Slut på statsbistånd?

Detta menar nu alliansen genom biståndsminister Gunilla Carlsson. Från Ekots lördagsintervju

– Jag skulle vilja se att vi nu överger den här formen i det bilaterala svenska biståndet, säger Gunilla Carlsson.

Fyra afrikanska länder får i dag direkta svenska bidrag till sina statsbudgetar.

Det är Tanzania, Mali, Burkina Faso och Moçambique som får dela på en knapp miljard kronor.

Budgetstödet är omstritt. Samarbetsorganisationen OECD:s biståndskommitté hävdar att budgetstöd kan vara bra och kostnadseffektivt om det görs på rätt sätt, men enligt regeringen och Gunilla Carlsson överväger nackdelarna.

På EU-nivå har regeringen inget emot att det fortsätter men det direkta svenska budgetstödet ska alltså avvecklas.

– Jag hoppas att vi rätt så snart kan inleda processen med att börja avsluta det men jag vill inte sätta något årtal. Men det här är min ambition för det är också en konsekvens av det tänkande som jag nu har kring den fortsatta biståndsförnyelsen, säger hon.

Det vore oerhört väl om detta kunde upphöra ögonblickligen. Någon här som tror att ett budgetstöd till diktaturer eller halvdiktaturer kommer folket till del? Tänk också på den enorma korruption som finns i u-länder.

Men såvitt jag vet betalar Sverige statsbistånd till Palestina, och stöttar bland annat Fatahs hatpropaganda, terrorhyllningar och antisemitism. Våra biståndspengar går också till rent kontantstöd till dömda terrorister som frisläpptes. Eventuellt är det inte direkt stöd, utan indirekt – vilket får anses vara en klen tröst.

Carlsson kommenterar vidare:

Gunilla Carlsson skärper tonen när det gäller att kräva att biståndsmyndigheter och organisationer ska redovisa praktiska resultat av hur biståndspengarna används.

Enligt biståndsministern pratas det för mycket i svensk biståndsverksamhet.

– Det är kurser, konferenser, resor och prat, prat, prat! Det är ju denna pratbluff som behöver avslöjas, säger Gunilla Carlsson.

Det sker ingen granskning av det som uträttas inom traditionellt bistånd. Ytterligare ett argument att dirigera biståndet i andra kanaler, som t ex Swedfund. Eftersom Swedfund är ett företag är journalisterna på detta som illrar – vilket är utmärkt. Bistånd måste granskas.

Vill återigen tipsa om Fredrik Segerfelds bok Biståndets dilemman. Så här skriver han om bistånd:

Utvecklingsbistånd kan bara fungera där det inte behövs. Och där det behövs fungerar det inte. Dessutom kan vi inte bygga upp fungerande politiska system i andra länder samtidigt som vi dikterar vad dessa system ska bedriva för politik. Vidare är det omöjligt att med bistånd från en stat till en annan komma runt de makthavare i fattiga länder som utgör utvecklingens främsta hinder.

Detta är tre dilemman som gör tanken på ett fungerande bistånd omöjlig. 

Läs en recension av Biståndets dilemman här.

Det är skrämmande att tänka på hur mycket pengar som Sverige lägger på bistånd när både forskning och sunt förnuft pekar på att deti bästa fall inte ger någon effekt.

96% av biståndet till Somalia försvinner

Fredrik Segerfeldt citerar på sin blogg en rapport från Foreign Affairs:

In Somalia, the problem is that the TFG is not up to the task. Corruption is rampant with the TFG, too: a confidential donor-supported audit showed that 96 percent of bilateral aid awarded between 2009-2010 simply disappeared. Without military protection from AMISOM, which has created a sort of ”green zone” around the presidential palace, the transition government’s hotels and offices would be overrun. The bottom line is that the TFG is, on its best day, little more than a drain down which international funds disappear.

Segerfeldt kommenterar:

Detta är en ypperlig illustration av ett av biståndets dilemman. Orsaken till att landet inte är utvecklas gör att biståndet inte kan fungera. Vilket gör tanken på ett fungerande ”utvecklingssamarbete” omöjlig. 

Fredrik Segerfeldt är en viktig kritiker av svenskt bistånd och har nyligen skrivit en bok: Biståndets dilemman

Schatz: Dubbla standarder döljer övergrepp

Daniel Schatz, doktorand i statsvetenskap, skriver på Israel Hayom: Human Rights and Wrongs

The one-sidedness of the international human rights debate is clearly exemplified in the case of North Korea, one of the world’s worst human rights abusers. Pyongyang has established a system of prison camps throughout the country where 200,000 dissidents are subjected to systematic torture and starvation. 

Forced labor guarantees that no detainees are strong enough to rebel; attempts to escape are punished with torture and execution. Meanwhile, the Islamic Republic of Iran executed 175 people last year, including women, children and homosexuals by public hanging and stoning.

Equatorial Guinea, an oil-rich African country mired in corruption, poverty, and human rights repression under the leadership of Teodoro Obiang Nguema Mbasogo, the country’s president for more than 30 years, systematically represses journalists, civil society, and members of the political opposition.

Amnesty describes how the dissident Epifanio Pascual Nguema Alogo was arrested without a warrant while police officers tortured him for four hours, beating him around the kidneys, belly and genitals. He passed blood in his urine for several days and was unable to walk or stand up straight.

Despite Guinea’s systematic engagement in torture and arbitrary detention, there has been complete silence on these abuses from the international media and human rights campaigners. The passivity toward one of the world’s most serious human rights abusers is so widespread that most human right’s activists will not be able to pinpoint the location of the country on a map.

Mycket läsvärt.

Läget i Syrien

 CNN skriver om vad som händer i Syrien:

 Al-Assad’s rallying cry is that only he can protect the country’s minorities: Christians like the man I met at the airport, Alawite like himself, about 15% of the population. He keeps the ethnic Kurds, a little less than 10%, on his side by courting their biggest tribes. 

 It’s a tactic that’s working. The Kurds don’t back him, but they haven’t turned against him as they did against his father. The Alawites who make up most of the officer corps in the army are still loyal, as are the Christians.[…] 

 Several Westerners with detailed knowledge of the country expressed their frustration with the opposition, too. Why don’t they reassure the minorities they won’t face retribution once al-Assad is gone? they ask.

Svårt dilemma för en utomstående betraktare. Om Assad faller kommer Iran att förlora en stark allierad. Hizbollah kommer bli mer isolerat. Men det muslimska brödraskapet kommer troligen att få styra över ännu ett land, vilket innebär att Mellanösterns kristna måste fly från ännu ett land.

För den som är intresserad av vad som händer i Syrien rekommenderar jag twitterkontot @syriennyheter.

Gingrich och palestinierna

Newt Gingrich skapade stora rubriker när han påstod att palestinierna är ett påhittat folk. Från Haaretz:

“Remember, there was no Palestine as a state. It was part of the Ottoman Empire” until the early 20th century, Gingrich said. “I think that we’ve had an invented Palestinian people who are in fact Arabs, and who were historically part of the Arab community. And they had a chance to go many places, and for a variety of political reasons we have sustained this war against Israel now since the 1940s, and it’s tragic,” he said.

Gingrich along with other Republican candidates are seeking to attract Jewish support by vowing to bolster U.S. ties with Israel if elected. Gingrich said the Hamas militant group, which controls the Gaza Strip, and the Palestinians’ governing body, the Palestinian Authority, which controls the West Bank, represent “an enormous desire to destroy Israel.”

Jonathan Tobin på Commentary Magazine menar att Gingrich hade rätt, och argumenterar för sin sak:

The only people to call themselves “Palestinians” prior to the creation of the state of Israel were the Jews who were the first, and up until that time, the only group to conceive of the land as being the home of a separate people or national identity.

That was no accident since the land now called Israel or Palestine was sacred only to one people. For centuries, it was an Arab backwater but it has been the object of prayers for two millennia for the Jews who not only never ceased to hope for the restoration of their sovereignty but also, as is rarely mentioned, never entirely left its soil. Zionism was merely a new name for an ancient though still living people’s belief about their homeland and their destiny.

By contrast Palestinian nationalism is, as Gingrich rightly said, a 20th century invention. It arose and flourished purely as a reaction to Zionism, a factor that has fatally complicated the quest for peace since Palestinian identity seems to be predicated more on a desire to extinguish the Jewish state and to delegitimize the Jewish presence than it is on the re-creation of an Arab political culture that is specific to this locality.

Anna Ekström skriver om Gingrich:

Det är korrekt att det aldrig funnits någon palestinsk stat. Angående påståendet att det palestinska folket är påhittat är det sant att den palestinska identiteten är av sent datum och att identiteten använts och används i antiisraeliskt och antijudiskt syfte. Man bör också komma ihåg att både judar och araber invandrade till det brittiska mandatet.

Dock finns det palestinska folket eftersom det finns människor som anser sig vara palestinier. Detsamma gäller det amerikanska folket. Gingrich vill säkert inte att andra förnekar eller dikterar hans identitet. Då ska han inte förneka eller diktera andras identitet. Därför förtjänar han hård kritik för uttalandet om identitet.

Marknadsliberalen skriver också om Gingrich.

Det mesta som Gingrich säger är kända fakta. Men han ligger långt från den etablerade bilden av mellanösternkonflikten.

I mediesverige vädrar journalisterna morgonluft – ett nytt hatobjekt i George W Bush-stil på väg! TTs Henrik Samuelsson menar nu att Gingrich kallas “palestinierhatare”.

Brottslingar bakom engelska upplopp

Den utmärkta twittraren FrHaJo, Fredrik Johansson skrev igår några intressanta tweets om upploppen i London:

“Who participated in London riots. Race=evenly distributed. Age=mostly youth. Income=very poor” Tidigare criminal record=Jajamen! (länk)

“Nearly 90 percent of those arrested had previously being arrested, convicted or cautioned by officials.” Mest slående om Londonupploppen. (länk)

“56 percent had committed three or more offenses.” Möjligt att många var låginkomsttagare, men fra a var det en free for all för kriminella. (länk)

Hans källa var The Atlantic: The People and Places behind England’s Summer Riots

 

Mycket intressant!

Antisemitiska demonstrationer i London

Bloggaren Richard Millet rapporterar från en anti-sionistisk demonstration i London. Demonstrationen uttryckte stöd för Hamas och Hizbolla och krävde Israels förstörande:

Yellow Hezbollah flags were everywhere with the flag’s usual gun emblem, which is especially menacing considering that the head of Hizbollah has said that Jews are descended from pigs and apes and that if all the Jews in the world gathered in Israel it would save Hizbollah the trouble of going after them elsewhere.

I felt that the rhetoric and placards were nothing short of incitement to racial hatred and violence, not just against Israel and its citizens, but against the many Israeli tourists and residents in the UK as well as British Jews, and non-Jews, who wish to express support for Israel.

Had similar threats been made against Britain the police would have acted. They can still act as they were recording footage.

But there is no point filming and doing nothing. When will we start to see arrests for incitement?

Den engelska polisen verkar helt se genom fingrarna med islamistiska tendenser.

Demokraterna sänkte USA

Det pågår nu ett massivt spin. Finliberaler, mediefolk och vänstern är helt övertygade om att USAs ekonomiska kris beror på Tea Party-rörelsen.

Det påstås också att den politiska oenigheten var en faktor. Det stämmer inte, för om demokraterna hade fått som dom ville hade inga neddragningar alls gjorts. Läs National Review: Obama Makes History (of Our AAA Credit)

Paul Ryan’s budget proposal, which would have brought health-care entitlement spending down to sustainable levels while making key reforms to improve the performance of those programs, passed the House only to be rejected out of hand by Sen. Harry Reid and his Democratic colleagues, precisely because it contained entitlement reforms.

It would have cut some $4.4 trillion off of the deficits over a decade, well beyond the $4 trillion mark suggested by the credit-rating agencies. But Democrats would have none of it.

För er som inte vet vad entitlement reform är så innebär det reformering av bidragsystemen i USA.

Se även Johan Ingerö.

Saudi drar tillbaka syrisk ambassadör

Svensk media skriver om hur ytterligare 50 människor dödats av Assads styrkor i Syrien. Men vad man utelämnar är att Saudiarabien nu faktiskt reagerat och dragit tillbaka sin ambassadör från landet.

Elder of Ziyon noterar att Saudi numer agerar hårdare mot Syrien än USA:

When Saudi Arabia acts tougher towards Syria than the US, you know we have a problem.

Detta gäller även för Sverige, som inte verkar göra något särskilt mot Assad.

Carl Bildt valde på en tidigare resa bort att besöka Israel och prioriterade då istället att besöka Assad. Kanske är det Bildts goda relationer som påverkar hans omdöme om Assad.

Hjälporganisationerna medansvariga för svälten i Afrika

Detta menar journalisten Bengt Nilsson, som skrivit boken Sveriges afrikanska krig.

Hans artikel finns publicerad på Newsmill:

I vanlig ordning beskrivs hungerkatastrofen som en akut händelse, ett resultat av uteblivna regn i kombination med stigande livsmedelspriser som gör att folk inte har råd att köpa mat. Det är en analys som är så förenklad att den blir direkt felaktig. […]

Det enda som kan förbättra livsmedelssituationen i Afrika är stadigt och konsekvent stigande priser på avsalugrödor som gör det afrikanska jordbruket lönsamt. Men en sådan utveckling går tyvärr stick i stäv med hjälporganisationernas långsiktiga policy. Hjälporganisationerna vill att mat skall vara billig så att de kan köpa upp livsmedel på den öppna marknaden och sedan distribuera den till de hungrande. Det är så de jobbar, så bedriver de sin verksamhet som inte kan beskrivas som något annat än en multimiljardindustri som sysselsätter och avlönar hundratusentals människor världen över.

Läs hela artikeln!