Ekot har ett avslöjande idag – biståndsministerns lön betalades av biståndsbudgeten. Det kan man ha åsikter om, men något kan med säkerhet sägas: biståndspengarna hade effekt. Ministern och hennes medarbetare fick lön. Så mycket kan man tyvärr inte säga om resten av biståndet.
Jenny Nordberg på SvD skrev nyligen en artikel: Sverige är FN:s jultomte
De senaste tre åren har Sverige skickat 24 miljarder svenska kronor till FN. Mer än hälften är ett kontantbidrag till budgeten som de får göra vad de vill med. Andra länder vill helst bidra till specifika hjälpprojekt, men Sverige sätter en stolthet i att inte ställa några frågor eller krav, utan litar på att FN gör av med pengarna på bästa vis.
Att Sverige gör så är ”nästan som en väl förborgad hemlighet” inför skattebetalarna enligt en tjänsteman på UD. Det gör oss dock uppskattade inom FN, eftersom Sverige, som en ambassadör uttrycker det, uppträder som deras ”jultomte”. Det brukar dessutom bli en extra bonus just runt jul, när UD panikskickar miljarderna som blivit över i biståndsbudgeten rakt in i detta FN:s svarta hål.
Dessa miljarder, eller resten av miljarderna som skickas ut, har det varit tyst om. I många fall gör pengarna direkt skada. Den kenyanska ekonomen James Shikwati vill helt stoppa biståndet.
Medans andra myndigheter har tajta svångremmar, som till exempel försvaret, har biståndshandläggarna ett omvänt problem. Var ska alla pengar göras av?
Biståndspolitiken och den högstämda retoriken kring är djupt omoralisk, för att inte säga direkt skamlig.