Aftonbladet hånar Lennart Eriksson

Igår skrev Aftonbladet om twittrande och facebookande som kan få konsekvenser. Inget konstigt med detta. Men bland exemplen dyker något konstigt upp:

…Eftersom en läkare nyligen bloggade om sin lipsill till patient.

…Eftersom en lärare klagade på Facebook om sina korkade elever.

…Eftersom en fotbollsspelare bloggade om hur en domare var kortväxt och efterbliven.

…Och eftersom en chef på Migrationsverket skrev positivt om Israel i sin blogg.

Att skriva positivt om Israel är alltså omöjligt för en chef på Migrationsverket. Och dessutom att likställa med att skriva nedsättande om elever och klienter. Man häpnar.

Lennart Eriksson bloggade om sitt stöd för Israel och sitt motstånd mot Hamas. För detta fick han sparken, men vann sedan en strid i domstolen mot Migrationsverket. Läs hans berättelse här.

Detta var ett stort övergrepp av en svensk myndighet mot en medborgare. Som tur är fälldes myndigheten för sitt övergrepp. Men Aftonbladet och journalisten Catrine Norrgård verkar anse att Lennart Eriksson gjort fel. Och att det är komplett idiotiskt att skriva positivt om Israel.

Svartvit integrationsdebatt

Reaktionerna på Sd:s intåg i riksdagen handlar inte om integrationspolitik. Det handlar om positionering och försvar av en svartvit världsbild. Det gäller att visa att man inte tillhör “rasisterna”, och det bästa och tryggaste sättet är att attackera “rasisterna.”

Johan Ingerö har pekat på klassperspektivet i den här kritiken. Många av Sd:s väljare finns i förorter med mycket invandrare. Man har inget jobb och känner sig otrygg, eftersom brott inte klaras upp. Då kommer främlingsfientligheten som ett brev på posten. Ingerö:

Så hur hanterar då Södermalms välbeställda chicvänster de 300 000 personer som av ungefär dessa skäl röstat in Sverigedemokraterna i riksdagen? Genom att gå till Sergels torg och demonstrera mot dem. Demonstrera mot […]människor som i grund och botten är offer för destruktiv bidragskultur och flummig brottspolitik. Sällan har det nya klassamhället – den mediala storstadsklassen mot resten – illustrerats så tydligt.

Jag är personligen mycket stolt över vår svenska arbetskraftsinvandring. Så tycker jag invandring ska fungera – i princip öppna gränser för de som kommer hit och jobbar. Men jag är mer osäker på asylinvandringen.

Det duger inte att vi har mängder med människor som kommer till Sverige och hamnar i utanförskap. Fungerar inte integrationen blir den naturliga reaktionen att minska asylinvandringen, även om man i grunden tycker att asylinvandringen bör vara hög.

Idag kan integrationsdebatten kort sammanfattas så här: De etablerade partierna och medierna menar att den svenska integrationspolitken är bra, och att alla som har något att invända är rasister. Sverigedemokraterna säger att den svenska integrationspolitiken är dålig och lösningen på detta är att stoppa invandringen.

Jag tycker inte att “etablissemanget” har rätt och jag tycker inte att Sd har rätt. Jag hävdar med emfas att detta är en legitim ståndpunkt,

För att tala med CUF: Integrationsdebatten är ett jävla skämt.

Tystnadskultur lyfter Sd

Gunnar Sandelin, som jag citerade i mitt gamla blogginlägg Ta debatten med Sd och förlora, skriver idag på SvD Brännpunkt: Tystad debatt skapar SDs framgångar. Till att börja med skriver han lite grann om svensk invandringspolitik:

• Invandringens/asylmottagandets nettokostnader ligger på mellan 43 och 58 miljarder per år.

• Nästan ingen av de som söker asyl idag har några giltiga id-handlingar.

• Hälften av de asylsökande som får stanna saknar eller har endast kortare skolgång eller liten yrkeserfarenhet .

• Bara sju procent av alla asylsökande som fått permanent uppehållstillstånd de senaste 30 åren har flyktingstatus.

• Vi har en anhöriginvandring som är flera gånger så stor som asylinvandringen.

• Sverige har mellan 1990 och 2006 gått från tre till 156 utanförskapsområden, där i praktiken bara hälften av alla i arbetsför ålder har sysselsättning.

Han skriver också om den tystnadskultur som har uppstått kring invandringen:

Istället för att problematisera och lyssna till det som är en stor del av befolkningens verklighet har den politiska och mediala eliten ihärdigt strävat efter att uppfostra medborgarna till “rätt” värdegrund.

Att all kritik mot mångkultur och massiv asylinvandring i förhållande till folkmängden har avfärdats som främlingsfientlighet medför att vi fått ett näst intill totalitärt klimat där allt fler människor blir rädda och därmed förmodligen också mer benägna att missnöjesrösta.

Journalister som ser sig som väktare av de “rätta” idealen har agerat med en sällan skådad flockmentalitet under flera decennier. Dessvärre befarar jag att denna självpåtagna begränsning av yttrandefriheten starkt har bidragit till att Sverige i framtiden riskerar att bli ett alltmer sargat, splittrat och fattigt land.

Sandelin sätter huvudet på spiken. Om alliansen gör upp med de rödgröna utan att tackla integrationsproblemen som finns kommer Sverigedemokraternas stöd att öka.

Det extrema klimatet där ingen kritik av integrationspolitiken tillåts gör att folk håller käft, och det enda alternativet som finns för de som är oroade är att vara tyst och i smyg rösta på Sd.

Det första steget innan debatten ska kunna börja är att vi får fakta på bordet. Stämmer Sandelins siffror? Är det rätt att en stor del av asylinvandrarna inte har flyktingstatus?

Men dit är det långt.

Sahlins patetiska spel

Innan valet lovade Mona Sahlin att aldrig någonsin, någonstans ge Sverigedemokraterna ens passivt inflytande. Efter valet, så fort chansen gavs bröt Mona Sahlin sitt löfte.

Och detta i en fråga utan praktiskt politisk betydelse, eftersom socialdemokraterna är 0.6% större än moderaterna.

Man kan ha olika åsikter om hur Sverigedemokraterna ska hanteras, om det är rätt eller fel att göra upp utan dem. Men båda blocken har samma ståndpunkt, alliansen blev störst och bildar därför regering.

De lägger fram olika förslag som riksdagen tar ställning till. Då kan den rödgröna oppositionen välja att leva upp till sitt löfte om att ge Sverigedemokraterna inflytande genom att inte ge dem möjlighet att rösta ned regeringens förslag.

Men det löftet sviker nu Sahlin. Hon kan till och med tänka sig att rösta med Sverigedemokraterna i ett misstroendevotum mot regeringen.

Det pratas om att riksdagen blir till en cirkus nu och det stämmer. Ansvaret för detta ligger på de rödgröna och framför allt på Mona Sahlin.

Dick Erixon har samlat pressröster om Sahlin.

Folkdräkt: Skaffa rock, Åkesson!

Jimmie Åkesson kom idag till riksmötets öppnande i folkdräkt. Enligt tradition är detta helt korrekt, i alla fall om man får tro wikipedia.

Folkdräkt räknas som högtidsklädsel och ett fullgott alternativ till moderna dräkter som frack vid de flesta högtidliga tillfällen. Det är således formellt korrekt att bära folkdräkt vid exempelvis en nobelmiddag, vilket också ibland sker. Folkdräkt är även lämpligt vid familjehögtider, som bröllop ochdop eller motsvarande.

Med reservation för vad den obestridda auktoriteten Magdalena Ribbing har att säga.

Folkdräkter ser ganska olika ut, och kan vara mycket stiligt. Dalarnas folkdräkter är hur snygga som helst, särskilt rättviksdräkten och leksandsdräkten.

Leksandsdräkt
Leksandsdräkt, komplett med rock

Folkdräkten som Jimmie Åkesson idag använde var en blekingedräkt, och den verkar sakna rock. Det är detta som ger det lätt fjantiga intrycket, byxorna är höga och av en modell som vi inte är vana vid att se.

Dräkten från min hemtrakt (Bro Malma-dräkten, kan ses här) brukar för det mesta bäras utan rock. Men pappa har skaffat rock ändå. Jag vet inte om detta är korrekt, men han har gjort det. Då blir folkdräkten ett fullvärdigt högtidsplagg.

För en maktpolitiker tror jag dock ändå kostym är att föredra. Men på en finare middag tycker jag det är mycket tjusigt med folkdräkt. Till och med för politiker.

Biskopen hängde ut Sd

Idag lämnade Sverigedemokraterna kyrkan under dagens riksmötesinvigning, som av någon anledning hålls i kyrkan. (Otroligt att ingen har känt sig kränkt av att vara där.)

Om det var rätt att gå ut eller inte får stå för Sd själva. Men det var inte så att biskopen markerade mot rasism endast. Hon passade också på att hylla demonstrationerna mot rasism som varit, demonstrationer som explicit riktade sig mot Sd. Från talet:

Igår kväll samlades många tusen människor i Stockholm och i olika delar av landet för att ge sin mening till känna. Ropa ut sin avsky mot det som gör skillnad på människor. […]

Här har vi ett gemensamt uppdrag. Och om någon tystnar eller tystas i kampen för människovärde, måste vi se till att också stenarna ropar. Vi gör det med Guds hjälp.

Biskopen gjorde väl något som kan likställas med att nedkalla guds vrede över ett demokratiskt parti. Om det partiets företrädare blir förbannade och lämnar rummet är det kanske inte så konstigt.

Att det nu pratas om att Sd lämnade kyrkan i protest mot att biskopen nämnde rasism är fel och en del i den fullständigt misslyckade kampanjen att tysta ned Sverigedemokraterna.

Se även SvD.

Förnyelse även i FP

Jag blev lite smått avundsjuk när Moderaterna utsåg Sofia Arkelsten till ny partisekreterare. De tog definitivt täten i racet om Sveriges mest moderna parti. Men nu tar Folkpartiet upp facklan när Nina Larsson utses till ny partisekreterare. Larsson kommenterar:

– Sverige står inför stora utmaningar med att möta den allt hårdare internationella konkurrensen. Folkpartiet ska fortsätta utveckla den liberala politiken som kan möta dessa utmaningar. Fler ska känna att Folkpartiet tar initiativ i viktiga framtidsfrågor som skolan, integrationen och ett bättre företagsklimat. Folkpartiet ska fortsätta vara det tydliga partiet i frågor som till exempel skola och integration.

Nina Larsson utmärkte sig i valrörelsen genom att gå ut och lyfta språktestfrågan. Detta visar att hon har mod att stå för kontroversiella frågor och bådar gott för framtiden.

Nu har centern en del att leva upp till när Anders Flanking ska efterträdas!

Gör upp med sexualmoralen

Helena von Schantz, ordförande för folkpartiets kvinnoförbund i Östergötland, skriver på sin blogg om moralismen mot sexsäljare:

I fredagens Expressen berättar Linnea 55 år om sitt liv som prostituerad. När man läser hennes berättelse hittar man en välorganiserad och metodisk kvinna med stark moralisk kompass. Hon valde sin bana efter moget övervägande och rådslag med vänner och familj. Alla som kan anses förtjäna att känna till hennes extraknäck gör det . Hon väljer sina kunder med omsorg och är nöjd med hur hon har inrättat sitt liv […]

En riktig solskenshistoria, med andra ord. Men se experterna skakar dystert på huvudena. Prositution leder till tidig död och annan problematik, förklarar de, och de ifrågasätter att det finns någon fritt val inblandat:” – Det är sällan så enkelt att de själva valt det. Många har tidigare varit utsatta för sexuella övergrepp, det finns en överrepresentation där.” ”Köparna betalar för makt över någon annan människa, de utnyttjar någons svaghet”

Denna historia har vi hört många gånger. Helena von Schantz ryter ifrån:

När jag läser det här blir jag så in i märgen förbannad och faktiskt också personligt kränkt. Att uttala sig på det sättet om halva befolkningen borde fan ta mig räknas som hets mot folkgrupp.

”Någons svaghet”, det är kvinnans svaghet, kvinnans oförmåga att fatta genomtänkta beslut över sin egen kropp, att väga för- och nackdelar, att tänka och agera förnuftigt.

”Sällan så enkelt att de själva valt det”: De tror alltså att de väljer själva, men experterna vet bättre. Ja men om de är traumatiserade, kanske någon invänder. Än sen då? Att ha varit utsatt för sexuella övergrepp skadar inte hjärnan. Offren behöver inte överförmyndare, de är fortfarande kapabla att bestämma över sina egna kroppar. Det är så in i helvete fräckt att tala om kvinnor som om de vore menlösa barn som samhället måste ta under sitt beskydd.

Klarspråk från von Schantz.

Sexköpslagens förespråkare tror sig vara moderna upplysta feminister. Men moralismen mot kvinnor som väljer att sälja sexuella tjänster är inget annat än moralism och patriarkala föreställningar.

Malmö: "Dö din judeälskare"

Sydsvenskan berättar om hur en ung kristdemokrat blivit misshandlad för sitt stöd till Israel.

Den 17-åriga KDU-medlemmen är på väg hem från skolan vid 15.40-tiden när en ung man kommer bakom honom. Följande samtal utspelar sig, enligt 17-åringen:

– Är det du som är xx (17-åringens namn)?.

– Ja, svarar 17-åringen.

– Varför har du snackat skit om Palestina?

– Det har jag inte gjort.

– Sluta ljug för mig annars får du en höger i ansiktet.

19-åringen ger honom en örfil och säger:

– Jag har sett det på Facebook.

Efter det får KDU-medlemmen även ett slag i ansiktet med knuten näve och 19-åringen springer sin väg.

Gråtande tar sig 17-åringen hem och ringer polisen. På lördagsmorgonen hämtas 19-åringen till förhör. Han var inte svår att spåra. Från hans Facebookkonto har någon hotat 17-åringen. “Du ska dö din judeälskare”, stod i meddelandet som skickades för drygt två månader sedan.

Antisemitismen och det politiska våldet breder ut sig i Malmö. Oerhört skrämmande.

Sahlins svek – ger Sd inflytande

Sossarna har nu letat fram en annan kandidat än Björn von Sydow, efter att han inte ville delta i Sahlins smutsiga maktspel. Det är nämligen så att hon innan valet lovade att inte göra det hon gör just nu.

Bloggen departementet länkar idag till ett blogginlägg från slowfox som berör Sahlins tal inför s-kongressen 2009. Då sa hon så här:

Vi ger aldrig Sverigedemokraterna inflytande – aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång! Och det gäller också passivt inflytande (min fetstil)

Men nu har hon gjort helt om. Detta borde hon konfronteras med.

Ann-Charlotte Marteus på Expressens opionionsblogg kommenterar:

Se även inslag.se på samma tema.