Johan Ingerö skriver på Proffstyckarna om behovet av en FN-debatt i Sverige:
Vi talar om en organisation där demokratier och diktaturer förhandlar som jämlikar, något som är lika absurt som om vi gav våra poliser i uppdrag att förhandla med den organiserade brottsligheten. Vi talar om en organisation där länder som Pakistan, Saudiarabien, Qatar, Jordanien och Kina sitter i rådet för mänskliga rättigheter. Vi talar om en organisation där Iran ingår i rådet för kvinnors rättigheter.
I svensk debatt omges FN, på mycket oklara grunder, av ett romantiskt skimmer. Men de som verkligen har skäl att applådera FN är de utfattiga u-länder som, utan att själva betala mer än en bråkdel av organisationens kostnader, får tillgång till en toppdiplomatisk plattform. Det vill säga, u-ländernas befolkning får inte tillgång till denna plattform. Men deras stenrika, genomkorrumperade och aktivt antidemokratiska statschefer får det.
Väl talat. FN borde ersättas med ett Demokratiernas förbund.