Migrationsdebatten: Konsensussamhället krackelerar

Andreas Johanssons Heinö skriver idag: Ingen kommer undan metadebatten

När Agenda i partiledardebatten häromveckan ställde frågan “Hur mycket invandring tål Sverige” satte man återigen fart på den mest ofruktbara av debatter. […]

Bland opinionsbildare finns inte någon som ens med reservationer uttrycker sympati för Sverigedemokratisk politik. Jag vet inte en enda som argumenterar för mer restriktiv invandringspolitik. Det är inte där debatten befinner sig. Istället går skiljelinjen mellan dem som vill ha en konstruktiv debatt om integrationsproblem och dem som vill fortsätta tävla i moral-VM. 

För egen del är jag övertygad om att vi inte kommer kunna upprätthålla västvärldens mest generösa och liberala migrationspolitik om vi fortsätter vara bland de sämre när det gäller att få utrikes födda i arbete, om vi fortsätter att låta klyftorna växa mellan invandrartäta förorter och resten av Sverige och om vi fortsätter att obekymrat se hur en ny generation som växer upp i Sverige definierar sig bort från, inte som en del av, samhället.

Personligen är jag för öppenhet. Jag älskar att Sverige har en generös hållning. Och jag hatar konsensuskulturen, och att människor vill stoppa andra från att tänka fritt. Särskilt när detta görs av liberaler.

Jag vet vad det är som håller på att hända – den sista delen av det
svenska konsensusamhället håller på att brista. Det har hänt med
sexköpslagen, drogpolitiken och nu till sist har turen kommit till
migrationspolitiken.

Det
ligger i konsensusamhällets natur att de som avviker ska klämmas åt och
brännmärkas. Men det har pågått ett bra tag nu, och det verkar inte
fungera. Människor tänker friare idag än någonsin i svensk historia.

Det anser jag är något oerhört positivt.

Obamas utrikespolitik borde skrämma

Elder of Ziyon bloggade idag om en mycket intressant text: What Obama Doesn’t Get

Michael J. Totten has a must read interview with Jonathan Spyer, an Israeli who has sneaked into Syria twice and who gives a fantastic, must-read analysis of what is happening on the ground there. […]

But at the end of the interview, Totten asks Spyer about US policies in the region, and his answers go to the crux of the problem of President Obama’s Middle East policy – and, I would claim, his foreign policy altogether.

Här är vad Totten och Spyer säger: The Israeli Who Sneaked into Syria

MJT: What is it specifically that President Obama does not understand? […]

Jonathan Spyer: I would try to explain to him the dynamic of patron-client relationships in our neighborhood. I would explain to him that your clients don’t need to love you, don’t want you to bow to them, and don’t even really need to know that you respect them and empathize with them […]

What they need to know is that if they get into trouble (and they will) you will back them and help them to your utmost. […]

Right now, the net result of Obama’s losing Egypt/Tunisia/Yemen, and Iran/Russia/China’s non-losing of Syria, is that US credibility as a patron is low. Obama seems mainly dangerous to his friends, less so to his enemies, the killing of Bin-Laden notwithstanding. This is making allies nervous and enemies happy. This is not good. In particular, the most vulnerable allies (the Gulf monarchies) are very nervous indeed, and are seeking to organize themselves independently because of their impression that the US right now is not there. The trouble is that these countries are too weak for the job. As we see now in Syria, for example, they can’t deliver against Assad.

So the end result of Obama’s conceptual error is that the Iran-led alliance, which remains by far the most potent and dangerous enemy in the region, is holding up well, while what used to look like a US-led regional alliance no longer really exists. This, in my view, derives directly from the American President’s failure to grasp the basic rules for behavior as a patron in the Hobbesian space of the Middle East. So if I had a few minutes that’s what I’d tell him. But I’d tell him this without a great deal of enthusiasm, because I’m pretty sure he wouldn’t get it.

Vi kan se samma utveckling i Europa. Obamas mjuka stil mot Ryssland har gjort att landet tar sig ton. Nu rustar Ryssland kraftigt upp sin armé och förfogar över landstigningsfartyg i Östersjön. (Som det stod i senaste Magasinet Neo, ryssen kommer tas emot av svenska tullen.)

Jag förstår inte att den säkerhetspolitiska aspekten helt saknas i
USA-debatten. Johan Norberg tog idag ställning för liberarianen Gary Johnson. Johnson vill skära ned USAs försvar med 43% och dra hem USAs trupper från Europa och Asien. 

Europa och alla svenskar har vant sig med att leva under USAs beskydd. Vi har kunnat häckla och hata USA med vetskapen om att de trots allt är “världspolis” – det vill säga demokratins försvarare.

Men nu, med fredspristagaren Obama, uppfylls vänsterns våta dröm. USA drar sig tillbaka. Är det verkligen så bra?

Utan USA är vårt bästa försvar att sitta ned, hålla händerna och sjunga “We shall overcome”.

Dilsa: Var det så här innan förintelsen?

Dilsa Demirbag-Sten skriver i DN: Var det så här det gick till före Förintelsen?

Judar i Malmö känner sig inte säkra. Vi vet detta. Vi har vetat det i flera år. Ändå har de flesta av oss vänt bort blicken eller valt att passivt betrakta förskjutningen mitt ibland oss. Situationen för de judar som trots trakasserier och hot väljer att stanna i staden har förvärrats markant. Det är i slutändan allas vårt ansvar att agera och kräva åtgärder av dem som har makten och resurserna att stå det onda emot. 

Ilmar Reepalu har kritiserats för sina uttalanden och sin sammanblandning av judar som folkgrupp med Israel som stat. Men han är inte ensam. Judar i Malmö skuldbeläggs för den israeliska regeringens politik. Varför låter vi det ske? 

Var det så här det började för 80 år sedan?

Det är inte bara judar i Malmö som måste skydda sig – även Stockholms judar har vakter utanför synagogan. Världen över måste judar skydda sig.

Attackerna mot judar ökar i Europa och blindheten är total för det existensiella hot judar utsätts för i Israel. De terrorbombas regelbundet för att de är judar. Någon som hört om Hamas’ senaste raketregn? Uppåt hundra raketer och granater har skickats mot Israel från Gaza de senaste dagarna.

Antisemitismen lever och frodas. På ett eller annat sätt kan historien upprepa sig.

Natur och Kultur: Vi vill skapa debatt

Jag skickade följande brev till Per Almgren, VD för Natur och Kultur:

Hej Per!
Angående att ni prisat Ingemar Karlssons bok. Känner ni till de grova faktafel som boken innehåller? Hur kommenterar ni det?
http://www.frihetssmedjan.se/2012/09/ingmar-karlsson-aberopar-antisemiter-som-sanningsvittnen-i-svd-idag/

mvh Erik

Och nu har jag fått följande svar:

Hej, 

Tack för dina kommentarer kring Johan Hansson priset. Vi sätter stort värde på dem, och känner stor ödmjukhet inför de olika synpunkter som finns kring boken och priset.
Johan Hansonpriset syftar ju till att understödja och uppmuntra debatt i viktiga samhällsfrågor, och det ligger då i sakens natur att de böcker som tilldelas priset blir just debatterade. Så har varit fallet med tidigare prisade böcker, och så är även fallet med årets pristagare, som ju överlag har fått mycket fina recensioner men här har självfallet även funnits kritiska röster. Att Johan Hansson priset leder till att boken nu blir än mer omdiskuterad tycker vi är positivt.
Vänliga hälsningar
Per Almgren

Så det spelar alltså ingen roll att boken saknar källhänvisning, innehåller falska citat och hänvisar till antisemiter som källor. Den skapar ju debatt.

För övrigt har Torbjörn Jerlerup visat att Johan Hansson faktiskt själv var antisemit.

Intervju: Göran Rosenberg konfronterar Ingmar Karlsson

På bokmässan i Göteborg intervjuades Ingmar Karlsson angående sin bok “Bruden är vacker men har redan en man”. En besökare passade på att banda inspelningen. Jag har lagrat denna på min dropbox för att alla ska kunna lyssna (den finns också på annan plats på nätet).


Göran Rosenberg är också författare och har skrivit om mellanöstern.

Intervjun är mycket intressant. Här är några hållpunkter:

  • Det börjar brännas rejält 9 minuter in i intervjun, när Göran Rosenberg frågar Ingmar Karlsson varför han inte har källhänvisning. Karlsson menar då att för “de mest känsliga passagerna” har han källhänvisning i löpande text. Han menar också att det är en kostnadsfråga med källhänvisningar. 
  • 12 minuter in i intervjun frågar Rosenberg varför Karlsson valt ett omdebatterat citat som boktitel. (Elder of Ziyon skriver om varför detta är falskt.) Rosenberg frågar om källhänvisning, och Ingmar Karlsson kan inte ge någon. Istället hänvisar han till att titeln kom till som ett andrahandsval.
  • 14:30 frågar Rosenberg om Ingmar Karlsson anser att judar har problem att leva med andra folk. Karlsson svarar nej. Men Rosenberg hänvisar då till en passage i Karlssons bok där han påstår just detta. 17.00 in i inspelningen:

    Rosenberg: “redan i det askenaziska judarnas ursprung fanns särdrag som skulle komplicera deras relationer med den icke-judiska världen”. Du nämner då att dom inte äger jord, att dom är köpmän. Men du förklarar till exempel inte varför dom inte ärger jord. Det är som att det ligger inbyggt i det judiska att man inte äger jord, att dom är köpmän. […]
    Lite känns det som att det är judarnas fel. Hur menar du med det? redan i det askenaziska judarnas ursprung fanns särdrag som skulle komplicera deras relationer med den icke-judiska världen. Vilka särdrag?
    Karlsson: Att dom tvingades till vissa yrken, som penninghantering och .
    Rosenberg: Men det står inte till exempel att dom inte fick äga jord.
    Karlsson: Nej.

  • 25 minuter in i intervjun konfronterar Rosenberg Karlsson kring varför han går tillbaka till bibeln i sin bok. 
  • 28 minuter in i intervjun frågar Rosenberg vad Ingmar Karlsson menar med sionistisk propaganda.

Ingmar Karlsson ger ett mycket förvirrat intryck. Intervjun förstärker den bilden av Karlssons bok som ett hastverk, ett misstag från förlaget.

Liberal migrationskamp mot väderkvarnar

Fredrik Segerfeldt skriver på migro.se om Anna Dahlbergs ledarstick från igår:

En av anledningarna till att vi startade Migro var att vi kände att det höll på att ske en glidning i debatten kring invandring och integration. Allt fler krafter – personer och institutioner – anpassade sig till Sverigedemokraternas agenda, och började diskutera frågan ur ett problemperspektiv. Invandringen, och särskilt integrationen, framställs som ett problem som behöver en lösning.

Det är häpnadsväckande att personer med liberala värderingar anser att vissa frågor endast får angripas på ett visst sätt. Problemen med integration och migration får inte diskuteras, för då rycker Migro ut med rynkade ögonbryn och hyttande fingrar.

Hur det nu än är, så får nog Fredrik Segerfeldt gå i polemik med sig själv. För han börjar raskt “diskutera frågan ur ett problemperspektiv” (fy!) med en radikal lösning: drastiskt sänkta bidrag.

Vi måste alltså begränsa invandringen, eftersom varje människa som kommer kostar en massa pengar. Men eftersom det handlar om att ge människor grundläggande skydd och eftersom många av dem kommer från en levnadsstandard vi inte ens kan föreställa oss, vore det då inte bättre att ta emot många fler men se till att de kostar mindre? 

Låt oss ta de utgifter som går till flyktingmottagandet idag, och dela upp det på fem gånger fler personer. Låt oss vara tydliga med att man inte kommer till Sverige för att leva på välfärdsstaten, men man får rättsstatens skydd och möjlighet att försörja sig med eget arbete. Dra ned bidragen till ett minimum, kanske 1000 kronor i månaden. Människor kan då leva i trygghet, i frihet från våld och får ändå en levnadsstandard som är dubbelt så hög som den misär de flydde ifrån.

De analfabetiska migranter som kommer till Sverige kommer fortfarande ha oerhört dåliga förutsättningar att få jobb, även om de har låga bidrag. Rimligtvis kommer de ändå leva sina liv i utanförskap av ett svårt slag. Man får inte mycket boenden i Sverige för 1000 kr mån.

Utöver detta finns det dilemma som frihetliga liberaler borde betänka – äganderätten. Jag tycker också att människor är värda skydd, och jag skulle kunna tänka mig att bidra till det personligen. Men jag anser mig inte ha rätten att besluta över mina medmänniskors pengar – eftersom jag är liberal.

Detta argument är inte giltigt för de flesta svenskar, men Fredrik Segerfeldt har gjort sig känd för att vara nyliberal. Han borde åtminstone kunna se ett dilemma i att lova bort sina medmänniskors pengar till vällovliga ändamål. Se mitt gamla inlägg om detta ämne.

Men nu håller jag på att diskutera frågan ur ett problemperspektiv igen. Fy på mig!

Jag är liberal, och jag har principer. Jag ser att öppenhet är oerhört viktigt, och att invandring i grunden är något positivt. Men det finns problem också, och jag kan inte för mitt liv förstå varför just dessa problem ska vara förbjudna att diskutera. Det är ganska svårt att lösa problem om man inte kan få diskutera dem.

Se även Peter Santessons debatt med en annan migroföreträdare.

Dahlberg: Ingen tar ansvar för flyktingmottagandet

Anna Dahlberg skriver idag i Expressen om integrationspolitiken: Gör upp om flyktingpolitiken

Under de närmaste åren väntas antalet flyktingar som får uppehållstillstånd uppgå till över 30 000 om året. Det motsvarar en mellanstor stad som Katrineholm. 

Om prognosen infrias innebär det i så fall en fördubbling av mottagandet jämfört med snittet under 2000-talet. Hur ska det fås att fungera? […] 

I alliansens idévärld är arbetslinjen svaret på alla problem. Bara flyktingarna placeras närmare arbetsmarknaden så kommer jobben automatiskt. Men det måste också finnas jobb som de nyanlända kan ta.

Vilka arbeten är det som kvinnorna på SFI i Borlänge ska ta? Där är regeringen svarslös. 

Det verkar inte finnas någon strategi för det flyktingmottagande vi har framför oss. […] 

Sanningen är att vi har hamnat i en situation där ingen tar ansvar för flyktingmottagandet.

Och Dahlberg kommer också med ett förslag: S och Alliansen gör upp tillsammans. Och där säger hon de magiska orden:

Regeringen borde bjuda in Socialdemokraterna för att tillsammans lägga upp en plan för hur situationen ska hanteras. 

Förmodligen behöver man ompröva såväl storleken på flyktingmottagandet (min fetstil) som hur integrationen ska fås att fungera bättre.

Först lite kritik: Blocköverskridande överenskommelser är ledarskribenters våta dröm. Alliansen behöver inte göra upp med sossarna. Alla förslag som gör migrationspolitiken långsiktigt hållbar har troligtvis väljarnas stöd.

Det är oerhört spännande att en etablerad debattör faktiskt säger det som alla vet måste göras – mängden migranter som inte är arbetskraftsinvandrare måste omprövas.

Jag är oerhört imponerad av Anna Dahlbergs inlägg i migrationsdebatten. Hon förtjänar stor respekt.

PS: Som vanligt har en oerhört viktigt detalj undansluppit debatten: De flesta som får asyl är inte flyktingar. Jag har tidigare skrivit om detta: Utbrett asylfusk måste upp på agendan.

Staten prisar Karlssons skandalverk

Torbjörn Jerlerup bloggar: Kulturrådet ger stöd till Ingmar Karlsson

Mycket ska man höra innan öronen faller av. Men nu har alltså Ingmar Karlssons bok, och Wahlström och Widstrand, fått 60.000 kr i utgivningsstöd av statliga Kulturrådet med tillhörande inköp till samtliga svenska bibliotek. 

Här i Sverige ger vi statligt kulturstöd för att sprida antisemitiska falsarier. 

Jerlerup har skrivit till Kulturrådet:

Jag vill veta motiveringen till beslut om 60 000 kr i stöd till Ingmar Karlssons bok, “Bruden är vacker, men har en annan man”. 

Detta med tanke på att boken är full av antisemitiska förfalskade och vinklade citat, och med tanke på att boken ger en helt onyanserad, demoniserad och ensidig bild av sionismen. 

Ingmar Karlsson har i media själv gett uppgifter som gör att var och en kan bekräfta att han använt falska citat och ljuger om det. 

http://www.frihetssmedjan.se/2012/08/ingmar-karlssons-vinklade-och-forfalskade-citat-och-pastaenden/ 

http://www.expressen.se/kultur/forfalskade-citat/ 

Hela etablissemanget sluter upp bakom Ingmar Karlsson och försöker nu tiga ihjäl kritiken. Det är alla hederliga debattörers ansvar att se till att detta misslyckas.

Kritiken växer mot Natur och Kulturs skandalpris

Kritiken mot Natur och Kultur ökar efter att de prisat Ingemar Karlssons skandalboken “Bruden är vacker men har redan en man”.
Så här skrev författaren och debattören Isobel Hadley Kamptz nyligen på twitter:

måste erkänna att det känns lite olustigt att ens förlag prisbelönar en bok som innehåller antisemitiska lögner

Julia Romanowska ha skrivit ett brev till Natur och Kulturs VD 

Bäste Per Almgren, 

Ingmar Karlsson har tilldelats Johan Hansson-priset 2012. Juryns motivering är: ”För att han i Bruden är vacker men har redan en man. Sionismen – en ideologi vid vägs ände? förenar folkbildarens pedagogiska klarhet med historikerns kritiska skärpa när han tar sig an en region, Palestina och Israel, och en mångskiktad konflikt. Karlsson visar med tydlighet och insikt historiens komplexa karaktär, och hemfaller aldrig åt förenklande förklaringar eller lösningar.” 

Redan bokens titel bygger på ett falsarium som hävdas vara ett citat. Boken innehåller ett flertal andra falsarier. Dessa kan återfinnas på konspirationsteoretiska antisemitiska internetsidor. Torbjörn Jerlerup har genom en noggrann granskning av angivna källor bevisat att så är fallet. Bokens brister har tagits upp i ett flertal artiklar, bl.a. av Nathan Shachar i DN, Fredrik Meiton i Respons, Karin Olsson och Torbjörn Jerlerup i Expressen, Franz Cohn i Svensk Tidskrift och senast i en artikel på SvD Kultur. 

Jag vill tillägga att det inte är första gången Ingmar Karlsson utpekas för falsarier; i boken om Kurdistan finns ett flertal faktafel. 

Ingmar Karlsson har gjort sig skyldig till förfalskning. Om detta råder inget tvivel. Det är således ingen debatt som förs. Det är inte frågan om tyckande. Antingen innehåller en skriftlig källa som författaren anger ett visst citat eller också finns det inte där.
Jag skulle vilja få ett svar från Styrelsen avseende följande:

  1. På vilket sätt överensstämmer Stiftelsens uppdrag: “att motverka totalitära idéer och statsskick” samt ”verka för världsmoral, mellanfolkligt samförstånd, världsfederation och världsfred” med det faktum att boken bevisligen innehåller dokumenterade faktafel och därmed sprider lögner om judar och Israel som bidrar till antisemitism? 
  1. På vilket sätt förenar Ingmar Karlsson, som använde sig av flera för hans tes centrala förfalskade citat ”folkbildarens pedagogiska klarhet med historikerns kritiska skärpa”?
  1. På vilka grunder presenteras Ingmar Karlsson som forskare. Var finner jag hans forskargärning? Kan ni referera till hans vetenskapliga avhandling och hans vetenskapliga artiklar? 

Samlad dokumentation om Ingmar Karlssons förfalskningar finns här
Tacksam för svar.

Och sist men inte minst har Torbjörn Jerlerup skrivit på Newsmill: Obegripligt att Natur & Kultur prisar antisemitiska falsarier.

Jag har själv mailat Natur och Kultur men inte fått något svar. 

Wager: Hur ska analfabetiska invandrare integreras?

Merit Wager skriver om Ekots lördagsintervju med Erik Ullenhag, och om situationen med de många somaliska invandrarna som kommer till Sverige:

Så här säger Erik Ullenhag, på sitt typiska sätt:

Vi får inte hamna i bilden av de somalier som nu kommer att de aldrig
kan få jobb för har vi den bilden då kommer vi heller inte att lyckas.

Wager kommenterar:

Analfabeter med stora familjer – hur lång tid tror Ullenhag att det tar
för dem att först bli litterata på sitt eget språk (och var finns alla de
lärarna?) och sedan bli det på ett helt annat språk med ett helt annat
alfabet och en helt annan uppbyggnad (och var finns alla de
lärarna?)? Och när tror Ullenhag att de som kommer till Sverige nu och
är analfabeter, har lärt sig ett yrke efter att vid det laget ha vant
sig vid att leva på ganska generösa bidrag i kanske 12, 15 år eller
längre? 

Viktiga frågor, som ingen klarar av att svara på. Det enda sannolika är att de somalier som kommer till Sverige kommer hamna i ett massivt utanförskap, och det troliga är att det även förs över till deras efterkommande.