Hambopolska

Ännu en låt, med blooper och suddig video.

Grymt bra låt, om jag får säga det själv!

Femklöver mot sexköpslagen

Idag publicerar Per Hagwall, Helena von Schantz, Hanna Wagenius, Carl-Johan Rehbinder och Erik Laakso en debattartikel mot sexköpslagen på sina bloggar.

I den utvärdering av sexköpslagen som nyss offentliggjordes får man inte svar på några frågor. Istället är utredningen en av årets största politiska skandaler. Där hittar man såväl vetenskapligt fusk och faktafel som ideologisk enögdhet. Trots att Europarådet och FN upprepade gånger har uppmanat Sverige att utföra en ”heltäckande och oberoende utvärdering” av lagen var slutsatserna givna redan i utredningsdirektiven. Lagen får inte ifrågasättas och utredaren ska ”överväga behov och lämpligheten av en skärpning av straffskalan”. […]

Det enda den här utredningen bevisar är att även före detta justitieråd kan göra politiska beställningsjobb och att vår justitieminister är kapabel att göra sådana beställningar. ”Straffskalan för sexköp behöver skärpas för den hör hemma i en världsbild och en verklighet som inte stämmer överens med den som idag gäller” sade Anna Skarhed när hon presenterade utvärderingen.

Viktig och skrämmande poäng som debattörerna gör. Vår regering utfärdar politiska beställningsjobb, och erkända jurister dansar lydigt efter deras pipa.

Vårt samhälle har förändrats av sexköpslagen, men på vilket sätt? Försöket att lagstifta bort prostitutionen har bevisligen inte lyckats, jämställdheten har inte ökat och traffickingen har inte minskat. Istället är de tydligaste effekterna av sexköpslagen att vi har fått ett mer fördömande och moralistiskt samhälle med angiveri, dubbelmoral och riggade utvärderingar som naturliga och förväntade inslag.

Ännu ett blocköverskridande initiativ mot sexköpslagen, grymt bra!

FN diktaturernas bäste vän

Johan Ingerö skriver på Proffstyckarna om behovet av en FN-debatt i Sverige:

Vi talar om en organisation där demokratier och diktaturer förhandlar som jämlikar, något som är lika absurt som om vi gav våra poliser i uppdrag att förhandla med den organiserade brottsligheten. Vi talar om en organisation där länder som Pakistan, Saudiarabien, Qatar, Jordanien och Kina sitter i rådet för mänskliga rättigheter. Vi talar om en organisation där Iran ingår i rådet för kvinnors rättigheter.

I svensk debatt omges FN, på mycket oklara grunder, av ett romantiskt skimmer. Men de som verkligen har skäl att applådera FN är de utfattiga u-länder som, utan att själva betala mer än en bråkdel av organisationens kostnader, får tillgång till en toppdiplomatisk plattform. Det vill säga, u-ländernas befolkning får inte tillgång till denna plattform. Men deras stenrika, genomkorrumperade och aktivt antidemokratiska statschefer får det.

Väl talat. FN borde ersättas med ett Demokratiernas förbund.

Bildts demokratiska kompass

Fred i Mellanöstern skriver om Carl Bildts problematiska hållning till Iran.

Statsministerns relativt sparsamma utrikespolitiska uttalanden förstärker bilden av Bildt somensamt rådande över den linje Sverige driver internationellt.

Oavsett politisk hemvist skulle nog de flesta svenskar instämma i att Bildt har utrikespolitisk erfarenhet och ett brett kontaktnät, vilket bidragit till att han syns och hörs mer i internationella sammanhang än de flesta tidigare svenska utrikesministrar. Det är på många sätt positivt, men endast så länge han stödjer demokrati, fred och mänskliga rättigheter.

Den senaste tidens affärer rörande Lundin Petroleum, samt det underdåniga vänslandet med den turkiska regeringen som står Hamas och Iran nära – samtidigt som Bildt brutit med Israel – har inte precis tjänat Sveriges intressen. Inte heller palestinierna lär ta Bildts åsikter på allvar så länge de vet att han inte har en fungerande relation till Israel. Kritiker misstänker att utrikespolitiken i själva verket formas i enlighet med Bildts helt personliga agenda.

Bildt har drivit en starkt israelkritisk linje, som går emot allianspartiernas vilja. Men man varit tyst, eftersom Bildt är en tung och erkänt skicklig politiker.

Men det är som sagt inte bara i Israelfrågan Bildt har halkat snett. Av någon anledning ömmar Bildts hjärta för Iran. Fred i Mellanöstern:

Bildt försvarade fuskvalet som återförde Mahmoud Ahmadinejad till makten för ett år sedan som ”genuint”. Han väntade också i 198 dagar (!) innan han fördömde regimens blodiga våld mot demokratidemonstranterna. När FN:s Säkerhetsråd nyligen röstade för nya sanktioner mot mullaregimen pga det misstänkta kärnvapenprogrammet valde Bildt att på sin blogg kritisera beslutet. Han motsatte sig också EU:s beslut i juni att utforma nya sanktioner som, trots det, väntas antas på måndag.

Om alliansregeringen blir omvald är det dags för en “shake-up” på utrikesministerfronten. Vi kan inte längre ha en utrikesminister som driver en hemmasnickrad israelfientlig och diktaturvänlig linje.

Låt Carl Bildt gå vidare till ett drömjobb inom FN, där hans ömmande känslor för diktaturer kan blomma ut till fullo.

FP: Motkrav för socialbidrag

Något som jag missat är att Folkpartiet lagt fram ett förslag om motprestation för socialbidrag. DN skrev om det i maj.

Arbetsföra personer ska krävas på motprestation för att få socialbidrag. I gengäld ska de kunna tjäna 1 500 kronor i månaden under sex månader utan att bidraget sänks. Det är två nya förslag som lanseras av Folkpartiet, som vill ändra Socialtjänstlagen så att alla kommuner blir skyldiga att ställa sådana krav.

Partisekreterare Erik Ullenhag kommenterar:

– Om vi ska lyckas bryta utanförskapet måste vi ha en tydlig arbetslinje i försörjningssystemet, säger FP:s partisekreterare Erik Ullenhag till TT.

– Socialbidraget eller försörjningsstödet var aldrig tänkt för arbetsföra personer.

Det är inte rimligt, anser han att invandrare och ungdomar tillåts passiviseras och fastna i bidragsberoende.

Till detta kommer alltså en skattelättnad för att göra det möjligt för socialbidragstagare att arbeta.

Sossarna är emot detta, vilket kanske inte kommer som någon överraskning.

Ett oerhört bra förslag av fp, kan bli mycket kraftfullt för att bryta utanförskapet som blivit en permanent försörjning för många arbetsföra i Sverige.

De glömda palestinierna

Khaled Abu Toameh skriver på Hudson New York om de glömda palestinierna: Palestinians in the arab world: Why the silence?

When was the last time the United Nations Security Council met to condemn an Arab government for its mistreatment of Palestinians?

How come groups and individuals on university campuses in the US and Canada that call themselves “pro-Palestinian” remain silent when Jordan revokes the citizenship of thousands of Palestinians? […]

And where do these groups and individuals stand regarding the current debate in Lebanon about whether to grant Palestinians long-denied basic rights, including employment, social security and medical care?

Or have they not heard about this debate at all? Probably not, since the case has failed to draw the attention of most Middle East correspondents and commentators.

När Israel utropades flydde mängder med araber till grannländerna. På samma sätt flydde mängder med arabiska judar från arabvärlden till Israel.

I Israel integrerades flyktingarna. I arabländerna sattes palestinierna i läger, och där har de suttit sen dess. De är flyktingar med en alldeles egen definition, deras flyktingstatus kan ärvas.

Arabländerna använder de palestinska flyktingarna som ett vapen mot Israel. Ett av deras viktigaste argument mot Israel är “rätten att återvända”. För de flesta palestinierna idag handlar det om ett “återvändande” till platser de aldrig sett, eftersom de ärvt sin flyktingstatus. Toameh fortsätter:

Rami Khouri, a prominent Lebanese journalist, wrote in The Daily Star that “all Arab countries mistreat millions of Arab, Asian and African foreign guest workers, who often are treated little better than chattel or indentured laborers…The mistreatment, abysmal living conditions and limited work, social security and property rights of the Palestinians [in Lebanon] are a lingering moral black mark.”

Palestiniernas svåra situation är upphov till stor solidaritet i arabvärlden. Men där finns en enorm dubbelmoral, som Abu Toameh skriver om i sin artikel. Palestinierna blir helt enkelt utnyttjade som ett vapen mot Israel.

Och samma tendens finns i Sverige. Palestinavännerna här bryr sig endast när palestinier behandlas dåligt av Israel. Annars är det tyst som i graven, trots att vi pratar om en humanitär katastrof.

Ett enormt svek av de som kallar sig palestinavänner.

Wafa Sultan om islam

Via min läsare Catarina har jag hittat en 30 minuters intervju med Wafa Sultan (se wikipedia). Sultan kommer från Syrien och är uppfostrad som muslim. Likt Ayaan Hirsi Ali har hon ändrat uppfattning om islam, och ägnar sig nu åt att kämpa mot islam.

Hon kallades som vittne till rättegången mot Geert Wilders och om detta intervjuas hon i videon nedan.

sitestat

Sultan berättar i videon som Wilders och andra kritiker av islam att hon gör skillnad mellan muslimer och islam. Hennes mamma är t ex muslim.

Sultan berättar också att när hon växte upp var det aldrig någon som pratade om olika former om islam som islamism, wahabism eller annat. Man pratade om islam.

Videon är lång men det är väl värt 30 minuter.

Videon finns också på youtube i olika delar – ett, två och tre.

PS: Tipsar också om denna video där Wafa Sultan debatterar med en religiös man på Al-Jazeera

(v) + (fp): Skrota sexköpslagen

Idag skriver riksdagsledamöterna Camilla Lindberg (fp) och Marianne Berg (v) på Expressens debattsida: Skrota sexköpslagen för kvinnornas skull:

Sexköpslagen innebär att staten kontrollerar sexuell aktivitet mellan samtyckande vuxna. Grunden till detta är patriarkala föreställningar där sex delas in i “ont” eller “gott”. Människor förhindras att sluta privata avtal gällande sex. Staten anses ha vetorätt i denna annars högst intima fråga.

Lagen är också ett uttryck för den svenska drömmen om det rena folkhemmet. Andra uttryck för denna har varit lobotomi av psykiskt sjuka, tvångssteriliseringar av “socialhygieniska” skäl, samt kriminalisiering och patologisering av homosexualiteten. Protester har avvisats med att “staten vill dig bara väl och vet vad som är bäst för dig”.

Idag gäller detta, fortfarande av samma anledningar, sexhandeln.

Debattörerna fortsätter:

I sexköpslagens förarbeten anges det att “det i ett jämställt samhälle är ovärdigt och oacceptabelt att män skaffar sig tillfälliga sexuella förbindelser med kvinnor mot ersättning”. Detta likställs med mäns våld mot kvinnor, och numera föreslås det ge upp till ett års fängelse.

På det sättet diskvalificerar man kvinnors subjektiva upplevelse. Man infantiliserar dem och fråntar dem deras ansvar för sina handlingar och beslut. Är detta ett steg i riktning mot jämställdhet?
Eller är det i själva verket bara en ny nyans av den traditionella patriarkala synen på kvinnor?

Visst är det så. Sexköpslagen permanentar horstigmat, som inte bara riskerar att drabba prostituerade. Alla kvinnor läggs under luppen – är deras sexualitet bra eller dålig? Är hon en “hora”?

Lindberg och Berg skriver också om sexköpslagens effekter:

Kriminaliseringen av sexköp ger upphov till illegal ersättningsmarknad där handeln är farligare. Efterfrågan minskar inte, utan exporteras dels utomlands, framför allt till europeiska grannländer och Asien, och drivs dels ner under jorden.

Kriminella organisationer ges möjlighet att etablera sig. Det blir svårare för köparen att avgöra om det föreligger tvång eller frivillighet. Benägenheten att larma polisen för den som misstänker att säljaren far illa minskar markant.Man riskerar repressalier både från de kriminella elementen och staten.

Det senare eftersom man kan göra sig misstänkt för “försök till sexköp” – vilket också är kriminaliserat.

Oerhört viktig debattartikel. Visst är det som jag skrivit, att proppen gått ur om sexköpslagen?

UPPDATERING: Se även forskaren Susanne Dodillet på Newsmill: Utvärderingen av sexköpslagen en vetenskaplig skandal.

Expressen: Israel utför ”etniska rensningsaktioner”

På Expressens opinionsblogg idag anklagar Aron Lund Israel för “etniska rensningsaktioner”. Lund refererar till en artikel i Haaretz:

The IDF’s Civil Administration destroyed a Palestinian village Monday morning that had earlier been cleared out when its water supply was cut off.

The IDF demolished about 55 structures in the West Bank village of Farasiya, including tents, tin shacks, plastic and straw huts, clay ovens, sheep pens and bathrooms. These structures served the 120 farmers, hired workers and their families who lived in the Jordan Valley village.

The Civil Administration said they had declared the area a live fire zone and posted eviction orders for 10 families in tents on June 27.

“Since no appeal was filed in the following three weeks, and given the danger posed by the location of the tents, they were removed,” they said in response.

Lund skriver:

Judiska kolonier i området har kunnat breda ut sig sedan fyrtio år utan att myndigheterna bekymrat sig om att tillämpa vare sig internationell eller israelisk lag.

Och sen slutklämmen:

Att USA och EU kräver bosättningsstopp är utmärkt, men ett stopp för etniska rensningsaktioner vore kanske också på sin plats.

Jag känner inte till alla fakta om den här historien – visst låter det beklämmande. Men hur som helst – Expressen anklagar detta för att vara en “etnisk rensningsaktion”.

Ska man använda sådan uttryck bör man ha rejält på fötterna. Såvitt jag kan se är detta Aron Lund som tar ett rejält kliv ut på slaka linan. Israel har inte tillämpat internationell lag på 40 år, och utför etniska rensningsaktioner.

IDF kan vara respektlösa, hårdhänta med mera. Men att anklaga Israel för etnisk rensning – är det verkligen något som en liberal svensk dagstidning ska syssla med?

Se B’Tselem om Jordandalen.

UPPDATERING: Så här kommenterar en läsare i mail:

Det framgår i Haaretz-artikeln av vänsterkrönikören Amira Hass att ingen valt att göra en stämning. Det kan kanske bero på att ingen av de berörda äger marken (det är vanligt att strukturer sätts upp utan lov).

Dessutom är stora delar av Jordandalen (nära Jordanien), där detta ligger, en militär säkerhetszon, där Israel kräver att få behålla sin närvaro även efter en fredslösning, som skydd mot en attack från öster.