För två år sedan öppnade jag mitt hjärta för gud, och har sedan dess läst bibeln. Den har gett mig många nya perspektiv, både för mig som individ men också förståelse för samhällsutvecklingen.
Jordan Peterson säger att alla människor har en religion, antingen medvetet eller omedvetet. Och många människor tror idag i det sekulära Sverige.
När människor vänder sig bort från gud väljer de istället avgudar. I gamla testamentet gjuter man sig guldkalvar som man dyrkar. I Sverige idag dyrkar man staten.
Staten är din gud som gör att du kan leva av din nästa utan att behöva ta ansvar för det. Du kan stjäla utan att låtsas om det. Det är en stor synd.
I gamla testamentet straffas människorna av gud. I dagens samhälle straffas människorna av konsekverna av sitt handlande. Utkomsten blir trots olikheterna ganska lika.
Västvärlden har glömt sin historia och sin själ och lever i synd. I bibeln straffas Israels folk så hårt att de till slut blir slavar under en främmande härskare.
För mig är parallellerna ganska tydliga till Europa där migrationen stöper om samhället och till slut kommer göra ursprungsbefolkningen till minoriteter. Det är som en invasion, bara långsammare. Och europas folk riskerar förslavning, precis som Israels folk.
Det finns även andra paralleler, Israels folk drabbas till exempel av pest. De flesta kan nog se likheterna med Corona. Om det skriver Jonas Adolfsson på Världen idag.
Men bibeln bjuder också på hopp. I nya testamentet lär jag mig att jag ska leva ett rättfärdigt liv, och gud kommer döma alla människor på domens dag. Den dagen kan komma när som helst, därför är det dags att leva rättfärdigt nu.
Jag har tidigare ägnat mig åt det politiska perspektivet på samhället. Nu känner jag mer och mer att det religiösa perspektivet är mer relevant.
Kristendomen har skapat västvärlden, och sedan väst lämnade kristendomen bakom sig har det gått utför. För mig är det uppenbart att det är dags att gå till källan, och källan är bibeln.
Hej.
Betrakta en potatis, medan du tror på valfri gud(afamilj).
Betrakta samma potatis utan att tro på något övernaturligt.
Vad har hänt med potatisen?
(Du kan givetvis byta ut religion mot ideologi, med samma resultat.)
Religion orsakar alltid förr eller senare situationen att ej troende eller ej religiösa måste tvingas in under lärans regler, precis som sker med alla monolitiska och auktoritära/totalitära idésystem. I kristendomens fall har nationalstaten och kapitalismen varit det som tvingat religionen på reträtt och berövat den tolkningsföreträdet över etik- och moralfrågor: tacka vare just den sekulära staten kan man i de vita länderna säga “Nej tack” till att underkasta sig religiösa idéer, eller välja i vilken omfattning man vill efterleva dem: min frihet att (inte) tro får inte kränka din dylika helt enkelt.
Bibeln är en vansklig källa, världens mest redigerade bok som den är – det är som med brännvin. Måttfullhet och vid rätt tillfälle är bäst. (Det betyder inte att Koranen eller Mahabharata är vettigare bara för att de inte redigerats.) Varför inte också söka inspiration i apokryferna, eller Judasevangeliet, eller hos gnostiker, arianer och katarer? (Tre exempel på hur den kristna idéen om den enda sanna läran resulterat i utrotning av människor, tack och lov i historisk tid.)
Personligen håller jag mig till att vara “apateist”: apatisk plus teist. Finns det gudar och gudinnor så finns det, och vill någon av dem mig något så får de höra av sig, jag tänker inte störa dem med böner eller hymner i tid och otid; de har säkert nog mycket att göra ändå. Denna inställning som våra germanska förfäder lär ha haft till sina gudomar i förkristen tid synes mig sundare än det kryperi som Abrahamiterna ständigt skall ägna sig, men valet är och skall vara fritt.
Givetvis har inget hänt med potatisen, men något kanske har hänt med betraktaren när denne undersöker sina egna tankar och känslor under övningen – för den troende en väg till att finna guds vilja i sitt eget sinne och för den gudlöse ett sätt att finna balans och mening i tillvaron.
Sedan kan man förstås välja något mer komplext än en potatis, men en lära måste utgå från materiella mänskliga behov och omständigheter. T ex potatis.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
To each his own!
Ord och inga visor. Det gillar vi.
Tack broder!