Westander delar regeringens syn

Patrik Westander har nu svarat mig i ett mail:

De landområden jag tänker på är Västbanken, Gaza och östra Jerusalem. Det är i linje med såväl Sveriges som EU:s hållning att de ockuperade palestinska områdena definieras med utgångspunkt i 1967 års gränser, den så kallade Gröna linjen enligt FN:s delningsplan. Läs mer på regeringens webbplats:

http://www.regeringen.se/sb/d/2688/a/86018
http://www.regeringen.se/sb/d/2688/a/19640

Formuleringen ”i strid med internationell rätt” är baserad på Sveriges och EU:s uppfattning att de israeliska bosättningarna på Västbanken, inklusive östra Jerusalem, strider mot folkrätten. Och vad gäller FN-resolutioner kring konflikten ber jag att få hänvisa till följande webbplatser:

http://unispal.un.org/unispal.nsf/udc.htm
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_United_Nations_resolutions_concerning_Israel

Westander har valt att ta ställning, och det är väl relativt “safe” att dela åsikter som innehas av EU eller Sverige. Men bara för att EU och Sverige tycker någonting så behöver det inte vara rätt.

Sverige och EU väljer att lasta Israel för att man ockuperar den statslösa mark som tidigare har varit ockuperad av Jordanien och som borde tillhöra Palestina. Rimligen borde ansvaret anses ligga på båda parter.

Ernst Klein har skrivit om just detta, FNs resolution 242 pekar på att Israel agerar i enlighet med folkrätten. Det är också USAs linje.

Om man för omväxlingens skull tittar på motparten, palestina, så kan man se att dess ledarskap har vägrat erkänna Israel som judisk stat. Det är ganska svårt för Israel att sluta fred med en motpart som vill att Israel ska försvinna (genom att invaderas av mängder med ättlingar till de ursprungliga palestinska flyktingarna.)

Sveriges hållning visar att man inget har lärt. Genom tiderna har Sverige knäat för antidemokratiska krafter, och så gör man även i mellanösternfrågan. Det palestinska ledarskapet är ett klassiskt arabiskt ledarskap, antidemokratiskt och antisemitiskt.

Westander har valt att ta ställning och visa sina politiska åsikter öppet. Det respekterar jag, men jag respekterar inte deras politiska åsikter. Jag tycker att regeringens hållning gentemot Israel är skamlig. Att Westander delar denna åsikt gör att jag självklart känner likadant för dem.

Det är bra med företag som tar ställning, men det behöver inte betyda att man gillar det ställningstagandet.

Personligen har jag verkligen gillat Westander, nu gör jag det inte längre.

Vill UD bojkotta Västbanken?

Idag på Ekot uppmärksammas att Soda Stream tillverkas på ockuperad mark. Det framställs som något alldeles särskilt hemskt, och Soda Stream håller nu på att flytta sin verksamhet från Västbanken.

I oktober 2008 blev det känt att den populära kolsyremaskinen Soda Stream tillverkades på ockuperad mark.

Den svenska importören Empire rådfrågade svenska UD som svarade att det är olämpligt eftersom den israeliska ockupationen av Västbanken står i strid mot folkrätten.

Empire kontaktade då tillverkaren Soda Club, som lovade att flytta produktionen av maskiner avsedda till den nordiska marknaden någon annanstans.

Enligt artikeln menar alltså Svenska UD att Israels ockupation av Västbanken står i konflikt med folkrätten, och att den bör bojkottas?

Ernst Klein skrev för ganska länge sedan om påståendet att Israels ockupation av Västbanken står i konflikt med folkrätten:

FN-stadgans principer fordrar att en rättvis och bestående fred skapas, säger säkerhetsrådet och fastslår att denna fred måste inbegripa tillämpningen av två principer:

1) ”tillbakadragande av israeliska och beväpnade trupper från områden som ockuperats i den senaste konflikten” och
2) ”slut på alla krigstillstånd eller krav på krig och respekt för och erkännande att varje stats i området suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende och deras rätt att leva ifred inom säkra och erkända gränser fria från våld och hot om våld”.

Har svenska UD frångått denna princip, och krävt att Israel ska dra tillbaka sina trupper utan fredsavtal? Eller vad händer?

Och utöver detta, om man tänker en sekund på vad det innebär att bojkotta västbanken så inser man ganska snabbt att det är en katastrofal idé. Det innebär fattigdom och arbetslöshet för dem som bor där, det palestinska folket. Och om folket är fattigt och eländigt minskar förutsättningarna för fred.

Westander mot Israel

Dagens Media rapporterade för någon dag sedan att svenska PR-byråer inte ville jobba med Israel. PR-byrån Westander kommenterade sitt ställningstagande:

– Vi har inga principiella invändningar mot att bistå ett demokratiskt land med pr-stöd. Men vi skulle inte kunna tänka oss att ta ett uppdrag som handlar om att göra pr för Israel, säger byråns vd Patrik Westander och fortsätter:

– Orsaken är att Israel ockuperar palestinskt land, i strid med internationell rätt och flera FN-resolutioner.

Jag har kontaktat Patrik Westander via epost för att få en förklaring till vad han menar mer i detalj. Vilka landområden är det han tänker på, vilken del av internationell rätt och vilka FN-resolutioner?

Jag har tyvärr inte fått något svar än från Patrik Westander. Det vore klargörande att höra mer i detalj hur man resonerar, när man som PR-byrå går ut och gör ett politiskt ställningstagande av den här typen.

Neo nr 11 mycket bra

Neo nummer elva är ute nu till prenumeranter. Jag har bara läst två artiklar hittills, men de är tillräckligt bra för att köpa hela tidningen. Det jag tänker på är intervjun med Jimme Åkesson samt Per Gudmundsons briljanta artikel “Därför trivs jihadister i Sverige”.

Mitt foto från avslöjandet om Lars Stjernkvist finns med i artikeln! Jag är oerhört stolt, men samtidigt lite besviken över att inte tillägnas någon “photo credit”.

Spring och köp!

Hvad hvilja egyptierna?

Det är lätt att ryckas med i drömmar om demokrati i Egypten. Det vill vi alla ska hända. Men är framtiden verkligen så ljus för Egypten?

Peter Santesson på inslag.se har skrivit om Human Development Report och dess resultat från Egypten:

Stödet för att äktenskapsbrytare skall stenas ligger på 82 procent i sagda opinionsundersökning. Stödet för att piska och hugga händer av tjuvar ligger på 77 procent. Klassikern, frågan om man skall avrätta muslimer som lämnar islam? 84 procent tycker att det är en bra idé (PEW 2010, igen).

Muslimska brödraskapet skall nu, till allmän glädje, ha övergivit sin tidigare smak för politisk-religiöst motiverat våld. Den egyptiska allmänheten verkar inte vara lika tydlig på den punkten. En minoritet, 46 procent, av PEW:s tillfrågade svarade att det aldrig är acceptabelt med självmordsbombningar mot civila för att försvara islam. Andelen som svarar att det är okidoki att självmordsbomba civila litet då och då har mer än fördubblats de senaste tre åren.

Charles Krauthammer har skrivit om detta, och han menar att Egyptens hopp är en övergångsperiod då det demokratiska Egypten kan samla sig. (Via EoZ, som också har skrivit en viktig analys av Muslimska brödraskapet.)