Politiskt våld

Sverige har förändrats drastiskt de senaste årtiondena. De svenska politikerna har under denna tid drivit igenom en historisk förändring av Sverige. Människor från helt andra kulturer, med helt andra värderingar än oss har inbjudits till Sverige av våra politiker.

De har bjudits in i så stor utsträckning att de förändrar Sverige i grunden. Sverige är Sverige eftersom landet befolkas av svenskar. Som utvecklingen ser ut nu kommer etniska svenskar inom några årtionden vara en minoritet i sitt eget land och då finns inte Sverige kvar som vi känner det.

Vi får varje dag en föraning om hur detta Sverige kommer att te sig. Exemplen är fascinerande brutala, alla känner till vad som händer och vilka det är som utför våldet.

Det socialliberala etablissemanget är fullt investerad i svensk migrationspolitik och kommer driva den in i kaklet. Trots mer och mer fasaväckande exempel sker ingen omprövning. Politikerna driver på och media döljer effekterna så gott det går.

Att staten bjuder in våldsamma människor, försörjer dem och ger dem möjlighet att utöva våld och kriminalitet gör staten medskyldig. Det vi ser idag är storskaligt rasistiskt våld som möjliggörs av staten, vilket med all önskvärd tydlighet visar att staten inte är medborgarnas vän.

Det vi ser är politiskt våld med statens goda minne.

Det sprider sig en viss uppgivenhet nu inom svensk tänkande borgerlighet. Det svider när man inser att problemen vi ser i Sverige beror på invandringen. Man inser också såklart att den egna politiken inte räcker – att dra ned migrationen till ett “minimum” kommer inte att hindra utvecklingen.

Det är den statligt drivna migrationen som har förstört Sverige, och som fortsätter att förstöra Sverige. Det räcker inte att minska migrationen, den måste upphöra helt och rullas tillbaka i stor skala. Återvandring är ordet som saknas hos de vilsna borgerliga.

Ett djävulskt system

Föreställ dig att det finns en gud som är en god kraft. Han säger vad som är rätt och fel, och vill att människor ska göra gott av egen fri vilja.

Guds väg är smal och krävande.

Det finns också en motpol till gud, frestaren. Han säger att det inte finns rätt och fel, och att människor ska lyssna till sina känslor och drifter. Han säger att människan inte behöver följa regler.

Frestarens väg är bred och lustfylld.

Föreställ dig att frestaren jobbar för att få inflytande över människor. Hur skulle han på bästa sätt kunna få inflytande över en befolkning som lever rätt och följer guds föreskrifter?

Tänk om människorna fick möjlighet att bli av med en despot för att istället få möjlighet att själva välja sina ledare. Dessa ledare, politiker, ges möjlighet att förvalta medborgarnas pengar och liv. Steg för steg börjar de montera ned människornas ansvar, för deras eget bästa och med människornas goda minne.

Tidigare var det gud som sa vad som är rätt och fel. Nu stiftar de folkvalda istället sina egna lagar. Dom kan själva bestämma vilka skatter som ska tas in och nu är det inte stöld längre. Nu är det att hjälpa.

Politikernas inflytande växer. Dom hjälper dom fattiga, ser till att medborgarna klarar sig om dom blir arbetslösa. Dom ger medborgarna gratis sjukvård, gratis utbildning, tar hand om medborgarens föräldrar när dom blir gamla, ja det mesta man kan tänka sig. Dom gör allt det goda som medborgaren själv tidigare behövde tänka på.

Det är skönt och bekvämt för medborgaren.

Medborgarna kan nu luta sig tillbaka. Man behöver inte jobba, inte ta hand om dom fattiga, inte ta hand om sina föräldrar, inte skaffa barn. Skaffar man barn behöver man inte uppfostra dom – det görs i förskolan och i skolan.

I skolan lär sig barnen det som politikerna vill att dom ska lära sig. Där lär sig barnen att politikerna är goda och att politik är bra. Barnen växer upp och lär sina barn det som dom har lärt sig i skolan.

Nu finns allt tid att ägna sig åt det man brinner för. Man kan ägna sig åt det som är lustfyllt och härligt och glömma allt ansvar.

Låter inte detta som ett rätt perfekt system för Frestaren?

Läs Erik Lidström om välfärdsstaten: Saxen som klipper sönder samhället.

Därefter blev Jesus av Anden förd upp i öknen, för att han skulle frestas av djävulen. Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han omsider hungrig. Då trädde frestaren fram och sade till honom: »Är du Guds Son, så bjud att dessa stenar bliva bröd.» Men han svarade och sade: »Det är skrivet: ‘Människan skall leva icke allenast av bröd, utan av allt det som utgår av Guds mun.’»

Därefter tog djävulen honom med sig till den heliga staden och ställde honom uppe på helgedomens mur och sade till honom: »Är du Guds Son, så kasta dig ned; det är ju skrivet: ‘Han skall giva sina änglar befallning om dig, och de skola bära dig på händerna, så att du icke stöter din fot mot någon sten.’»

Jesus sade till honom: »Det är ock skrivet: ‘Du skall icke fresta Herren, din Gud.’»

Åter tog djävulen honom med sig, upp på ett mycket högt berg, och visade honom alla riken i världen och deras härlighet och sade till honom: »Allt detta vill jag giva dig, om du faller ned och tillbeder mig.» Då sade Jesus till honom: »Gå bort, Satan; ty det är skrivet: ‘Herren, din Gud, skall du tillbedja, och honom allena skall du tjäna.’» Då lämnade djävulen honom; och se, änglar trädde fram och betjänade honom.

Matteusevangeliet, kapitel fyra.