Begränsa tillgången till data

Realtid.se skriver om några skrämmande konsekvenser av alliansens senaste övervakningsförslag – datalagringsdirektivet:

Jobbar du på börsbolag, med bank/finans, i advokatbranschen eller inom mediesektorn har du all anledning att fundera på vad denna permanenta och totala övervakning får för konsekvenser för dig och dina kunder, klienter eller källor.

Det finns nämligen inga undantag från lagringskravet. Inte ens kungen slipper undan. Säpo, som själva förespråkar den nya lagen, har öppet erkänt att det finns en oro över att trafikdata kopplade till personer i den svenska statsledningen ska hamna i orätta händer.

När buggning tilläts i Sverige för några år sedan gjordes undantag för vissa yrkesgrupper. När det gäller trafikdatalagringen tas inga sådana hänsyn. Konsekvenserna för saker som banksekretess, tystnadsplikt för advokater, journalisters källskydd eller insiderregler i börsbolag analyseras inte med ett ord i lagrådsremissen.

Per Agerman, som skrivit artikeln, sammanfattar läget:

Land ska med lag byggas som det så fint heter, men då gäller det att lagarna inte snickras ihop av murket trä. Om grundläggande principer enkelt kastas överbord, vad kan då inte kastas överbord?

I helgen sände P1:s Medierna ett reportage om journalisters situation i diktaturensBurma. Det visar sig att de bland annat använder brevduvor för att sprida information om situationen i landet. Censur och övervakning omöjliggör användningen av alla moderna kommunikationsmedel.

Snart kan vi i Sverige hamna i samma läge som diktaturens Burma. Vill vi undvika statens övervakning är brevduvor ett av de få alternativ som finns kvar.

Mark Klamberg skriver om att vi borde skifta fokus i debatten.

Enligt min mening är den relevanta frågan följande. För vilka ändamål riskerar utlämning av uppgifter till polisen att samhället blir tystare och mindre pluralistiskt i demokratisk mening? Jag menar att risken för detta blir större när 1) uppgifter kan lämnas ut avseende många personer, 2) den misstänkta brottsligheten är politiskt motiverad och 3) om utlämning kan ske för eventuellt framtida, ännu ej inträffade, brott. Jag har inget emot att polisen försöker förhindra politiskt motiverad brottslighet, men jag tycker inte att “fångstnätet” ska kastas alltför brett.

Helt rätt av Klamberg. Det finns bland politiker av alla färger en bred konsensus kring att svenska folket ska övervakas. Men vi kanske kan stoppa att alla ska övervakas på ett helt godtyckligt sätt.

Jag kan köpa en datalagring om det finns begränsningar kring vilken data som kan lämnas ut.

Här måste regeringen agera, annars hotar man på allvar våra demokratiska rättigheter.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.