Wahlström och Widstrand försvarar utgivningen av Ingmar Karlssons bok med att den “fördjupar förståelsen” om sionismen, och de säger sig efterlysa en sansad debatt. Hur man åstadkommer detta med falska antisemitiska citat, och demonisering av sionismen, vet jag inte. […]
Jonathan Leman på Expo beskrev detta så här i juli:
“Att beskriva sionismen som en monolitisk “rasistisk och extremistisk” rörelse och peka ut och demonisera “sionister” innebär att man legitimerar en fientlighet mot den absoluta majoriteten av världens judar.”
För övrigt sprider förlaget själva en myt. Sionismen är inte en riktning inom judendomen. Det är strävan efter självbestämmande för det judiska folket.
Förlaget bör dra in boken och be om ursäkt.
I debatten (Expr: Karlsson visst korrekt) med Jerlerup har Wahlström & Widstrand ytterligare trampat snett. Från Frihetssmedjan: Wahlström och Widstrand och förintelseförnekarna?
Förläggaren Calle Marthin hävdar att Ingmar Karlssons citat i boken är äkta. I synnerhet att ett bevisligen falskt antisemitiskt citat där det påstås att sionismens moderna grundare Theodor Herzl gillade antisemitism, är äkta. Marthin reducerar frågan om det falska antisemitiska citatets äkthet till en “tolkningsfråga”.
Hur man kan säga att det är oviktigt hur ett citat ser ut i originalform har förbryllat många. Nu kan vi avslöja hur förläggare Marthin tänkte här han formulerade detta: Han har sett att Ingmar Karlssons version av citatet finns på den antisemitiska hemsidan True Torah Jews against zionism och använder dessa antisemiter som sanningsvittnen för att citaten är äkta.
Jerlerup har skärmdumpar på deras konversation. Vill ni själva läsa True Torah Jews kan ni bland annat kolla in deras artikel om “The Zionist War on Nazi Germany“.
Det är alltså den här typen av sidor som Ingemar Karlsson och Wahlström & Widstrand anser var relevanta källor.
Frågan man ställer sig är hur Ingemar Karlsson kan fortsätta verka som debattör och skribent. Men nu måste man också fråga sig hur Wahlström & Widstrand kan verka som ett seriöst förlag.
SvD Ledarbloggen skriver om debaclet.