Libyen FNs representant om legosoldater

I FNs råd för mänskliga rättigheter, som styrs av diktaturer, har man en expert på legosoldater. Denna expert är en representant för Libyen. Detta har organisationen UN Watch reagerat mot:

GENEVA, March 7 – With the Libyan regime deploying hired guns to massacre its own people, the UN Human Rights Council was urged today to fire Najat Al-Hajjaji, a long-time mouthpiece of Col. Muammar Qaddafi, from her post as a council investigator on human rights violations by mercenaries.

“Every day she stays with the UN Human Rights Council is an insult to the victims of Qaddafi’s murderous regime,” said Hillel Neuer, executive director of UN Watch, a Geneva-based human rights group that initiated the successful campaign to suspend Libya as a member of the 47-nation council.

“At a time when Qaddafi is using mercenaries to kill his own people, it is outrageous that one of his long-time representatives would sit on the world’s highest human rights body as a supposed defender of human rights — and, of all things, as a defender of victims of mercenaries,” said Neuer.

Najat Al-Hajjaji har suttit länge som representant för FN:

“For more than a decade, Al-Hajjaji whitewashed the crimes of the Qaddafi regime as its representative to UN human rights bodies in Geneva,” said Neuer. In 2003, human rights groups universally condemned her election as Chair of the UN Commission on Human Rights. Al-Hajjaji’s tenure was widely seen as the last straw in the decline of its credibility, with Kofi Annan saying soon afterward that member states had joined to shield their records of abuse.

In April 2009, when the Al-Hajjaji chaired the planning committee of the UN’s World Conference on Racism, she silenced testimony by a victim of the Qaddafi regime, who was tortured together with five Bulgarian nurses under trumped-up charges of infecting Benghazi children with HIV. (Click here for original video; click here for France 24 video.)

De sjuksköterskor som fängslades av Libyen har Magasinet Neo tidigare skrivit om.

Jag betvivlar inte att Libyen har en stor kunskap om hur legosoldater kränker mänskliga rättigheter. Men med tanke på att det är Libyens regering själva som beordrar kränkningarna kanske inte de är de mest lämpliga att uttala sig som granskare av legosoldater.

Men så går det till i FN, som är det finaste vi vet i Sverige.

Sexköplagen förvrider moralen

Expressen har gjort ett “gräv“:

Här erbjuds Expressens reportrar att köpa sex på Viking Lines Finlandsfärja.
När barnfamiljerna lagt sig och färjans bar stängt börjar sexfesten nere i hytterna.
Sprit, handbojor och en piska gör att alla hämningar släpper.
Med dold kamera har Expressens reportrar infiltrerat sexköpsnätverket och deras festkryssning på Östersjön.
Taxan är spikad: – 2500 för en timme. 10000 för en hel natt, säger den 32-åriga kvinnan som arrangerar kryssningen.

Expressen har infiltrerat ett nätverk som åker på kryssningar och säljer sex.

Detta handlar helt uppenbart om människor som frivilligt har sex med varandra. Varför ska detta stoppas? Jo, för enligt svensk lag är detta olagligt. Av någon anledning sker ett brott när männen köper sex av de här småstadskvinnorna med vanliga arbeten. Av någon anledning sker ett brott när de åker iväg och festar och har sex.

Eftersom detta är ett brott anser sig Expressen ha en moralisk rätt att infiltrera detta nätverk och till och med filma människor med dold kamera när de har sex. Det är logiskt enligt svensk lagstiftning, men för mig framstår detta som vanligt klassisk tjuvtittande. Expressen agerar helt enkelt som en klassisk snuskgubbe som tjuvkikar på andra människors sexliv. Och dessutom tjänar pengar på det genom sitt “avslöjande reportage”.

Detta är en naturlig konsekvens av vår sjuka lagstiftning kring sexköp. Lagen påstås skydda de svagaste, men är de facto en morallag som förbjuder vissa former av sex och som gör det helt naturligt för en stor svensk dagstidning att snoka i människors sexliv med dold kamera.

Skämmes tamejfan, Expressen!

Vilks gör opera om Andreas Malm

Det här är lite gamla nyheter, men ändå helt underbart. Lars Vilks har gjort en opera om Andreas Malm. Från SVT Debatt:

Andreas Malm,  likt påven själv betraktar sig själv som ofelbar i sina åsikter. Han är besatt av Den Stora Klasskampen och varje sak som kan propagera för den är honom behaglig. Vad bryr sig en Malm om nyanser? För Malm och hans gelikar var saken enkel: Antingen är du för oss eller emot oss. Malms ohederlighet som debattör är notorisk, skriver konstnären Lars Vilks som gjort en opera om Andeas Malm.

Vilks konstaterar att det är omöjligt att debattera med Malm, eftersom han är intellektuellt ohederlig:

Som konstnär är jag mest intresserad av att studera islamofobins estetik. För att bemöta Malm (som sagt är det meningslöst att argumentera med en som är intellektuellt ohederlig) gjorde jag för en tid sedan två smärre videor om fenomenet Malm: Andreas Malm som skulptur. Den ena är kort och direkt och lägger vikt vid Malms operamässiga begåvning. Den andra är mera komplex och handlar om växelspelet mellan konst och politik.

Här är den korta operan:

Och här är den långa:

Helt underbart!

Meta: Jag fejkar kommentarer

När jag slösurfade igenom de som länkat till min blogg igår fick jag fram ett underbart inlägg från bloggen Palestina och bloggaren Guardian:

I början av året tillkännagav Erik Svansbo, ägare av bloggen Pappskalle.. f´låt Pophöger, att han fått ”ett nytt jobb som är oerhört stimulerande, men som tar 100% av min kapacitet”.

Jag kan förstå det – för ytterst få hade nog tyckt det var speciellt stimulerande att ha en blogg där postningarna består klipp och klistra från diverse andra extrema Israel-bloggar.
Om Svansbo själv åtminstone stod upp för sina direkt anti-liberale åsikter under eget namn kunde bloggen ha varit lite intressant utifrån debatten där.
Men så är det inte, utan Svansbo kommenterar ytterst sällan – dessutom refuserar han kommentarer som inte passar agendan…

Istället är det diverse andra signaturer man aldrig ser någon annanstans, som ska försvara hans ståndpunkter och kommentarer om hur ”viktigt” Svansbos bloggande är…
Så mycket för den yttrandefriheten

Enligt bloggaren Guardian har jag alltså hittat på kommentarer för att berömma mina egna blogginlägg! Det är priceless som dom säger på Överskottsbolaget.

Dessutom tycker jag det är kul med lite svidande kritik. Tack för ett gott garv, Guardian!

Gardells anpassliga retorik

Kulturskribenten Håkan Lindgren skrev i GP igår om Mattias Gardell och dennes retorik:

Mattias Gardell har två ögon.Det ena ögat använder han när han skriver om islam. Det andra ögat använder han när han skriver om Väst. Det första ögat ser bara individer, det andra ser bara strukturer. Inget av synsätten är nödvändigtvis fel i sig, felet med Gardells retorik ligger i hur han växlar mellan dem.

Med det ena ögat ser han ett antal separata uttalanden och fenomen som inte har något med varandra att göra, och som inte får användas för att karaktärisera muslimer som kollektiv. Om någon bär slöja kan det vara ett uttryck för ”hennes egen tolkning av islam”, påpekar han i sin senaste bokIslamofobi. För det här ögat är den atmosfär av krav och traditioner som omger människor osynlig, det finns inga säkra belägg för att den alls existerar. Med det andra ögat ser han bara osynliga förbindelser.

Håkan Lindgren har gått igenom Mattias Gardells uttalanden samt hans bok Islamofobi.

I det ena fallet varnar han för oseriösa glidningar. I det andra fallet duger de att bygga halva boken på. Hans rasister och konspirationsteoretiker är alltid kontextlösa: något som sagts av en amerikan eller holländare kan användas för att suggerera fram en föreställning om vad svenskar tycker. Och hans historieskrivning är mycket selektiv: när Väst ”koloniserar” Filippinerna kommer vi till en övärld som ”är muslimsk”, utan att någon muslimsk kolonisation har ägt rum.

Mycket intressant läsning som pulveriserar en av kultursveriges gunstlingar.

Men han lär även i fortsättningen ha klippkort till morgonsoffor och kulturspalter, var så säkra!

Papperslösa: Parallella system

Idag har nyheten kommit att regeringen gjort upp med Miljöpartiet och vill verka för att papperslösa i högre utsträckning ska få del av offentligt finansierade system som vård och skola. Johan Ingerö kommenterar detta i Aftonbladet:

Regeringen och Miljöpartiet vill införa armbågarnas lag i migrationspolitiken. På annat sätt kan man inte tolka den blågröna uppgörelsen om vård och utbildning till papperslösa, som aviserades under torsdagen. Genom detta byggs nu en grotesk orättvisa in i systemet: Den som i god ordning ansöker om uppehållstillstånd löper risken att få nej och skickas tillbaka. Den som armbågar sig in, struntar i att söka asyl eller trotsar ett utvisningsbeslut, belönas däremot med fri sjukvård och utbildning. Räkningen för detta skickas inte bara till skattebetalarna, utan även till de invandrare som försöker ta sig in i Sverige på laglig väg.

Även Sanna Rayman på SvD skriver kritiskt: Vill vi ha två parallella samhälssystem?

Att man […] urholkar tyngden och vikten i begrepp som asyl och medborgarskap förefaller inte bekymra någon längre. Pedagogiken i att premiera den som trotsar ett avvisningsbeslut kan ifrågasättas. […]

Om man anser att de papperslösa som uppehåller sig i landet ska ha vård, skolgång och möjlighet att starta företag finns det en mycket enkel lösning: Man ger dem uppehållstillstånd eller asyl. Vad regeringen gör nu är att skapa två parallella system.

Men andra liberaler är positiva. Mattias Svensson:

Klarar Nigerias fattiga att bjuda flyktingar och föräldralösa på gratis skolgång klara nog svenskar det också, fast vi valt korkade kollektiva system för detta. Handlar det om skattepengar finns tusentals saker att vara mer upprörd över.

Så det handlar alltså inte om kostnaden, utan om att man tycker att barn ska vara utan skola för att deras föräldrar haft fräckheten att vilja fly från missförhållanden till någonting bättre i vårt land, och att vi ska ha en ”solidarisk” sjukvård som ges efter behov, men inte till några av de mest utsatta som bor här.

Min hållning sammanfattas bäst av Johan Ingerö:

Själv anser jag att gränser ska vara så öppna som möjligt, och skatter ska vara så låga som möjligt och att arbetsmarknader ska hållas tillgängliga för så många som möjligt. Men där utgör jag en minoritet.

De flesta svenskar, och alla riksdagspartier, vill ha mängder av sociala skyddsnät, höga skatter och regleringar av arbetsmarknaden. Och då måste även invandringen regleras.

Genom att låta trygghetssystemen omfatta människor som uppehåller sig illegalt i landet, försöker regeringen och Miljöpartiet äta kakan och ha den kvar. Och resultatet blir att den som mest behöver äta, men som snällt väntar på sin tur, inte får någon kaka alls. Om detta är solidaritet kan vi lika gärna avskaffa det ordet.

Sverige in i FN:s MR-råd?

Svenska Dagbladet har idag uppmärksammat hur FN hyllar Libyens arbete för mänskliga rättigheter, och man kritiserar att Sverige kandiderar till MR-rådet:

Nu ska Sverige med, deklarerade regeringen i januari, i syfte att ”öka rådets möjligheter att nå resultat på marken”. Men givet hur det har fungerat hittills vore det väl en rimligare politik att minska rådets möjligheter att nå resultat?

Den moderata biståndsministern Gunilla Carlsson försökte försvara ansökan i SVT:s Aktuellt i måndags. ”Det är viktigt”, sade hon, ”att Sverige aktivt visar att vi jobbar varje dag med mänskliga rättigheter.”

Hur detta åstadkoms genom medlemskap i ett råd som, fram tills det blev politiskt omöjligt, gjort sitt yttersta för att skönmåla Muammar Gaddafis Libyen framgick dock inte.

Jag visste faktiskt inte om att Sverige drev denna linje. Men det känns helt logiskt när man tänker igenom saken. Carl Bildts driver Sveriges utrikespolitik och den kännetecknas av två saker: smörande för diktaturer och en självgod moralisk överlägsenhet.

Då finns det inget bättre än FNs råd för mänskliga rättigheter. Så svenskans rubrik är inte helt korrekt. Sverige hör, med den linje vi driver, helt klart hemma i diktaturernas mysrum.

Terror mot södra Israel

Videon nedan visar skadorna efter en raketattack mot södra Israel, från Hamasstyrda Gazaremsan. (Från EoZ)

Raketattackerna är en del av en långsiktig terrorstrategi som omöjliggör liv i södra Israel. Raketerna från Hamas går längre och längre in i landet, och till slut är det ofrånkomligt att Israel än en gång slår tillbaka mot attackerna.

Elder of Ziyon har en raketkalender över januar och februari, det är mängder av raketer som faller ned.

Ingen bryr sig nu, men om Israel slår tillbaka kommer reaktionerna och fördömanden som ett brev på posten. Israel förväntas acceptera att deras medborgare dödas och att liv omöjliggörs i södra Israel.

Mathias Sundin har tidigare skrivit om ämnet: Terror var tredje dag.

FN planerar att hylla Khaddaffi

UN watch berättar att FNs råd för mänskliga rättigheter planerar att släppa en rapport som hyllar Libyens arbete med mänskliga rättigheter:

Despite having just voted to suspend Libya from its ranks (to be finalized by the UNGA tomorrow), the UN Human Rights Council, according to the agenda of its current session, is planning to “consider and adopt the final outcome of the review of the Libyan Arab Jamahiriya.” According to the council’s timetable, the lengthy report hailing Libya’s human rights record will be presented on March 18, and then adopted by the council at the end of the month. The report, which the UN has published on the council website, is the outcome of a recent session that was meant to review Libya’s human rights record.

UN Watch citerar hur mängder av diktaturer från FNs råd för mänskliga rättigheter prisar Libyens insatser. Bland annat var Sudan, Iran och Nordkorea väldigt nöjda.

Det sjuka i sammanhanget är inte Khaddaffi, det sjuka är att vi tillåter FN-vansinnet att fortsätta. FN är diktaturernas bästa vän och en bromskloss för mänskliga rättigheter och demokrati.

Egyptiskt demokratiproblem

Johan Lundberg på Axess skriver om problemet med demokrati i Egypten och den undersökning jag tidigare skrivit om:

Av Egyptens 80 miljoner invånare är ca 75 procent muslimer. Av dessa anser:

85 procent att det är positivt att Islam påverkar politiken.

77 procent att människor som stjäl ska piskas och få händerna avhuggna.

82 procent att människor som begår äktenskapsbrott ska stenas till döds.

84 procent att människor som frångår den muslimska tron ska avrättas.

Man kan med andra ord säga att de som framöver ska försöka implementera ett demokratiskt synsätt i ett land som Egypten inte behöver vara rädda för att gå sysslolösa. En genomgripande förändringsarbete med avseende på attityd och det som med ett modebegrepp brukar benämnas “värdegrund” förefaller onekligen vara av nöden i ett land där över halva befolkningen anser att den muslim som lämnar sin religion bör avrättas.

Risken för ett Gaza-syndrom är överhängande, dvs att islamister vinner valet och i ett nafs avskaffar demokratin.