Tiggande EU-migranter är numer varda för svenskar. I varje stad finns tiggarna, och hur frågan ska hanteras är något många bär på.
Många i den politiska och mediala världen är kritiska till förbud mot tiggeri. Det finns en viss tyngd i att en medborgare inte ska förbjudas att tigga om de är i nöd. Jag har förståelse för det argumentet.
Men det vi ser idag är utländska medborgare som försörjer sig långsiktigt på tiggeri i Sverige. De upplever tiggande i Sverige som ett bättre alternativ än deras livschanser i Rumänien eller Bulgarien.
Tiggeriet ökar och det finns inga utsikter att det kommer minska, helt enkelt på grund av misären i romernas hemländer. Situation Stockholm skriver om hur konkurrensen på gatorna hårdnar, och hur det blir svårare att få respons.
Som Johan Westerholm skriver händer det något med empatin när man möte så bottenlös misär i den omfattning som vi ser idag. Människor stänger av.
Staffan Danielsson skriver om tiggeri på sin blogg:
Mitt åtgärdsprogram är att fattiga människor i Sverige ska ges ett grundskydd genom vår socialtjänstlag […] jag tolkar inte EUs fria rörlighet som avsedd för att vara långa tider i andra länder utan resurser för sin försörjning (och i syfte att tigga), regelverken för tiggeri bör skärpas, Sverige (och EU) ska sätta press på Rumänien och öka sitt stöd till romerna
Anna Dahlberg skrev igår om tiggeriet:
I grunden finns det bara tre positioner att välja mellan: 1) att genom systematiska avhysningar och/eller ett förbud se till att färre väljer att söka sig hit för att tigga, 2) att acceptera framväxten av kåkstäder och öppen misär eller 3) att ta ett försörjningsansvar för fattiga EU-migranter som vill bo i Sverige.
För mig framstår det som uppenbart att alternativ ett är det självklara. Rumänien och Bulgarien borde inte ha släppts in i EU när de behandlar sina medborgare som de gör. Men de måste tvingas att ta sitt ansvar – EU-migranterna ska få sitt stöd där.
Det verkar idag som det är självklart för de flesta att tiggeriet som det ser ut idag bör vara tillåtet. Men jag förstår inte den argumentationen. Rumänien och Bulgariens misär löses inte på Sveriges gator. Tiggeri i den omfattning vi ser idag skapar inte en rimlig stadsmiljö.
Att vara liberal är för mig inte synonymt med att göra gott med andras pengar. Ibland kan det kännas så, särskilt från människor som betecknar sig som socialliberaler. Men liberalism ställer krav på förnuft. Särskilt som Europavänner har vi ett ansvar att dra gränser.
Som Per Gudmundson för en tid sedan skrev om var det tidigare förbjudet för utlänningar att uppehålla sig i Sverige om deras syfte var att försörja sig på tiggeri. Det bör vara enkelt att återinföra den lagtolkningen. (Rättelse från Gudmundson här.)