.

Publicerat

Sverige genomskådar statens illusion

Patrik Engellau skriver på Det goda samhället om hur Sverige på ett år gått igenom tre faser i tankarna kring migrationen.

  1. PK-dominansen: Tron på statens budskap om att migrationen var en vinstaffär. Avvikande åsikter straffades hårt.
  2. Tillnyktringen: Viss kritik tilläts plötsligt. Man kunde säga volymer. ID:kontroller infördes. Tron på att saker och ting skulle ordna till sig utbredd.
  3. Baksmällan: Saker och ting verkar inte ordna upp sig. Ekonomin knäar under migrationskostnader. Polisen i kris.
  4. Uppgivenheten: Staten kommer inte att ro hem det här. (S)-drömmen om folkhemmet är död. Sverige blir ett uppdelat samhälle.

“Staten är den stora illusion, i vilken alla tror sig kunna leva på andras bekostnad.” sa en gång Bastiat. I Sverige har socialdemokrater från alla läger trott att staten kan ge allt åt alla. Övermodet blev till slut så stort att man bjöd in hela världen att leva på svenska bidrag.

Svenska etablissemangets barnatro kring integration har varit stark. Så fort en invandrare passerar svenska gränsen och möter en myndighetsperson sker en magisk händelse: invandraren blir svensk. Han eller hon får kompetens likvärdig en medelsvensk och god kunskap om svensk kultur.
Nu ser vi att så inte är fallet. Para detta med socialdemokratisk syn på rättsamhälle och höga ingångslöner, arbetsrätt och så vidare så har vi en perfekt storm.
Personligen tror jag att massmigrationen blev stråt som knäckte kamelens rygg. Vi ser sammanbrott i olika former världen över där socialism är utbrett. Är det socialdemokrati är samhället gråare, tristare, kraschen blir något mildare. Kanske bara en utbredd, grå leda och fattigdom. Är det socialism blir det som i Venezuela.
Hade det inte varit migrationen hade kollapsen kommit på annat sätt. Men nu är den här.
Jag upplever att svenskar börjar förstå att statens system sannolikt inte kommer att fungera i framtiden. Polisen är i kollaps. Vården dras med köer och man måste vara frisk för att kunna navigera sig. Utsikterna för en god pension på ålderns höst ser minst sagt usla ut.
Idén om en allomfattande stat som hjälper oss med alla våra problem är fel från första början. Svensken kommer sannolikt inte att inse detta i första taget, utan hoppas kanske på att Sverigedemokraterna kommer vrida tillbaka klockan. Men även det kommer misslyckas.
Min framtidsspaning är att politikerna kommer kämpa med näbbar och klor för att bevara välfärdssystemen. De kommer försöka höja skatterna, men kommer efterhand inse att mindre pengar kom in. De måste då reformera under galgen och ändra välfärdssystemen.
Det är upp till oss medborgare att värna det Sverige vi älskar. Det går att göra om man ändrar fokus från hela världen till sitt närområde. Framtiden ligger i decentralisering och minskade statliga system.