Nu blommar asfalten, Aftonbladets ledarsida förespråkar militärt angrepp på Libyen.
Nato har resurser men saknar legitimitet att ingripa. Därför måste de (nato och fn, min anmärkning) tillsammans leva upp till skyldigheten att skydda den libyska civilbefolkningen från den libyska staten.
I första hand bör detta ske på diplomatisk väg, genom påtryckningar och olika former av sanktioner. Men militära medel kan inte uteslutas. Inte som situationen ser ut för den libyska civilbefolkningen.
Samtidigt är det viktigt att inte vara naiv. En flygförbudszon över Libyen innebär en stor risk. Huvudstaden Tripoli har ett väl utbyggt luftförsvar. Det är ingen enkel militär operation. USA har hitills heller inte varit särskilt positiva. Europa saknar tillräckliga egna resurser.
Men klockan tickar. Det internationella samfundet bör inte vänta längre.
Jag håller helt med Aftonbladets ledarredaktion. Men som Viktor Barth-Kron påpekar på twitter:
Dagens experiment: Byt ut “Khadaffi” mot “Hussein” och ändra datumstämpeln till 2003.
Och vidare:
Nu väntar vi bara på att Guillou hänger ut ledarredaktionen som “bombliberaler”.
Att diktatorer slaktar sin befolkning är inget nytt. Det är närmast standard att FNs medlemsländer agerar på detta sätt. Så länge de inte attackerar andra länder är detta i sin ordning, folkrätten garanterar för det mesta att ingen ingriper. Om det trots allt finns möjlighet att hjälpa nödställda kan man räkna med att någon av diktaturerna i säkerhetsrådet sätter stopp.
Men nu verkar arabvärldens ledare kräva en flygförbudszon över Libyen. Kanske kommer Libyens folk att få hjälp denna gång, och med vänsterns goda minne. Häpnadsväckande.