Ask ökar pressen på missbrukare

Beatrice Ask går idag ut och pratar om hårdare straff för narkotikabrott.

För ungefär två år sedan ändrade Högsta domstolen (HD) sin syn på straffen för narkotikabrott och narkotikasmuggling. Tidigare hade straffen bestämts efter listor där sorten och mängden narkotika avgjorde antalet månader eller år i fängelse. Om narkotikainnehavet var en del av eget missbruk eller organiserad försäljning spelade ingen roll.

Från 2011 och framåt har HD utarbetat nya kriterier. Förutom sort och mängd så väger domstolarna nu in hur organiserad handeln varit och i vilket syfte någon haft narkotika. När det gäller narkotikabrott som har direkt samband med eget missbruk har straffen ofta sänkts. 

Den utredning som regeringen tillsätter i dag ska analysera praxis och se över straffen. Den ska överväga att ändra straffskalan och införa nya grövre brottsrubriceringar: ”synnerligen grovt narkotikabrott” respektive ”synnerligen grov narkotikasmuggling”. 

– Vi behöver tydliggöra hur samhället ser på den här typen av kriminalitet, säger Beatrice Ask.

Vetenskapsradion rapporterade förra året om svensk narkotikapolitik: Rekordhög dödlighet bland narkomaner

Dödligheten bland narkomaner har aldrig varit så hög i Sverige som nu. Det visar nya siffror som Vetenskapsradion tagit fram. Sedan 80-talet har antalet som dör av sitt missbruk mer än fördubblats. En av orsakerna är att delar av den svenska narkotikapolitiken går tvärs emot vad forskningen säger, anser drogforskaren Börje Olsson. 

– Man har skapat instrument: gå på enskilda missbrukare för att störa, få dem att tröttna, få in dem på vård och behandling, få dem att lägga av, och på så sätt få ett narkotikafritt samhälle. Men tittar vi på siffrorna är vi ju längre ifrån detta än vi nånsin har varit, säger Börje Olsson, professor i samhällsvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms Universitet. 

Han är mycket kritisk till delar av svensk narkotikapolitik som ända sedan 70-talet haft en nolltolerans mot narkotika, istället för att som i Finland och många andra europeiska länder inrikta sig på att försöka begränsa skadorna av missbruket istället.

Repressiv narkotikapolitik som den svenska är kostsam, skadlig och moraliskt felaktig. Förutom negativa effekter i Sverige slår kriget mot narkotikan sönder hela länder, till exempel i Sydamerika. Läs Erik Jennisches krönika i UNT: Baksidan av narkotikapolitiken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.