Eftervalsdebatt präglar nu mång partier, och även Folkpartiet borde initiera en sådan debatt. Per pladdrar startar en sådan debatt skriver i klassisk “socialliberal” anda att det är för mycket batonger i Folkpartiet.
Jag sätter socialliberal inom citationstecken eftersom detta inte har något med socialliberalism eller inte att göra. Per har reagerat särskilt på två fp-förslag som han uppfattar som icke-liberala:
Det ena är det första svenska burkaförbudet som föreslås av ett riksdagsparti. Förslaget är oroande. Dels för att det pekar ut en specifik grupp och ett specifikt klädesplagg, en retorik som inte för tankarna till just liberalismen. […]
Det andra är tvångskommenderingen av föräldrar till skolan när deras barn är stökiga. […]
De två förslagen som Per diskuterar är ordningsregler gällande den svenska skolan. Burkaförslaget är ganska självklart. Man ska kunna se varandras ansikten i skolan, det är vad Björklund har sagt.
Den andra frågan gäller föräldrars ansvar för sina bråkiga barn. Viktigt att man trycker på föräldrarnas ansvar, och jag har svårt att se något liberalt eller icke-liberalt i detta. Det är en ordningsfråga och en värderingsfråga som berörs.
Hursomhelst pekar Pers synpunkter på ett viktigt fenomen. Inom Fp och bland storstadsliberaler finns en önskan om att vara “snäll”. Man ska inte säga ifrån och vara rak och tydlig.
En del drömmer sig tillbaka till tiden när Fp var jättesnälla, med Bengt Westerberg i spetsen. Problemet är bara att ingen efterfrågar ett snällt parti som håller med alla. Tydligheten är vår stora tillgång i Fp, och att man inte backar för att ta i kontroversiella frågor.
Men frågorna måste sättas i en ideologisk kontext. Idag är Folkpartiet ett tydligt parti, men ändå otydligt. För vi saknar en ideologisk inramning – liberalismen har kommit i skymundan i Sveriges liberala parti. Vi är tydliga men det är otydligt vad som ligger bakom tydligheten.
Vi behöver fundera över hur vi ska förhålla oss till moderaterna, som har tagit Folkpartiets tidigare självskrivna “ljusblå” profil. Min vision för Folkpartiet är att vi ska bli ett frihetsparti, som med grunden i vårt sociala engagemang driver på för liberala reformer.
Problemet handlar inte om “batonger”, jag tycker Folkpartiets batonger är mycket bra och viktiga. Det som behövs är att något mer kommer till – sätt batongerna i en liberal kontext och börja prata mer om frihet.