Etikett: Arabvärlden

Publicerat

Ett Sverige under islam?

Pew Research center har lanserat en ny undersökning: Europe’s Growing Muslim Population

Even if all migration into Europe were to immediately and permanently stop – a “zero migration” scenario – the Muslim population of Europe still would be expected to rise from the current level of 4.9% to 7.4% by the year 2050. This is because Muslims are younger (by 13 years, on average) and have higher fertility (one child more per woman, on average) than other Europeans, mirroring a global pattern.

A second, “medium” migration scenario assumes that all refugee flows will stop as of mid-2016 but that recent levels of “regular” migration to Europe will continue (i.e., migration of those who come for reasons other than seeking asylum; see note on terms below). Under these conditions, Muslims could reach 11.2% of Europe’s population in 2050.

Finally, a “high” migration scenario projects the record flow of refugees into Europe between 2014 and 2016 to continue indefinitely into the future with the same religious composition (i.e., mostly made up of Muslims) in addition to the typical annual flow of regular migrants. In this scenario, Muslims could make up 14% of Europe’s population by 2050 – nearly triple the current share, but still considerably smaller than the populations of both Christians and people with no religion in Europe.

De har även prediktioner för Sverige, som sticker ut i Europa

Sweden, which also has accepted a relatively high number of refugees, would experience even greater effects if the migration levels from 2014 to mid-2016 were to continue indefinitely: Sweden’s population (8% Muslim in 2016) could grow to 31% Muslim in the high scenario by 2050, compared with 21% in the medium scenario and 11% with no further Muslim migration.

Medelscenariot för Europa och Sverige
Det sannolika scenariot enligt mig är någonstans runt medium för Sverige, en population mellan 20 och 30% muslimer.
Nassim Nicolas Taleb skrev tidigare om hur en liten intolerant grupp kan påverka majoriteten: The most intolerant wins: The dictatorship of the small minority. Taleb tar upp till exempel hur mattillverkare gör sin mat kosher, eftersom de flesta kan äta det utan problem. I Sverige ser vi exempel på burka i skolan, könsseparerade badtider med mera.
Den offentliga sektorn, media och politiker är helt genomsyrade av tanken på islam som något positivt och spännande. Torbjörn Elensky kallar detta för tredjevärldismen.
SVT rapporterar om den nya minareten i Karlskrona: Blekinge har fått sin första minaret

– Vårt samhälle är inte förberett för böneutrop fem gånger om dagen sju dagar i veckan. Därför blir det bara ett böneutrop och det är under fredagsbönen mitt på dagen, säger Mulo Djopa som är vice ordförande i Islamiska Kulturföreningen.
– Vi tänker sätta upp en högtalare i minarten, men utropet på fredagarna kommer bara att höras här i området. […]

Mulo Djopa säger att satsningen i Kungsmarken betyder mycket för föreningsmedlemmarna.

– Alla är så tacksamma och glada. Nu när de ser minareten ser de att det fungerar likadant i Sverige som i de krigshärjade länder de flytt från. De kan anpassa sig och integrera sig snabbare genom att dom kan utöva sin tro som de bär med sig överallt.

Minareten i Karlskrona ska bara ropa ut sina utrop en gång i veckan och svagt. Men sannolikheten är hög att utropen kommer höras högre och oftare. På samma sätt kommer islams inflytande att öka i hela samhället.

Om muslimerna blir 20-30% finns ett gott utrymme för ett islamskt parti som kan driva utvecklingen snabbare framåt med statens hjälp.

Etablissemanget kommer inte att ändra sig förrän utvecklingen är så långt gången att den inte går att stoppa. Det mest sannolika är att Sverige kommer bli mer och mer muslimskt ju mer tiden går, och Pews scenario känns mycket realistiskt.

Till detta kommer att svenskar är benägna att flytta, både inom Sverige och utomlands. I bästa fall blir Sverige segregerat men vi kan även gå mot ett våldsamt scenario, som redan påbörjats. Jag har tidigare skrivit om detta i inlägget Libanons öde och Sveriges.

Debatten kring islam är stigmatiserad och brännmärkt av överheten. Men nu är utvecklingen så långt gången att debatten mer eller mindre är irrelevant. Den demografiska utvecklingen, etablissemangets åsikter och demokratins inneboende natur gör att utvecklingen går åt ett tydligt håll, och det snabbt.

Överheten har genom tiderna utsatt svenska folket för enorma prövningar. Stora delar av befolkningen dog i krig, och mängder av svenskar lämnade Sverige i slutet av 1800-talet. Det verkar vara dags för en stor omvälvning igen. Vi kan bara hoppas att det inte blir så.

Publicerat

Europeisk och arabisk antisemitism förenas

Lotta Lundberg skriver i Svenska Dagbladet om hur dagens europeiska antisemtism kommer till uttryck:

Vid Berlins flottaste boulevard Kurfürstendamm ligger hotell Kempinski. Det har legat där i 98 år. Det är det slags hotell som har sagolakejer i foajén, egna taxibilar och en röd liten matta på trottoaren. Piccolos med livré. 

På listan med landsnummer som ligger på de flesta hotellrum finns inte Israel. Sverige, Ukraina, Saudiarabien, Irland och Iran – alla de andra numren finns där. Men till Israel kan man inte ringa direkt från Kempinski. 

Han talar med receptionisten – själv jude- som djupt beklagar och meddelar att det stör och upprör de arabiska gästerna och därför har hotelledningen beordrat nya listor. Utan Israel.

Hon skriver även om hur reaktionerna blir på israeliska flaggan:

Under fotbolls-EM gör två journalister från Der Tagesspiegel experimentet att dra omkring med den israeliska flaggan i flagghavet bland fansen framför storbilds-tv:n på Brandenburger Tor. Det går inte många minuter innan det blir direkt farligt. En grupp unga män blir så hotfulla att journalisterna måste gömma flaggan och försvinna.

I Washington Times rapporteras om hur den israeliska truppen i OS drabbas av fientlighet från muslimska nationer

On Sunday, however, the IOC issued a reprimand to the head of the Lebanese Olympic delegation after he blocked Israeli athletes from entering a bus that the teams were supposed to share to reach the opening ceremony. 

Instead, Olympic organizers placed the Israeli athletes on a “special vehicle,” said Israeli sailing team trainer Udi Gal. 

“The bus driver opened the door, but this time the head of the Lebanese delegation blocked the aisle and entrance,” Mr. Gal said on Facebook. “The organizers wanted to avoid an international and physical incident and sent us away to a different bus.”

En egyptisk judo-utövare vägrade också att hälsa på sin israeliske motpart.

Anledningen till att antisemitismen galopperar i Europa är först och främst att Europa inte gjort upp med sitt smutsiga förflutna. Antisemitismen är stark i Europa och har varit så genom alla tider. Idag har den omformats till den politisk korrekta israelkritiken.

Den arabiska antisemitismen är pulserande stark, religiöst motiverad, statsstödd och djupt frånstötande. I och med invandringen från arabiska länder finns den också i Europa. Européer har lärt sig att visa respekt för kulturella uttryck, särskilt om de kommer från länder som varit förtryckta av Europa (de flesta för de som letar).

Dessa fenomen förenas i en explosiv cocktail som vi så väl känner igen: antisemitism. Utförd av människor med bakgrund i mellanöstern, ignorerad, tolererad eller i tysthet uppmuntrad av européerna.

Publicerat

Eltahawy: Varför hatar dom oss?

Mona Eltahawy skriver i Foreign Policy om arabiskt kvinnohat: Why Do They Hate Us?

Name me an Arab country, and I’ll recite a litany of abuses fueled by a toxic mix of culture and religion that few seem willing or able to disentangle lest they blaspheme or offend. When more than 90 percent of ever-married women in Egypt — including my mother and all but one of her six sisters — have had their genitals cut in the name of modesty, then surely we must all blaspheme. When Egyptian women are subjected to humiliating “virginity tests” merely for speaking out, it’s no time for silence. […]

Not a single Arab country ranks in the top 100 in the World Economic Forum’s Global Gender Gap Report, putting the region as a whole solidly at the planet’s rock bottom. Poor or rich, we all hate our women.

En mycket viktig text och ett mycket viktigt fenomen som duckas för av de flesta av världens feminister. Läs den i sin helhet. Elthawy skriver också om vad som måste göras:

First we stop pretending. Call out the hate for what it is. Resist cultural relativism and know that even in countries undergoing revolutions and uprisings, women will remain the cheapest bargaining chips. You — the outside world — will be told that it’s our “culture” and “religion” to do X, Y, or Z to women. Understand that whoever deemed it as such was never a woman. The Arab uprisings may have been sparked by an Arab man — Mohamed Bouazizi, the Tunisian street vendor who set himself on fire in desperation — but they will be finished by Arab women.

Men jag tycker Elthawy själv duckar. För det framstår som ganska uppenbart varför de arabiska männen hatar sina kvinnor: För att deras religion föreskriver det.

Publicerat

Stenkastande är dödligt våld

Jag har tidigare skrivit om hur SVTs korrespondenterna valde att skildra ickevåldsrörelser på västbanken. Men dessa ickevåldsrörelser kastar sten mot bosättare och militär. Detta kan verka harmlöst, men är dödligt.

Nu har palestiniernas stenkastande fångats på film:

Detta stenkastande är inget slumpmässigt agerande, utan något som regelmässigt förekommer. I höstas dog en israelisk man och hans son efter en sådan attack.

Anledningen att SVT kallade detta för icke-våld är att palestinierna själva gör det. Till exempel Salam Fayyad.

Elder of Ziyon bloggade.

Publicerat

Är Jan Hjärpe islamofob?

Gudmundson bloggar om att en kvinna med libanesisk bakgrund dömts för att ha skrikit “död åt alla judar”. Som en del av sitt försvar uppgav kvinnan att hon inte kan rå för att hon hatar judar. Gudmundson:

I Sveriges mest famösa rättegång gällande hets mot folkgrupp, som utspelades 1989-90, ställdes svenskmarockanen Ahmed Rami inför rätta, med anledning av vad som måste betraktas som den mest envetna och systematiska kampanj mot judar detta land någonsin erfarit. Åtalet gällde en rad uttalanden, såväl i eter (i Ramis närradiokanal Radio Islam) som i tryckt skrift (Ramis bokVad är Israel?). 

Debatten om rättegången kom till stor del att handla om yttrandefrihetens gränser och den eventuella nyttan av en lagparagraf om just hets mot folkgrupp. Det är frågor som är väl värda att diskutera, men när jag bläddrar i Ramis bok om saken, Judisk häxprocess i Sverige, är det en annan sak jag noterar. Och den påminner om kvinnans försvarslinje om att hon inte “kan rå för att hon hatar judar”.

Gudmundson citerar Hjärpes uttalanden från rättegången i sin bloggpost. Det är ganska intressanta saker han säger. Det är faktiskt ganska likt det som islamkritikern/islamofoben Robert Spencer brukar säga. Läs de fullständiga citaten på Gudmundsons blogg eller Radio Islams hemsida. Här är Gudmundsons sammanfattning:

Får man tro Radio Islam-rättegångens Jan Hjärpe och Jan Bergman, två tunga religionsprofessorer specialiserade på islam och Mellanöstern, så var hennes ramsa “Död åt alla judar” helt naturlig. Enligt deras vittnesmål till försvar för Ahmed Rami är antisemitismen ingrodd i hennes kultur, ärftligt överförbar och förstärkt av muslimers utanförskap. Muslimer lider dessutom, enligt vittnesmålen, av bristande vana att skilja mellan tro och politik, ett koncept som sägs vara främmande för Mellanöstern. Parat med den påstått utbredda fundamentalismen leder detta naturligen till svårigheter att anpassa sig till ett demokratiskt regelverk – då ju guds lag står över människans.

Men som Gudmundson säger – hade någon från Timbro eller Axess sagt detta hade vänstern och Expo attackerat med full kraft.

Publicerat

Interpol lämnar ut muslimsk tvivlare/avfälling

Från The Guardian:

Interpol has been accused of abusing its powers after Saudi Arabia used the organisation’s red notice system to get a journalist arrested in Malaysia for insulting the Prophet Muhammad.

Police in Kuala Lumpur said Hamza Kashgari, 23, was detained at the airport “following a request made to us by Interpol” the international police cooperation agency, on behalf of the Saudi authorities.

Kashgari, a newspaper columnist, fled Saudi Arabia after posting a tweet on the prophet’s birthday that sparked more than 30,000 responses and several death threats. The posting, which was later deleted, read: “I have loved things about you and I have hated things about you and there is a lot I don’t understand about you … I will not pray for you.”

More than 13,000 people joined a Facebook page titled “The Saudi People Demand the Execution of Hamza Kashgari”.

Clerics in Saudi Arabia called for him to be charged with apostasy, a religious offence punishable by death. Reports suggest that the Malaysian authorities intend to return him to his native country.

Nu rapporterar BBC att Hamza Kashgari har blivit utlämnad till Saudiarabien, där han troligtvis kommer avrättas. Bloggaren Saudi Jeans har mer information.

Det är viktigt att väst börjar uppmärksamma förtrycket i arabvärlden. Alla vet att saudi är en brutal diktatur, men nu visar också Malaysia var man står.

Och dessutom får de stöd av Interpol – hur kan detta förekomma?

Publicerat

Arabisk vår blir islamistisk vinter

 Wolfgang Hansson skriver mycket bra om utvecklingen i Egypten:

De som hoppas på någon form av västerländsk demokrati löper stor risk att få sina drömmar krossade.
Kanske har egyptierna röstat bort demokratin redan innan den införts.
Facit i regionen ett år in på den arabiska våren ser inte heller alltför upplyftande ut. I Syrien skjuts demonstranter ihjäl dag efter dag medan Kina och Ryssland stoppar alla försök från världssamfundet att ingripa.
I Libyen fortsätter olika miliser att slåss mot varandra. I Jemen har presidenten avgått men upproret fortsätter.

Några som helt verkar sakna denna insikt i situationen är korrespondenterna Cecilia Uddén och Bitte Hammargren som stjärnögt twittrar om de folkliga demonstrationerna på Tahrirtorget?

Hammaren skriver faktiskt också i SvD: Tillbaka på Tahrirtorget

De som valde att fira i första hand ser glaset som halvfullt. De ser hur mycket som förändrats, att människors rädsla har släppt, att ett val kunnat hållas som inte var uppgjort på förhand, att militärledningen lovat benåda 2 000 av de fängslade samt att undantagslagarna ska hävas (med undantag för ligister, som det heter) samt att parlamentet ska få lagstiftande makt. 

Och senast i juni ska presidentval hållas. Då har också militärledningen lovat att överlämna den verkställande makten, men fram tills dess är det militärledningen som styr bakom det kabinett som de utsett med en gammal Mubarakman som premiärminister, Kamal Ganzouri.

Salafisterna och muslimska brödraskapet har egen majoritet i Egyptens parlament. Då ska man vara rejält naiv för att kunna se glaset som halvfullt.

Jag tycker det är oseriöst att skriva på det sätt som Hammargren gör. Lyssnade man på nyheterna under den arabiska våren fick man bilden av verklig demokratiskt förändring. Hon ger fortfarande samma bild.

Publicerat

Läget i Syrien

 CNN skriver om vad som händer i Syrien:

 Al-Assad’s rallying cry is that only he can protect the country’s minorities: Christians like the man I met at the airport, Alawite like himself, about 15% of the population. He keeps the ethnic Kurds, a little less than 10%, on his side by courting their biggest tribes. 

 It’s a tactic that’s working. The Kurds don’t back him, but they haven’t turned against him as they did against his father. The Alawites who make up most of the officer corps in the army are still loyal, as are the Christians.[…] 

 Several Westerners with detailed knowledge of the country expressed their frustration with the opposition, too. Why don’t they reassure the minorities they won’t face retribution once al-Assad is gone? they ask.

Svårt dilemma för en utomstående betraktare. Om Assad faller kommer Iran att förlora en stark allierad. Hizbollah kommer bli mer isolerat. Men det muslimska brödraskapet kommer troligen att få styra över ännu ett land, vilket innebär att Mellanösterns kristna måste fly från ännu ett land.

För den som är intresserad av vad som händer i Syrien rekommenderar jag twitterkontot @syriennyheter.

Publicerat

Viktigt om palestinska flyktingar

Jag har skrivit ganska många gånger om de palestinska flyktingarna och deras situation i arabvärlden. Men ord kan inte göra ett fenomen levande, till det är film och vittnesmål bättre.  
 
Filmen ovan heter Apartheid in the middle East. Den är lång och lite seg, dessutom har den ett riktigt cheesy slut. Men den innehåller något mycket viktigt – vittnesmål från de palestinska lägren.  
 
Människor berättar i filemn om den desperation dom känner för sin situation. Palestinierna utsätts för officiellt sanktionerad diskriminering, och det benämns i filmen som apartheid.  
 
Mina tankar går till de modiga människor som framträder i denna film. Gissningsvis tar de en mycket stor risk. De kommer från en odemokratisk miljö och försöker avslöja en politisk skandal. Tror ni det ses med blida ögon av t ex deras bröder i arabförbundet?  
 
Jag gillar inte slutet på filmen, då filmskaparen kontrasterar situationen i lägren med situationen i Israel. Palestiniernas situation är svår nog att uppmärksammas utan att göras till politiskt slagträ.  
 
Filmen är producerad av Standwithus som också är delaktiga i Danny Ayalons utmärkta filmer om mellanösternkonflikten. Kul ändå att se att israelvänner går på offensiven.  
 
 

Publicerat

Arabvärldens syrienobservatör delaktig i folkmord

Det har känts konstigt men positivt att se att arabvärlden har varit hård mot Syrien. Nu har man skickat observatörer, men det blodiga våldet fortsätter. Kanske är det inte så konstigt när man tittar närmare på vem som leder arabvärldens observatörer. Från Foreign Policy:

“I am going to Homs,” insisted Sudanese Gen. Mohammad Ahmed Mustafa al-Dabi, the head of the Arab League observer mission, telling reporters that so far the Assad regime had been “very cooperative.”

But Dabi may be the unlikeliest leader of a humanitarian mission the world has ever seen. He is a staunch loyalist of Sudan’s President Omar al-Bashir, who iswanted by the International Criminal Court for genocide and crimes against humanity for his government’s policies in Darfur. And Dabi’s own record in the restive Sudanese region, where he stands accused of presiding over the creation of the feared Arab militias known as the “janjaweed,” is enough to make any human rights activist blanch.

Jonathan Tobin på Commentary Magazine kommenterar:

The irony of sending a war criminal to try and stop the commission of war crimes is lost on the Arab League. It is also lost on Syria’s dissidents who continue to be killed and harassed by the government with the so-called monitors doing nothing.