Månad: mars 2011

Publicerat

Nej till EU-skatt

Idag kom ett mycket olyckligt utspel från Folkpartiets tre EU-parlamentariker: Gärna EU-skatt:

Att ge EU ökade egna resurser skulle tvinga institutionerna att visa medborgarna var man vill öka beskattningen eller vilka utgifter man vill minska. På samma sätt som den som lånar pengar till en investering eller ett projekt är mer försiktig än den som får bidrag, menar vi att EU-parlamentarikers ekonomiska ansvarstagande skulle bli tydligare om pengarna kom direkt från våra medborgare och företag istället för från anonyma statsbudgetar.

Det är ett ganska absurt påstående att säga att EU skulle bli mer försiktiga med pengarna om de fick mer. Varför det?

Det är verkligen beklagligt att se hur duktiga EU-parlamentariker som Olle Schmidt blir förblindade av sin EU-positiva attityd. Johan Ingerö är förbannad (med all rätt):

Tycker du att EU har för lite att säga till om? Tycker du att du betalar för lite skatt varje månad? Känner du en frustande längtan efter fler och större överstatliga projekt, med oklara syften och usel målstyrning? Känns det här med tre beskattningsnivåer lite i underkant, lite väl nittonhundratal liksom? Och lyckas du på något sätt kombinerade dessa åsikter med att kalla dig liberal?

I så fall är du förmodligen en inbiten folkpartist

Jag är verkligen en EU-vän. Men EU-projektet går på många sätt åt helt fel håll. Men detta ser inte fp:s europaparlamentariker. Man har blivit förblindade och älskar dagens EU mer än den ursprungliga Europatanken.

Men de får mothugg av Mathias Sundin, oppositionsråd i Norrköping: EU-skatt, nej tack!

Vem tror att en inledningsvis liten EU-skatt kommer att förbli liten? Kanske skulle den inledningsvis till och med bli en mindre börda för Sveriges skattebetalare än nuvarande avgift till EU. Men det kommer inte att stanna där. För mig räcker det gott och väl med de skatter jag redan betalar.

Publicerat

Butler 2.0: Hämtmat i förskolan

Eric Erfors i Expressen briljerar i dagens ledarartikel. Carin Jämtin blev med rätta utskrattad för sitt butlerförslag, men hon har inte släppt tankegångarna på “smarta” offentliga tjänster:

Partisekreteraren vill ha en storstadspolitik som “ökar friheten” och där ett sätt kan vara att stressade småbarnsföräldrar får möjlighet att köpa hem färdigmat från förskolan!
Alla vi som i vår enfald trodde att det faktiskt fanns gränser för hur mycket livet ska läggas till rätta har fel. Dunderfel.
Någon politisk assistent till Jämtin kan möjligen upplysa henne om att i verkligheten – utanför tjänsterummet – finns det något som kallas närbutik. I närbutiken finns redan ett rikt utbud av denna så kallade färdigmat, och av allt bättre kvalitet.

Att socialdemokraterna valde Carin Jämtin på en så central post som partisekreterare är något av ett mysterium. Med detta utspel bekänner hon återigen färg.

Även Veronica Palm har tänt på idén med hämtmat i förskolan:

– Vi behöver bygga in de sociala relationerna istället för att uppmuntra till att köpa dem externt. Hälsosam hämtmat som lagas i förskolan kök […] kan vara ett sätt

Härligt med sossarnas “smarta” tänk. Jämtin och Palm. vilket radarpar!

Publicerat

Terrorism lönar sig för Hamas

Barry Rubin skriver på sin blogg en intressant text om situationen i Gaza och om ett oundvikligt krig mellan Israel och Hamas. Han börjar med en beskrivning av Hamas:

First, Hamas, which rules the Gaza Strip, is a revolutionary Islamist movement that  views itself as directed by God’s will; considers Jews to be subhuman; believes that a willingness to court suicide and welcome death and destruction will bring victory; is certain that it is going to destroy Israel; and is determined to transform Palestinian society into an Islamic utopia, no matter how many people it has to kill. It is indifferent to the well-being, or even physical survival, of the Palestinians it rules.

And not one word of that is an exaggeration.

Barry Rubin lägger ett tungt ansvar på Obama-administrationen för den nya situationen.

Han skriver också om Hamas’ upptrappning av våldet mot Israel:

Much of the escalation of attacks on Israel now is the result of Hamas getting new weapons and escalating its use of terrorism on all levels. In addition, we are seeing no significant international action or even criticism of this behavior. On the contrary, the more terrorism Hamas commits, the more Israel is criticized in the Western media.

Terrorism works; aggression goes unpunished. Why be surprised that Hamas becomes increasingly confident and aggressive?

Det är en nykter betraktelse. Terrorism lönar sig utmärkt för Hamas, särskilt här i Sverige.

Publicerat

Klarspråk om invandring

Fredrik Segerfeldt skriver bra om barnfattigdomen som ett integrationsproblem. Att barnfattigdomen ökar beror på att det kommer hit människor med låg utbildning som slås ut på vår hårt reglerade arbetsmarknad:

Med detta vill jag INTE säga att vi ska minska invandringen. Tvärtom. Däremot kan vi inte fortsätta att låtsas som att det går att upprätthålla kombinationen av höga trösklar in på arbetsmarknaden (LAS, höga lägstlöner, hög skatt även på låga inkomster samt höga bidrag) och omfattande invandring från u-länder.

Min lösning är klar: reformera LAS, sänk skatten på arbete drastiskt (inklusive löneskatter), ta bort fackets monopol på lönebildning, sänk bidragen. Och så en dynamisk företagarpolitik som suger upp arbetskraft. Detta kommer dock att skapa ökade inkomstskillnader, något sosseriet inte kan acceptera.

Eller så kan vi stänga gränserna…

Dessa är alternativen när det kommer till invandringen. Det är inte bara sossarna som vägrar inse detta – alla partierna utom Sd låtsas som det regnar.

Se även Per Gudmundson som pekar på samma problematik i ett bra ledarstick om finliberalernas vurmande för Kanada.

Publicerat

Waberi, (m) och antisemitismen

Mats Skogskär har en intressant text i Sydsvenskan “De aningslösa“:

Det främsta affischnamnet på Islamiska förbundets stora konferens i Stockholm under julhelgen 2010 hette Salah Sultan. Islamiska förbundet presenterade honom som ”känd islamisk lärd” med doktorsexamen från Kairouniversitetet och författare till över femtio böcker. […]

Vad har då Salah Sultan kommit fram till under sin omfattande forskning?

Bland annat att judar har egenheten att av religiösa skäl mörda kristna för att använda deras blod i brödbaket. Och att judarna har som mål att ta kontroll över hela världen, vilket enligt Sultan framgår av Sions vises protokoll. […]

Eller som förbundets dåvarande ordförande Abdirizak Waberi, numera moderat riksdagsledamot, säger till Dagens Nyheter:

”Jag är förvånad över hur han uttrycker sig.”

Och om förbundet bara vetat hade Sultan nog aldrig blivit inbjuden:

”Förmodligen inte. Inte om han inte ångrar sina uttalanden.”

”Förmodligen”, sade Waberi.

Abdirizak Waberi, moderat riksdagsledamot, skulle “förmodligen” inte ha bjudit in honom om han känt till att han var en terrorförespråkande antisemit. Men helt uteslutet är det inte!

Dick Erixon skrev om detta: Moderat riksdagsledamot bjuder in judehatare. Waberi har också enligt Mats Skogskär uttryckt stor beundran för en annan antisemitisk predikant, Yusuf Qaradawi.

Hur kan moderaterna tolerera att deras riksdagsledamot uttrycker sig på detta sätt?

Per Gudmundson har på sin blogg skrivit om ämnet och avslöjar nu att Sveriges Unga Muslimer återigen har bjudit in en terrorförespråkande gäst:

Frågan börjar närmast bli om det är möjligt att hålla en islamisk konferens med utländska predikanter utan att bjuda in någon som är antisemit, terroristromantiker, kvinnoförtryckare, homofob eller konspirationsteoretiker. […]

Fem minuter med google är allt som behövs för att kolla upp gästerna. Sök på namnen i kombination med “jews”, “gays”, “homosexuality”, “holocaust”, “protocols”, “jihad”, “martyrdom” och liknande, så är det klart.

Men det kräver förstås att man verkligen vill ta avstånd från judehat, kvinnoförtryck, terrorism och homofobi.

 

Publicerat

Fortsatt tvärtomrapportering från TT

I Dagens DN kan man läsa hur Israel fortsatt attackera Gazaremsan.

I lördags uppgav islamiströrelsen Hamas att flera palestinska grupper enats om att upphöra med sin raketbeskjutning mot Israel — på villkor att Israel slutar med sina anfall mot mål i Gazaremsan.

Men överenskommelsen grusades fort när de israeliska flygräderna mot Gazaremsan fortsatte på söndagen. Två personer uppges ha dödats i anfallen, enligt läkare.

När man lyssnar på vänsterfolk så är det ibland slående hur krig kan bli fred, hur värderingar kan förvridas. Precis så blir det i TTs rapportering från mellanöstern – där plockas delar av nyheter ut och en förvriden bild förmedlas.

Terrorgrupperna i Gaza har alltså lovat en “vapenvila”. Men när man läser Jerusalem Post får man veta lite mer om bakgrunden:

Hamas spokesman Ismail Rudwan said after a meeting with faction heads over a surge in cross-border tensions, that Hamas was “committed as long as the occupation [Israel] was committed” to restoring a de-facto ceasefire.

Moments before the meeting started, a Kassam rocket exploded in the Eshkol Regional Council.

Terrorgruppernas löften om en vapenvila är inget värt. Raketerna fortsätter falla. Utspel av den typen går inte att ta på allvar, men i TTs telegram framstår det som ett seriöst erbjudande från en fredsvillig aktör. Och Israel framstår som hänsynslöst och aggresivt.

Bloggen ordet 09 har granskat de senaste rubrikerna från svensk media om de senaste händelserna i mellanöstern:

  • Fem skadade i israelisk attack mot Gaza

  • Israeliska attacker mot Gazaremsan

  • Åtta människor dödade i Gaza

  • Många skadade efter attentat i Jerusalem

  • Gaza besköts inatt igen

För en normal nyhetsläsare framstår det som att Israel helt enkelt har attackerat Gaza, att man har drivit attackerna. Israel har beskjutit Gazaremsan och dödat barn mer eller mindre oprovocerat.

Detta är inte nyhetsrapportering, det är en parodi på nyheter. Att det här kan fortsätta utan att någon reagerar är inget annat än en skandal.

De svenska journalisterna tar inte sitt ansvar. Men jag tycker även liberala debattörer sviker sitt ansvar att uppmärksamma detta pågående haveri.

Att nyhetsrapporteringen i mellanöstern har upphört har långtågende konsekvenser. Israelhatet i Sverige piskas upp till högre och högre höjder, och till slut går det över i antisemitism.

Det är liberala debattörers plikt att uppmärksamma journalisternas svek i mellanösternfrågan. Detta är inte en fråga för Israelvänner – det är en fråga för alla liberala debattörer.

Publicerat

Terrorfront mot Israel

Ingen kan väl ha undgått att Jerusalem återigen drabbats av blind terror. Denna terrorattack kommer som en kulmen på en serie av attacker mot södra Israel. Från JPost:

Interior Minister Eli Yishai called for Israel to act after the bombing in Jerusalem and the rocket attacks in the south.

“I see the escalation is already here in a number of fronts – in the South and also in Jerusalem,” Yishai said, while visiting the scene of the explosion.

He added that “recent events require us to take action. If we don’t do this we will lose our power of deterrence.”

Authorities said that there was no connection between the attack and events in the Gaza Strip in recent days. However, they suspected a connection between this attack and one several weeks [ago ?, mitt tillägg], in which an explosive device was left on the side of a main road near Gilo.

En analys från Jerusalem Posts Yakoov Katz menar att detta innebär att IDF förr eller senare kommer återvända till Gaza. Och visst är det så. Inget land kan tolerera att bli attackerad på detta sätt.

Värt att notera är också att den som utfört terrordådet i Jerusalem lär bli en hjälte både i Gaza och hos Fatah på Västbanken. Terrorgrupper i Gaza hyllar redan dådet. Abbas’ hyllningar lär dröja (nu tar Fayyad avstånd), men lär komma på samma sätt som andra terrorister hyllas.

Samt att den som följer IDF spokesperson på twitter kan se att bara för en stund sedan landade ännu en raket i södra israel.

Publicerat

TT döljer attacker mot Israel

Hamas har trappat upp sin terror mot södra Israel på sista tiden. Jag reagerade i morse på att till och med TT släppte ett telegram om attackerna mot Israel. Men det var på mobilsajten det.

På SvDs huvudsida ligger ett inslag med den vanliga vinkeln – den som framställer Israel som förövare: “Barn dog i upptrappat Gazavåld“. Det blir inte mer propaganda än så här.

Konflikten mellan Israel och Hamasrörelsen, som kontrollerar Gazaremsan, har trappats upp de senaste dagarna. Under natten och kvällen innan genomförde israeliskt stridsflyg en serie attacker mot sex olika mål i Gazaremsan på måndagskvällen. Minst 19 människor skadades, enligt palestinska källor. Hamas militära gren erbjöd på måndagskvällen vapenvila sedan anfallen inletts.

Den här “konflikten” består alltså i att Hamas har förklarat krig mot Israel och medelst terror nu försöker göra södra Israel obeboeligt.

Jag har sett mycket av TT men det här var häpnadsväckande. Oerhört att “Sveriges kvalitetssajt för nyheter” publicerar den här typen av artiklar. Skamligt.

Jag rekommenderar IDF spokespersons blog och att följa dem på twitter. Se även Elder of Ziyons raketkarta för Mars.

UPPDATERING: Reuters artikel är också vinklad: Israeli tank shells hits Gaza. Men TTs artikel har tagits ett steg längre.

Publicerat

Arabisk apartheid mot palestinier

Svensk Israel-Information har översatt en text av Khaled Abu Toameh från sajten Hudson New York.

Mohammed Nabil Taha, en elvaårig palestinsk pojke, dog denna vecka vid entrén till ett libanesiskt sjukhus efter att läkare vägrat behandla honom då pojkens familj inte hade råd att betala för vården.

Det tragiska fallet med Taha belyser situationen för hundratusentals palestinier som lever i fattiga flyktingläger i Libanon och som är offer för ett apartheidsystem som förvägrar dem tillgång till arbete, utbildning och sjukvård. […]

Kan någon föreställa sig vad som skulle ha hänt om ett israeliskt sjukhus hade lämnat en pojke att dö på sin parkeringsplats eftersom hans far inte hade $ 1.500 att betala för behandlingen?

Det är oerhört skrämmande att se hur saker och ting ställs på ända i debatten om Israel-palestina. För exemplet med den lille palestinske pojken är inte det enda:

Libanon, förresten, är inte det enda arabland som officiellt tillämpar apartheidlagar mot palestinierna, som förnekar dem rätten att få relevant medicinsk behandling och äga egendom.

Så sent som förra veckan meddelades att ett medicinskt centrum i Jordanien har beslutat att sluta behandla palestinska cancerpatienter, eftersom den palestinska myndigheten har underlåtit att betala sina skulder till centret.

Även andra arabländer gör det väldigt besvärligt för palestinierna att få läkarvård.

Det är skandalöst, att medan Israel tar emot palestinska patienter på sina sjukhus, förvägras de vård på arabiska sjukhus av olika anledningar, bland annat pengar. Men då påminns man om att arabiska diktatorer inte bryr sig om sina egna folk, och varför skulle de då ta hand om en elvaårig pojke som är döende vid ingången till ett sjukhus eftersom hans far inte hade $ 1.500?

Och eftersom dödsfallet ägde rum i ett arabiskt land – och offret är en arab – varför skulle någon bry sig om honom? Var finns protesterna mot arabisk apartheid?

Var finns palestinavännernas protester mot den verkliga apartheid som utövas mot palestinierna?

Palestinierna utnyttjas cyniskt i kampen mot Israel, både av arabvärldens despoter och de påstådda svenska palestinavännerna. Men det går inte både att ha palestinierna som slagträ mot Israel samtidigt som man upprätthåller mänskliga rättigheter för de miljoner palestinier som hålls fångna i läger i arabvärlden.

De palestinavänner som är humanister måste sluta spela med i de arabiska despoternas cyniska spel.

Publicerat

I Libyen intet nytt

Dick Erixon skrev häromdagen om hur absolut inget händer i Libyen:

Alltså, medan FN:s medlemsländer diskuterar vem som ska ta ansvar och ledarskapet – eftersom president Obama är för feg för att våga ta ledningen – går Khaddafi på offensiven.

Han vet hur långsamt och obeslutsamt världssamfundet är. Efter FN:s beslut om flygförbudszon är hans bästa chans att slå ut oppositionen innan FN:s medlemsstater kommer överens om hur man ska organisera flygförbudet och försvaret av Libyens civilbefolkning mot den blodtörstige diktatorn.

Och han pekar på något viktigt:

Det är pinsamt att se hur fega, obeslutsamma och rädda världens ledare är. Och vad man är rädd för: att själva få kritik för de beslut man fattar. Ingen av dem har samma moraliska styrka som George W Bush. De är mest rädda om sitt eget skinn. Priset för försiktigheten får nu libyens befolkning betala.

Vad händer? Vad gör Obama?

Inget. Medans Khaddaffi i lugn och ro kan slakta rebellerna.