Vad händer när man dör?

Livet kan kännas meninsglöst, vilket inte är så konstigt. I en värld utan Gud har livet strikt taget inte någon mening, utom den du själv hittar på. Livet är gött tills det inte är gött längre, och vad är då egentligen poängen?

När jag läste bibeln fastnade jag på berättelsen om Jesus. Han dog på korset, det visste jag sen tidigare. På tredje dagen återuppstod han från dom döda. Det vet de flesta.

Efter hand började jag förstå att återuppståndelsen även gällde alla som tror på Jesus. Det liksom smög sig på och jag tyckte tanken var fascinerande.

Först tänkte jag på min pappa som gick bort för några år sedan. Han trodde på gud. Skulle jag få träffa honom igen?

Sen tänkte jag på mina barn. Som förälder är det en enorm ångest att något skulle hända mig eller dom. Men om det nu stämde som det stod i bibeln skulle vi ju få träffas igen!

Bara tanken på att kunna tro på detta var svindlande. Det var fascinerande och häpnadsväckande, som för stort att kunna ta in.

Berättelsen om Jesus, hans uppståndelse och löftet till de som tror på Jesus är den vackraste berättelse jag hört. Men det är mer än en berättelse – Jesus har levt och återuppstått. Om du tvivlar på det utmanar jag dig att efterforska det.

Att vara kristen handlar inte om att leva ett trist och sobert liv och sen få njuta i himlen. Gud har skapat oss alla med ett samvete som återspeglar de livsregler som Jesus sätter upp i bibeln. Att leva efter det ger glädje och lugn.

Den här världen är inte fullkomlig, men den är otroligt vacker. Genom att leva rättfärdigt kan vi tillsammans bygga en vackrare och bättre värld. Jesus gav oss en föraning om hur vacker världen kunde vara. Vi kan följa i hans fotspår och skapa Guds rike tillsammans i detta livet. Och det är bara början.

“Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går fram på den. Och den port är trång, och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.” Matt 7,13-14.

Goda nyheter

“The time has come,” he said. “The kingdom of God has come near. Repent and believe the good news!”

Mark: 1:15

Vad finns det egentligen att glädjas åt i här i världen? Livet är kort, tufft och kan ta slut när som helst. För de flesta finns det förstås glädjeämnen, stora och små. Men vad spelar allt för roll egentligen?

En dag när jag gick en promenad bestämde jag mig för att bli kristen. Jag gick en promenad, och under promenaden sa jag för mig själv: Nu är jag kristen. Jag öppnar mitt hjärta för gud. För mig var det ett erkännande av vem jag är som svensk, uppväxt i ett kristet samhälle utan någon större tro men med ramarna kvar.

När jag kom hem bestämde jag mig för att läsa nya testamentet. Jag var förväntansfull – tänk om något skulle hända mig? Först var det mest en rofylld kvällsläsning. Men berättelsen om Jesus och korset dröjde kvar hos mig.

Som liten var jag fascinerad av grekisk mytologi. Där fanns många hjältar och gudar. Gudarna var mäktiga hjältar som gjorde hjältedåd. Men Jesus föddes i ett stall, tvättade sina lärjungars fötter, var rädd och dog på ett kors för våra synder.

Det var som att berättelsen var för stor, jag kunde liksom inte ta in det.

Så kom det här med uppståndelsen. Jesus dog men levde igen, och det gick upp för mig att detta gäller alla som tror. Jag har själv barn – kommer jag få återse dom om jag dör? Jag trodde inte fullt ut på det men bara möjligheten att kunna tro på det kändes fantastisk.

När man tror på Jesus dör ens gamla jag som Jesus dog på korset, och man återuppstår som en ny människa och får den helige ande som gåva. Man får ett nytt hjärta och hjälp att inte bara motstå synd, utan att älska det goda och inte bry sig om det dåliga. Detta lärde jag mig från Ray Comfort på Living Waters och hans många möten med människor som finns på YouTube:

Jag har aldrig varit någon överdriven syndare, men jesus krav på trohet var ganska tuffa för mig. Att ens titta lustfyllt på en annan kvinna eller tänka lustfyllda tankar är att vara otrogen. Det kan kännas omöjligt att uppnå det, men för mig har det blivit verklighet. Inte genom min egen förtjänst förstås, men gud har förändrat mig.

På så vis vet jag att det som står i bibeln är sant – mitt liv är förändrat i grunden. Utifrån sett ser det nog ut som förut, men inifrån är det fundamentalt ändrat.

Det finns en gud som har skapat hela universum. Han är rättvis och kommer straffa och belöna. Han bryr sig om mig och vill dela skapelsen med mig.

Tänk om det som hänt mig kan hända dig? Omvänd dig och tro på de goda nyheterna.

Vägen, sanningen och livet

Det finns en bild av kristna som godtrogna, naiva och icke-rationella. Mot dessa ställs de rationella, vetenskapliga ateisterna. Kristna tror på sagor och bibeln är ett påhitt. Men är det verkligen sant?

Vår västerländska världsbild är byggd på en världsbild som kallas naturalism. Den postulerar att allt i världen kan förklaras av materiella orsaker och att det inte finns någon gud. I grunden är alltså detta ateism.

Detta leder till Big bang-teorin som säger att ingenting plötsligt skapade allting. Universum förutsätts också vara oändligt gammalt för att slumpen till slut ska leda till skapande av perfekta förhållanden för liv på jorden.

Här på jorden uppstod plötsligt liv, ingen vet hur. Detta urliv förutsätts sedan genom mutationer ha utvecklat mer och mer avancerade livsformer. Detta trots att mutationer är destruktiva och i de allra flesta fall innebär förstörelse av information. Till detta ska det naturliga urvalet, som också innebär förstörande av information, ha bidrag till mer och mer avancerade livsformer.

Ingen vet heller hur DNA har bildats. DNA är livets alfabet, otroligt avancerad information som i varje minsta cell innehåller instruktioner kring vad cellen ska bli.

Grottmålningar innebär med självklarhet att någon skapat dom. Signaler från yttre rymden med signaler innebär med självklarhet intelligens och en skapare. Men DNA har bara uppstått.

Boken “The case for Faith” av Lee Stroebel är en mycket läsvärd bok som för mig ruckade en del av den ateistiska grundsynen på världen. Det finns starka rationella skäl att tro på en gud, och det finns starka skäl att anta att Jesus har levt.

Att det finns en gud behöver nödvändigtvis inte betyda att den kristna guden är den rätta. Men om Jesus har levt och nya testamentet är korrekt ändrar det ekvationen rejält. Jag gick därför vidare till Cold Case Christianity av J Warner Wallace.

Wallace är polis och har under sin karriär löst mängder av olösta mordfall, s k cold cases. Han lägger i boken fram hur sådan bevisföring går till och pratar där om vad som på engelska kallas “Circumstantial evidence” och på svenska indicium. Genom sin karriär har han fått många mördare dömda genom indicium och indicium är en kraftfull metod att hitta den mest rimliga slutsatsen om ett händelseförlopp.

Den korta sammanfattningen är att om man har ett öppet sinne och försöker förstå är den mest rimliga slutsatsen att Jesus har existerat och att nya testamentet har skett som det står skrivet.

Kristendom framstår mer och mer för mig som ett erkännande av verkligheten.

Joh 14:6 “Tomas sade: “Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?”  Jesus sade till honom: “Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Ett djävulskt system

Föreställ dig att det finns en gud som är en god kraft. Han säger vad som är rätt och fel, och vill att människor ska göra gott av egen fri vilja.

Guds väg är smal och krävande.

Det finns också en motpol till gud, frestaren. Han säger att det inte finns rätt och fel, och att människor ska lyssna till sina känslor och drifter. Han säger att människan inte behöver följa regler.

Frestarens väg är bred och lustfylld.

Föreställ dig att frestaren jobbar för att få inflytande över människor. Hur skulle han på bästa sätt kunna få inflytande över en befolkning som lever rätt och följer guds föreskrifter?

Tänk om människorna fick möjlighet att bli av med en despot för att istället få möjlighet att själva välja sina ledare. Dessa ledare, politiker, ges möjlighet att förvalta medborgarnas pengar och liv. Steg för steg börjar de montera ned människornas ansvar, för deras eget bästa och med människornas goda minne.

Tidigare var det gud som sa vad som är rätt och fel. Nu stiftar de folkvalda istället sina egna lagar. Dom kan själva bestämma vilka skatter som ska tas in och nu är det inte stöld längre. Nu är det att hjälpa.

Politikernas inflytande växer. Dom hjälper dom fattiga, ser till att medborgarna klarar sig om dom blir arbetslösa. Dom ger medborgarna gratis sjukvård, gratis utbildning, tar hand om medborgarens föräldrar när dom blir gamla, ja det mesta man kan tänka sig. Dom gör allt det goda som medborgaren själv tidigare behövde tänka på.

Det är skönt och bekvämt för medborgaren.

Medborgarna kan nu luta sig tillbaka. Man behöver inte jobba, inte ta hand om dom fattiga, inte ta hand om sina föräldrar, inte skaffa barn. Skaffar man barn behöver man inte uppfostra dom – det görs i förskolan och i skolan.

I skolan lär sig barnen det som politikerna vill att dom ska lära sig. Där lär sig barnen att politikerna är goda och att politik är bra. Barnen växer upp och lär sina barn det som dom har lärt sig i skolan.

Nu finns allt tid att ägna sig åt det man brinner för. Man kan ägna sig åt det som är lustfyllt och härligt och glömma allt ansvar.

Låter inte detta som ett rätt perfekt system för Frestaren?

Läs Erik Lidström om välfärdsstaten: Saxen som klipper sönder samhället.

Därefter blev Jesus av Anden förd upp i öknen, för att han skulle frestas av djävulen. Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han omsider hungrig. Då trädde frestaren fram och sade till honom: »Är du Guds Son, så bjud att dessa stenar bliva bröd.» Men han svarade och sade: »Det är skrivet: ‘Människan skall leva icke allenast av bröd, utan av allt det som utgår av Guds mun.’»

Därefter tog djävulen honom med sig till den heliga staden och ställde honom uppe på helgedomens mur och sade till honom: »Är du Guds Son, så kasta dig ned; det är ju skrivet: ‘Han skall giva sina änglar befallning om dig, och de skola bära dig på händerna, så att du icke stöter din fot mot någon sten.’»

Jesus sade till honom: »Det är ock skrivet: ‘Du skall icke fresta Herren, din Gud.’»

Åter tog djävulen honom med sig, upp på ett mycket högt berg, och visade honom alla riken i världen och deras härlighet och sade till honom: »Allt detta vill jag giva dig, om du faller ned och tillbeder mig.» Då sade Jesus till honom: »Gå bort, Satan; ty det är skrivet: ‘Herren, din Gud, skall du tillbedja, och honom allena skall du tjäna.’» Då lämnade djävulen honom; och se, änglar trädde fram och betjänade honom.

Matteusevangeliet, kapitel fyra.

Som förr: Familjen är helig

Jag och Valdemar Kerpens har spelat in ännu ett avsnitt i vår podd Som förr. Rubriken för avsnittet är “Familjen är helig”.

Vi pratade om hur kristendomen har förändrat mitt liv, genom att jag slutat konsumera porr och valt att fokusera på relationen med min fru. Jag har bland annat läst sajten Your Brain on Porn och tänkt även tidigare. Men sedan jag började läsa bibeln har jag valt att gå in i budskapet och valt att försöka leva ett kristet liv. Det har så här långt varit väldigt givande.

Dagens samhälle är uppbyggt på njutning och tillfredsställelse, och porr är bara ett av många uttryck för detta. Samtidigt ser jag det som ett av de mest destruktiva, eftersom det är så beroendeframkallande och blir antingen ett substitut för relationer eller en flykt från den relation man har.

Det viktigaste temat var hur viktig familjen är och hur attackerad familjen är idag, och hur familjen skildras i bibeln.

Reflektioner från bibeln

För två år sedan öppnade jag mitt hjärta för gud, och har sedan dess läst bibeln. Den har gett mig många nya perspektiv, både för mig som individ men också förståelse för samhällsutvecklingen.

Jordan Peterson säger att alla människor har en religion, antingen medvetet eller omedvetet. Och många människor tror idag i det sekulära Sverige.

När människor vänder sig bort från gud väljer de istället avgudar. I gamla testamentet gjuter man sig guldkalvar som man dyrkar. I Sverige idag dyrkar man staten.

Staten är din gud som gör att du kan leva av din nästa utan att behöva ta ansvar för det. Du kan stjäla utan att låtsas om det. Det är en stor synd.

I gamla testamentet straffas människorna av gud. I dagens samhälle straffas människorna av konsekverna av sitt handlande. Utkomsten blir trots olikheterna ganska lika.

Västvärlden har glömt sin historia och sin själ och lever i synd. I bibeln straffas Israels folk så hårt att de till slut blir slavar under en främmande härskare.

För mig är parallellerna ganska tydliga till Europa där migrationen stöper om samhället och till slut kommer göra ursprungsbefolkningen till minoriteter. Det är som en invasion, bara långsammare. Och europas folk riskerar förslavning, precis som Israels folk.

Det finns även andra paralleler, Israels folk drabbas till exempel av pest. De flesta kan nog se likheterna med Corona. Om det skriver Jonas Adolfsson på Världen idag.

Men bibeln bjuder också på hopp. I nya testamentet lär jag mig att jag ska leva ett rättfärdigt liv, och gud kommer döma alla människor på domens dag. Den dagen kan komma när som helst, därför är det dags att leva rättfärdigt nu.

Jag har tidigare ägnat mig åt det politiska perspektivet på samhället. Nu känner jag mer och mer att det religiösa perspektivet är mer relevant.

Kristendomen har skapat västvärlden, och sedan väst lämnade kristendomen bakom sig har det gått utför. För mig är det uppenbart att det är dags att gå till källan, och källan är bibeln.