Andreas Johansson Heinö bloggade redan efter första DN Debatt: Om Tino Sanadajis argument mot fri invandring:
Sanandaji visar att man inte bör slarva med argumenten i invandringsdebatten. På flera punkter är detta en nyttig bakläxa. […] Och här räcker de så långt som till att underminera några resonemang i Norbergs och Segerfeldts bok.
En sak framstår som tydlig: Norberg och Segerfeldt har redovisat falska fakta i viktiga delar av sin debattbok.
Utöver detta har de misskrediterat sin motdebattör i sin replik. Tino Sanadaji har bloggat om detta: Oärligt om Sanadajiprincipen
Problemet med fri invandring till en välfärdstat för libertarianer är kostnaden för skattebetalarna. Liberterianer som vill slippa detta dilemma säger ibland att de ‘stödjer fri invandring kombinerat med avskaffandet av välfärdstaten’. Sanandajiprincipen förklarar att detta inte är logiskt konsistent. Även om svenska väljare blir övertygande liberterianer och beslutar sig för att avskaffa välfärdstaten så kommer fri invandring att leda till nya väljare som inte är mot välfärdstaten. […]
Ingenstans säger Sanandaji-principen säger att “vi ska se upp med att välkomna invandrare”. Norberg och Segerfeldt tillskriver mig utan belägg lömska saker som att “vi ska se upp” med invandrare.
Sanandaji och Norberg möttes i Studio ett och debatterade. Sanandaji har även skrivit på sin blogg: Johan Norberg fabulerar om forskning i radio.
För mig är detta något häpnadsväckande. Johan Norberg är en av mina stora husgudar, och jag har blivit väldigt inspirerad av hans böcker. Samma med Segerfeldt och hans viktiga kritik av biståndsrörelsen.
Men nu har de båda beslagits med allvarliga faktafel. Och som svar på detta misskrediterat sin motståndare. Båda exemplen är för mig långt från vad en borgerlig debattör bör syssla med.
Låt oss hoppas att detta var en tillfällig svacka. Om inte måste kritisk granskning ske av Segerfeldt och Norbergs tidigare arbeten.
Sanandaji har fått slutreplik på DN debatt.